The aim of the essay is to investigate how Swedish and international research describes the use of book dogs as an educational tool to encourage children to learn to read and feel motivated to read. To achieve the aim a systematic literature study has been performed, with the focus on how book dogs are presented as enhancing motivation to learn to read in primary school, and the ways in which book dogs have been used in Swedish and foreign schools. Similarities and differences between Swedish and international use of book dogs have also been examined. Data were collected through scientific databases, and only high-quality studies and peer-reviewed scholarly studies occur in the selected literature. The material has been analysed in terms of motivation theory, with the focus on motivation to read.   The result shows that both Swedish and international studies emphasize how book dogs can motivate primary school pupils to start reading or to read more. Book dogs also seem to be able to motivate pupils to become more involved in school work in general. What the majority of researchers emphasize, however, is that the use of book dogs is a supplement to other methods for motivation and development of reading, and that the measures should be used systematically and over a long time. One difference between Swedish and international work with book dogs is that the activities with book dog teams in Swedish schools are limited by rules about the places in which dogs are permitted.

In a time where literacy is described as one of the most important tools for participation and development, configuration and implementation of scientifically based interventions can only been seen as a particularly important pedagogical challenge. Being able to read is a composite ability consisting of two main factors, being able to decode words and understanding the language (Gough & Tunmer, 1986). Motivation is another aspect that can be added to further solidify the result. The aim of the present study was to compare the development of word decoding, reading comprehension and motivation/interest in reading in the intervention group and the comparison group. One motivation-building method is to use a non-judgmental and unconditional “reading dog” to read for, which the intervention group did. Pupils from grade 2 and 3 who experienced reading difficulties, either had special assistance or extra accommodation, were divided into the two groups. During a seven week period the intervention group got to practice reading using reading lists and repeated reading, they also got to read for a “reading dog” once a week. Meanwhile the comparison group received "traditional teaching" and the ordinary decided support measures in the form of additional accommodation or special support. Word decoding ability, reading comprehension and interest/motivation in reading were measured individually before and after the seven week period. The results showed that the intervention group had made the greatest progress in word decoding and reading comprehension after the seven weeks, compared with the comparison group. The pretests showed that the comparison group had a higher mean on the thorough tests of word decoding and reading comprehension, but that the advantage had decreased between the two groups after seven weeks of work. The pupils' self-assessed value of the interest in reading had also been increased in the intervention group, whereas it had fallen slightly in the comparison group. The “reading dog” element was predominantly appreciated by pupils, parents or guardians and the regular teachers. To sum this study the intervention aimed to stimulate pupils' composite reading skills in a learning environment made to give pupils who were experiencing reading difficulties positive reading experiences and a stronger reader identity. / I en tid där läsförmågan beskrivs som ett utav det viktigaste verktygen för delaktighet och utveckling kan inte utformning och genomförande av vetenskapligt förankrade interventioner ses som annat än en pedagogisk utmaning. Läsförmåga är en sammansatt förmåga där faktorerna ord avkodning och språkförståelse samverkar för att ge upphov till läsförmåga (Gough & Tunmer, 1986). Motivation är ytterligare en aspekt som kan adderas för att förstärka resultatet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra utvecklingen av ordavkodning, läsförståelse och motivation/läsintresse hos interventionsgruppen respektive jämförelsegruppen. En motivationsskapande metod kan vara att använda en icke dömande och kravlös bokhund att läsa för, vilket interventionsgruppens elever fick göra. Elever från åk 2 och 3 som var i någon form av lässvårigheter, antingen hade särskilt stöd eller extra anpassning, valdes ut till de båda grupperna. Interventionsgruppen fick under en sjuveckorsperiod öva läslistor och upprepad läsning samt läsa för en bokhund en gång per vecka, medan jämförelsegruppen fick “traditionell undervisning” och de ordinarie beslutade stödinsatserna i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Ordavkodning, läsförståelse och läsintresse/motivation mättes individuellt före och efter sjuveckorsperioden. Resultatet visade att interventionsgruppen hade störst utveckling gällande ordavkodning och läsförståelse efter sju veckor, jämfört med jämförelsegruppen. Förtesten visade att jämförelsegruppen hade ett högre medelvärde på de ingående testerna av ordavkodning och läsförståelse, men att det försprånget hade minskat mellan grupperna efter de sju veckornas arbete. Elevernas självskattade värde på läsintresse hade även det höjts i interventionsgruppen, medan det hade sänkts något i jämförelsegruppen. Bokhundsinslaget skattades till övervägande del mycket högt av eleverna, vårdnadshavarna och de ordinarie lärarna. Sammanfattningsvis har denna intervention ämnat att stimulera elevers sammansatta läsförmåga i en lärmiljö skapad för att ge elever som hamnat i lässvårigheter positiva läserfarenheter, inre motivation och en stärkt läsaridentitet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som ligger bakom användandet av djur i skolans verksamheter. För att undersöka detta har vi besökt en skola som använde sig av en läshund och ett fritidshem med flera djur inom verksamheten, båda i södra Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de ställen vi besökt och även gjort observationer av miljön. Genom denna undersökning har vi sett en positiv inställning till att använda sig av djur i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar att pedagoger anser att fördelarna är många och de innebär flera positiva effekter som leder bland annat till ökad motivation, ökat självförtroende, bättre kommunikation, större ansvarskänsla och starkare empati bland elever. Dessa effekter verkar vara ett motiv till att djur används inom verksamheterna samt att flera av pedagogerna vittnar om förbättrade resultat hos elever. De nackdelar som kommit fram är allergi, rädslor och att pedagogiken kring djur ofta kan vara personbunden samt att inte alla elever kan få möjligheten att arbeta med djuret/djuren. För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi använt oss av Deweys teori kring ”learning by doing” och Bowlbys anknytningsteori. Slutsatsen visar att djur anses med fördel kunna användas i ett pedagogiskt syfte och att de kan förbättra flera aspekter inom verksamheten så som ökad hälsa för elever, ökade prestationer samt att individens personliga utveckling främjas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares svenskämnesdidaktiska uppfattningar om sina erfarenheter av bokhund som kompensatorisk anpassning för elever i läs- och skrivsvårigheter.  I bakgrunden presenteras bokhundens historia, bokhundens roll inom skolan samt hur dagens skola fungerar. Enligt den tidigare forskningen finns det inte tillräckligt med kunskap för att fastställa vilken påverkan bokhunden har på elevers läsutveckling. Dock har man sett att det finns många fördelar med bokhunden som anpassning och att den bidragit positivt gällande elevers välmående.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då kommunikation och samspel är viktiga faktorer i arbetet med bokhunden. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag och semistruktureradeintervjuer är gjorda med sex svensklärare som undervisar med bokhunden som anpassning. Det empiriska materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys.  Resultaten visar att samtliga av studiens deltagare anser att elevernas läsförmåga förbättrats samt att läsflytet och läslusten ökat vid användandet av bokhunden. Deltagarna är mycket positiva till bokhunden som redskap för att stötta elever i lässvårigheter. Ingen av studiens deltagare har varit med om att anpassningen inte fungerat och tycker därför att den borde belysas mer. Förutom fördelarna som kan ses ur ett svenskdidaktiskt perspektiv, det vill säga att elevens läsflyt och automatisering förbättras finns det också många andra fördelar med anpassningen. En annan viktigt fördel med bokhunden är att den bidrar till att eleven får en positivare attityd, vilket i sin tur påverkar inställningen till andra ämnen samt skolan i allmänhet. Problematik som kan uppstå kring anpassningen tas också upp. Deltagarna säger att det största orosmomentet gällande bokhunden är okunskapen som finns. / <p>Svenska</p>

This thesis aims to investigate why reading out loud to a reading dog works as a reading promotion action. The focus lies at children from pre-school to middle school in Sweden. The theory that is used is Maslows A theory of human motivation. It is especially the three last steps that are used; love, esteem and self-actualization. The method to collect information was semi-structured interviews with six persons. Two librarians and four dog handlers. What I found was that the three last steps in Maslows theory were fulfilled. This means that this thesis shows that reading loud to a dog works as a reading promotion action because Maslows steps were fulfilled. Important to know is that this study was small and that further studies needs to be conducted to confirme this thesis results.