Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige. Eleverna genomförde testet Läskedjor (Jacobson, 2001) där vi valde att närmare studera resultatet på deltestet ordkedjor i syfte att studera ordavkodningsförmåga eller ordigenkänningsförmåga. Eleverna genomförde också testet B. Adlers färdighetstest Version C: För åk 4, 5 och 6 (Adler, 2008) i syfte att få ett mått på grundläggande förmåga till räknande (aritmetik). Genom olika jämförelser inom vår population har vi studerat korre- lationen mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Resultaten har bearbetats statistiskt och vi har använt oss av en kvantitativ metod. Vi har i vår undersökning fått fram olika korrelationsresultat som visar på dålig, svag och måttlig korrelation. Resultatet visar att 16 % av eleverna i vår totala popu- lation har den dubbla problematiken. Skolans styrdokument lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar språklig kompetens och kompetens inom matematikämnet, därav följer också behovet av att reda ut om det finns samband mellan läs- och matematik- svårigheter och hur denna dubbla problematik kan påverka elevernas lärande.

Bakgrund: Tidigare forskning om avkodningsförmåga i relation till olika språkliga och kognitiva förmågor har i huvudsak fokuserat på avkodning i tidiga skolår och genomförts i en engelskspråkig kontext. Vi känner inte till några studier som undersökt sambanden mellan fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, arbetsminne och ordavkodning i senare skolår i en transparent ortografi som svenska.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan fonologisk respektive ortografisk avkodning och fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne i senare skolår i den transparenta ortografin svenska.   Metod: Studien inkluderade 44 deltagare. Data började samlas in på höstterminen 2015 när deltagarna gick i klass 8 och samlades in över en period på 11 månader. All data var insamlad när eleverna gick i åk 9, höstterminen 2016. De beroende variablerna var fonologisk avkodning och ortografisk avkodning och de oberoende variablerna var fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, verbalt arbetsminne och visuospatialt arbetsminne. Korrelations- och regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan de beroende och oberoende variablerna.   Resultat: Resultaten visade att fonologisk medvetenhet och ordflöde var de enda variablerna som korrelerade signifikant med både fonologisk- respektive ortografisk avkodning.   Slutsatser: Vårt resultat stärker vikten av tidig träning av fonologisk medvetenhet eftersom det visar att fonologisk medvetenhet fortsätter korrelera signifikant med avkodning även i senare skolår i en transparent ortografi som svenska. Vårt resultat ger även stöd åt fortsatt klinisk användning av ordflödestest då vi kan se att ordflöde korrelerar signifikant med avkodning i senare skolår. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår