Interventionsstudien syftade till att undersökta hur lästräningsmaterialet Wolff intensivprogram(WIP), påverkade ordavkodningsförmåga och läsförståelse hos elever i olika åldrar och med olikatyper av lässvårigheter i grundsärskola och grundskola. Studien syftade också till att undersöka hurmaterialet upplevdes av eleverna. Studien innefattade tre elever från grundsärskola och fyra eleverfrån grundskola, som genomgick sex veckors enskild intensiv lästräning enligt WIP. Metoden somanvändes i studien var en single subjekt-inspirerad design med multipel baseline, som är enexperimentell metod. Designen innebar att ingen kontrollgrupp användes utan varje elevstestresultat jämfördes endast med elevens tidigare resultat. För att undersöka elevernas upplevelserav materialet användes semistrukturerade intervjuer. Resultaten gällande elevernas ordavkodningoch läsutveckling analyserades kvantativt medan resultaten av intervjuerna analyserades kvalitativt.Resultatet av studien visade att interventionen hade en positiv effekt när det gällde ordavkodning avenstaka ord och läsning av sammanhängande text. Det visade också att materialet haft en positiveffekt på läsförståelsen. Intervjuresultaten visade att eleverna upplevde materialet som motiverandeoch att det hjälpt dem att bli bättre på att läsa. Alla elever har rätt att utveckla sin läsförmåga sålångt det går utifrån sina förutsättningar. Resultatet av studien visar att WIP går att använda i bådegrundsärskola och grundskola och att det kan hjälpa elever i olika åldrar och med olika typer avlässvårigheter att utveckla sin läsning i riktning mot målen i läroplanen.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

Upp till 20% av alla barn drabbas av någon form av läs- och skrivsvårigheter. För kunna utvärdera de interventioner och anpassningar som skolan gör för dessa barn behövs valida och reliabla testinstrument. Studien avser bidra med normeringsdata samt information kring eventuell igenkänningseffekt/övningseffekt för mellanstadieelever avseende ordavkodningstesten A1-A4. Sammanlagt deltog 77 elever från 2 grundskolor. Samtliga deltagande elever genomförde alla fyra ordavkodningstester. Testordningen varierades mellan varje elev. En signifikant skillnad i svårighetsgrad mellan A1, A2, A3 och A4 hittades. A1 visade sig vara signifikant lättare än A2 och A4. Det gick däremot inte att fastställa någon signifikant igenkänningseffekt/övningseffekt. Det förelåg en signifikant resultatskillnad mellan årskurserna 4 - 5 och 4 - 6. Däremot var inte resultatskillnaden mellan årskurs 5 och 6 signifikant. Resultaten antyder en viss skillnad i svårighetsgrad mellan de olika deltesten, vilket påvisar att testen kan behöva justeras något för att kunna användas som parallelltest. / Up to 20% of all children suffer from some variety of reading or writing disability. To be able to evaluate the interventions and adaptations the school makes for these children, valid and reliable test-instruments are needed. This study intends to contribute with standardization data and information about recognition effect and/or practice effect for students in grade 4, 5 and 6, regarding the word decoding tests A1-A4. A total of 77 students from 2 different schools participated. All participating students completed all four word decoding tests. The order of the tests was varied between students. A significant difference in difficulty between A1, A2, A3 and A4 was found. A1 proved to be significantly easier than A2 and A4. It was not possible to determine a significant recognition effect and/or practice effect. There was a significant difference in results between the 4th and 5th grade and the 4th and 6th grade. The difference in results between the 5th and 6th grade was not significant. The results of this study indicate a slight difference in difficulty between the tests, which prompts the need for further adjustment in each subtest for proper use as parallel tests.

Formell bedömning av fonologisk medvetenhet samt avkodning av ord och nonsensord är nödvändigt för korrekt diagnostik av läs- och skrivsvårigheter. Normer för vuxna saknas dock för svenska test som används för att pröva dessa förmågor. Studiens första syfte var därför framtagning av riktlinjer för hur svensktalande vuxna utan svårigheter normalt presterar på Paulins test Fonologisk medvetenhet (FM) samt Avläsning-Ord (AO) och Avläsning-Nonsensord (AN) från LS-Reviderad. Studiens andra syfte var att undersöka huruvida ålder, utbildningslängd och kön hade betydelse för testprestationen. För detta rekryterades 67 vuxna utan kända språkliga eller kognitiva nedsättningar. Data gällande testprestation analyserades deskriptivt. Betydelsen av ålder, utbildningslängd och kön analyserades genom icke-parametrisk korrelationsanalys och jämförelser mellan grupper. Resultaten talade för en takeffekt på deltagarnas testresultat på FM, AO och AN. Utbildningslängd hade betydelse för prestationen på FM, medan ålder och kön hade betydelse för prestationen på AO och AN. I vilken utsträckning störfaktorer kan ha påverkat resultaten är dock inte klargjort. Behovet av normer för vuxna på testen kvarstår. Behov ses även av revidering för att anpassa testens svårighetsgrad till vuxna. Studiens resultat har utmynnat i riktlinjer som kan användas med försiktighet inom klinisk praktik, som komplement till kvalitativa bedömningar av vuxna patienters testresultat. / Formal assessment of phonological awareness, as well as word and nonword decoding, is necessary to properly diagnose difficulties in reading and writing. However, the Swedish tests, that are used to assess these abilities, are not normed for adults. Therefore, the first aim of the study was to determine guidelines for Swedish speaking adults’ normal performance on Paulin’s test Fonologisk medvetenhet (FM) and the subtests Avläsning-Ord (AO) and Avläsning-Nonsensord (AN) from LS-Reviderad. The second aim was to investigate if age, length of education, and gender influenced test performance. To accomplish this, 67 adults, with no known impairments of language or cognitive ability, were recruited. Data regarding test performance was analyzed descriptively. The influence of age, length of education, and gender was analyzed through non-parametric correlation analysis and between-group comparisons. The results indicated a ceiling effect on the participants’ performance on FM, AO, and AN. Length of education influenced FM performance, while age and gender influenced AO and AN performance. However, the extent to which confounding factors affected the results remains unclear. Norms for adults are still needed for the tests. There is also a need for readjusting the tests’ level of difficulty to better fit adults. Guidelines were determined and can be used with caution in clinical practice, as an addition to qualitative evaluation of adult patients’ test results.

Bakgrund: Tidigare forskning om avkodningsförmåga i relation till olika språkliga och kognitiva förmågor har i huvudsak fokuserat på avkodning i tidiga skolår och genomförts i en engelskspråkig kontext. Vi känner inte till några studier som undersökt sambanden mellan fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, arbetsminne och ordavkodning i senare skolår i en transparent ortografi som svenska.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan fonologisk respektive ortografisk avkodning och fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne i senare skolår i den transparenta ortografin svenska.   Metod: Studien inkluderade 44 deltagare. Data började samlas in på höstterminen 2015 när deltagarna gick i klass 8 och samlades in över en period på 11 månader. All data var insamlad när eleverna gick i åk 9, höstterminen 2016. De beroende variablerna var fonologisk avkodning och ortografisk avkodning och de oberoende variablerna var fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, verbalt arbetsminne och visuospatialt arbetsminne. Korrelations- och regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan de beroende och oberoende variablerna.   Resultat: Resultaten visade att fonologisk medvetenhet och ordflöde var de enda variablerna som korrelerade signifikant med både fonologisk- respektive ortografisk avkodning.   Slutsatser: Vårt resultat stärker vikten av tidig träning av fonologisk medvetenhet eftersom det visar att fonologisk medvetenhet fortsätter korrelera signifikant med avkodning även i senare skolår i en transparent ortografi som svenska. Vårt resultat ger även stöd åt fortsatt klinisk användning av ordflödestest då vi kan se att ordflöde korrelerar signifikant med avkodning i senare skolår. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass. Det deltog 36 barn i föreliggande studie och de förmågor som undersöktes var: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsförståelse och bokstavskunskap. Resultatet visade att läsförståelse i första klass predicerade läsförståelse i andra klass. Signifikanta korrelationer mellan läsförståelse och ordavkodning samt fonologisk medvetenhet konstaterades i föreliggande studie. Ordavkodning och fonologisk medvetenhet förklarade 58 % av variansen av läsförståelse i årskurs två.  Testet Fonologisk bearbetning förklarade den största delen av variansen. Vid undersökning av tester som mäter fonologisk medvetenhet framkom det att testet för RAN visade ett signifikant samband med rimtestet men inte med testet Fonologisk bearbetning. Resultatet beror troligen på att testerna mäter olika delar av fonologisk förmåga. Slutsatsen är att läsförståelse vid årskurs ett predicerar läsförståelse i årskurs två samt att fonologisk bearbetning tycks vara en stark prediktor för läsförståelse i årskurs två. / Letter knowledge, word decoding and phonological awareness including RAN (rapid automatized naming) are known to predict early reading ability. The purpose of this study was to evaluate the development of reading comprehension from first to second grade. Phonological awareness holds an important role in this study; different ways to measure this ability will be discussed.  In the study, 36 second graders participated and the following abilities were measured; phonological awareness, word decoding, reading comprehension and letter knowledge. Performances in first and second grade were compared. The results showed that reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Furthermore, significant correlations between reading comprehension, word decoding and phonological awareness were observed in second grade. Word decoding and phonological awareness together explains 58 % of the variance of reading comprehension in second grade. The test Phonological processing alone explains the biggest part of the variance in reading comprehension. The tests for phonological awareness show that RAN had a significant correlation with the rime test but not with the test Phonological processing. The correlation indicates that the tests measure different aspects of phonological skills. In conclusion reading comprehension in first grade predicts reading comprehension in second grade. Additionally, phonological processing seems to be a strong predictor for reading comprehension in second grade.

I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare arbetar för att främja elevers läsförståelse inom skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 3. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Lev Vygotsky, Roger Säljö, Anders Jakobsson, Judith Langer och Barbro Westlund. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar läsförståelse i undervisningen. I resultatet framkom det att våra informanter aktivt arbetar med läsförståelse och främjar det på olika sätt. Det visade sig att högläsning är en metod som förekom ofta i klassrummen samt betydelsen av den. Även vikten av modellering hos lärarna av lässtrategier har visat sig ha en positiv inverkan på elevers utveckling av läsförståelse. Det visade sig även att inre och yttre motivation för läsningen förekom i alla klassrum men på olika sätt, vilket har en stor betydelse för läsförmågan. Genom att alla de intervjuade lärarna stöttar elever med hjälp av olika verktyg hjälper de eleverna vidare i sin läsutveckling.

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.