The study examines the meaning of having a dog in the workplace of personnel who work with therapy. The purpose was to examine the personnel’s view of dogs in their work envi-ronment. The study uses two theories. One is ‘psychosocial work environment’ and the other theory used is ‘symbolic interactionism’. The first theory aims to see the personnel in the con-text of their work environment. The second theory aims to examine the symbolic meaning of the dog for the personnel. The method used is a semi-structured qualitative interview with eight personnel that work in a place where they use therapy dogs as a part of therapy for the clients. The study showed that good work environment is very important to the personnel and that bad work environment affects them negatively both at work as well as at home. The study also showed that having a dog at a workplace has many advantages as cheering up the per-sonnel and clients, making the workload easier and makes the clients motivated for therapy. A negative aspect was that there are risks for allergic people and that the dog could be distract-ing to the clients.

Bakgrund: Användning av vårdhund inom svensk sjukvård har ökat och då antalet studier som gjorts inom området rehabilitering är få ansågs detta vara ett relevant område att fördjupa sig i. Syfte: Att undersöka om rehabilitering med vårdhundsförare och vårdhund kan öka välbefinnande, motivation och aktivitet hos vårdtagare i jämförelse med konventionell träning. Metod: Single case design. Två deltagare studerades under sju träningspass i fyra veckor med videoinspelning, VAS och intervju. Resultat: Självskattning på VAS visade inga skillnader mellan de olika träningarna, medan observationerna av träningarna med vårdhund visade att deltagarna log längre tid och de hade även mer fysisk kontakt, fler finmotoriska övningar och hälften så lång tid av grovmotoriska övningar. Deltagarna beskrev båda träningarna som värdefulla, givande och roliga. Träningarna med vårdhund upplevdes även som lättsamma och en stund då de slapp tänka på det tråkiga som hänt. Slutsats: Båda typerna av träning var lika uppskattade enligt VAS, medan observationerna och intervjuerna visade att träningarna med vårdhund gav ökat välbefinnande. Då välbefinnande är en viktig faktor för motivation och aktivitet, är fler studier inom området av intresse eftersom träning med vårdhund förefaller vara en betydelsefull tillgång inom rehabilitering. / Background: The use of Animal Assisted Intervention (AAI) within Swedish health care has increased and as the number of studies done in the field of rehabilitation is few, this was considered a relevant field to explore. Aim: To investigate whether AAI could increase wellbeing, motivation and activity of patients in comparison with conventional rehabilitation. Method: Single case design. Two participants were studied at seven training sessions for four weeks with video recording, VAS and interview. Result: Self-assessment on VAS showed no differences between the various trainings, while observations showed that the participants smiled longer, had more physical contact, more fine motor skill exercises and half the time of gross motor exercises at AAI sessions. Participants described both trainings as valuable, rewarding and fun. AAI sessions were also described as easy-going and a moment of distraction from the bad things that had happened. Conclusions: According to VAS both trainings were equally appreciated, while the observations and interview showed that AAI provided increased wellbeing. Wellbeing is an important factor for motivation and activity. Thus more studies in the area are of interest since the use of AAI appears to be an important asset in rehabilitation.

The aim of this work is to map out the scale and quality of hippo therapeutic and therapy dog services in the Czech Republic, and to evaluate the level of education and professional courses and the level of professional exams needed to provide good quality animal-assisted therapy. Special attention was paid to the financial side of the services provided and to the start-up costs involved including the acquisition of the animals, their training, aids, food and veterinary care.

No description available.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.   Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

Background:Animal-assisted interventions (AAI) first came about in the US in the 1960s and was primarily used in child psychiatry. Since then it has evolved and spread to other countries and to other disciplines in health care. In Sweden AAI is used in some institutions for people living with dementia and is a popular feature among the residents. The purpose of the study is to examine if there are reasons for the use of AAI as a non-pharmacological treatment to promote the quality of life of people living with dementia. Methods: The study is a systematic literature review. 13 articles were used to answer the purpose. Results: The compilation of the studies shows that several positive effects appear when using AAI of people with dementia. This applies to several elements of the concept of quality of life which are improved. However, the number of people participating in the studies are small, and many of the results are not statistically significant. Conclusion: AAI appears to be a very popular feature in the care of people with dementia and for those who enjoy being in the company of animals, it may be a way to raise the perceived quality of life. More research with larger groups of participants are needed to obtain more reliable results.

The purposeof the study was to investigate whether occupational therapists find that therapy dogs can affect the relationship with the client and client´s participation in activity. The methodused was a qualitative study with ten participants who were contacted via recommendations and via the social network Facebook. The questions concerned the occupational therapists' experience of working with therapy dogs and their experiences of whether the therapy dog ​​can be a tool to help create relationship with the client and motivate for activity. The resultshowed that the experience was predominantly positive and that the therapy dog ​​made the client contact stronger. The occupational therapists experienced that they could go further in their interventions with the help of the dog and that the clients opened up more and were more motivated to participate in activities when the dog was present. It also showed that education, planning, goal setting and journaling were important to demonstrate the effect of therapy dogs. Conclusion:The result showed positive situations in which the therapy dog ​​was an aid for the occupational therapists' success in the intervention. The study showed that contact with the client was strengthened with the help of the therapy dog ​​and that the motivation to participate in activities increased. / Syftet med studien var att undersöka omarbetsterapeuter upplever att terapihundarkan påverkarelationen till klienten samtklientensdelaktighet i aktivitet. Metodensom användes var en kvalitativ studie med tiodeltagare som kontaktades via rekommendationer och via det sociala nätverket Facebook. Frågorna berörde arbetsterapeuternas upplevelse kring att arbeta med terapihund och deras erfarenheter om huruvida terapihunden kan vara ett hjälpmedel för att hjälpa till att skapa relation till klienten och motivera till aktivitet. Resultatetvisade att erfarenheterna var övervägande positiva och att terapihunden gjorde att klientkontakten blev starkare. Arbetsterapeuterna upplevde att de kunde komma längre i sina interventioner med hjälp av hunden och att klienterna öppnade upp sig mer och var mer motiverade till att delta i aktiviteter närhunden var närvarande.Det visade också att utbildning, planering, målsättning och journalföring var viktigt för att visa på terapihundarnas effekt.Slutsats: Resultatet visade positiva situationer där terapihunden varit ett hjälpmedel för arbetsterapeuternas framgång i interventionen. Studien visade att kontakten till klienten stärktes med hjälp av terapihunden och att motivationen att delta i aktiviteter ökade

Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet. Vi fick se interaktionen mellan teamet och brukare där vi såg hur brukarna blev glada och motiverade att röra på sig när Alfred kom på besök. Vi ser att arbetet med vårdhundar kan föra med sig ett salutogent synsätt. Mer forskning kring sambandet mellan oxytocin och relationen mellan djur och människa behövs enligt oss då det i dagens läge inte finns någon forskning som definitivt kopplar ihop dessa. Vi har märkt att replikering kring detta område kan vara svårt då förutsättningar skiftar och att alla hundar och människor är olika.

Introduktion: Hunden har kallats "människans bästa vän" kanske är den också det. Vårdhunden har blivit vanligare på såväl sjukhus som i kommunal vårdmiljö och kan vara ett icke-farmakologiskt komplement i omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syftet: Att granska vilken inverkan vårdhunden har för personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie i 9-steg enligt Polit & Beck (2012) med datainsamling i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Polit & Beck (2012) med granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. De artiklar som kvarstod i urval 3 var 11till antalet och dessa presenterades i tre teman.Resultat: De teman som framträdde var, Själslig påverkan Relationell påverkan och Kroppslig påverkan.Slutsats: Vårdhund har en relativt kortvarig men signifikant inverkan på livskvaliteten för personer med demenssjukdom, samt i omvårdnaden av dessa. Det behövs ytterligare forskning inom området och den personcentreradevård som möjliggörs genom vårdhundmöten. Detta då icke- farmalogiska alternativ för personer med demenssjukdom är ett åsidosatt om än så viktigt område att bedriva forskning inom.

Play therapy and animal-assisted therapy are two specialized modalities within the field of counseling. Child-centered play therapy (CCPT) is a specific theoretical approach to play therapy that regards the therapeutic relationship as the primary healing factor. With much empirical support, CCPT is considered an effective mental health treatment option for working with children. Animal-assisted therapy in counseling (AAT-C) is acknowledged in the literature as a supplemental treatment modality to an existing counseling practice. Although past researchers have shown support for AAT-C as well as CCPT, there is a current dearth of literature examining the integration of these approaches. The present study sought to understand the approach of incorporating a therapy dog into child-centered play therapy while maintaining theoretical consistency. Using a constructivist grounded theory approach, I facilitated child-centered canine-assisted play therapy (C3APT) services for four children and reviewed the sessions with expert supervisors in AAT-C and CCPT. Three major themes emerged from the data: (a) principles of C3APT, (b) procedures of C3APT, and (c) relational dynamics. Implications for clinical practice and training of both therapy dogs and C3APT practitioners are also discussed.