<p>This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa. Framför allt är läsarens egna kunskaper och tidigare erfarenheter en kritisk aspekt. Läraren bör genom vägledning hjälpa eleverna att aktivera sina egna tankeprocesser, så att de blir aktiva och medvetna i sin läsning. Eleverna behöver få syn på att man för att kunna göra inferenser måste aktivera sin förkunskap och hitta strategier för hur man kan göra när man inte förstår. Tydligt var att eleverna i diskussion med varandra uppnådde en högre förståelse än när de arbetade på egen hand. De kompletterade varandra i sina resonemang och nådde på det sättet längre. Eftertestet visare ett bättre resultat än förtestet.

This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två utvalda läromedel i svenska gynnarelevernas läsförståelse samt påvisa deras eventuella likheter och skillnader. Läromedlensom analyserades var ABC-klubben och Krumelurkul, båda avsedda för undervisning iårskurs 1. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ innehållsanalysgenomförts. Med ett kodschema och tillhörande kodningsmanual, har kategorier somförekomst av läsförståelseuppgifter och olika typer av läsförståelsefrågor samtordförståelse legat till grund för vår analys. Resultatet visade både likheter och skillnaderi hur läromedlen gynnar elevernas läsförståelse. Generellt för båda läromedlen är att störstfokus ligger på avkodning och läsinlärning. Den största skillnaden är att det i Krumelurkulerbjuds en större variation av uppgifter och läsförståelsefrågor där eleverna tränas i attgöra inferenser, vilket är en viktig del av läsförståelsen. Med hänsyn till läromedlensolikheter är vår slutsats att man som lärare behöver vara medveten om vad läromedlenavser att främja för att läsundervisningen ska bli komplett.

This study focuses on inferential comprehension instruction in the classroom. The overall aim is to study the way in which four teachers are designing their lessons to develop their students’ ability to make inferences in literary text in the Swedish subject. The main focus is to explore what teaching modules may look like to promote students’ ability to make inferences (e.g. text choice, group size and method) and how the teachers motivate their didactic work. The study is also focused on the opportunities and challenges associated with inferential comprehension instruction. The methods used are qualitative studies using observations and interviews. The material consists of observation notes and interview recordings. The concept of inference and reading comprehension is consistent in the study and focuses on the importance of explicit instruction to improve the students’ inference comprehension. The models of inferential instruction are used to analyze the empirical material. The results show that teachers prefer to teach their students in groups of approximately 12 students, and they choose texts that are close to the students’ everyday life and in which a lot of inferences can be made. The majority of the teachers in the study demonstrate how they use the inference strategy by the method think aloud, to show their students examples of how to think and for them to use the strategy on their own eventually. All teachers remind the students of their own background knowledge, which is proven to increase the students’ ability to make inferences. This study shows that the possibilities with the teachers’ inference instruction lead to a deeper understanding among the students when reading. The challenges are lack of time when preparing, impatient students, and if the students do not activate the right background knowledge from the beginning, which will lead to misunderstandings while reading the text.

Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal som fått stort inflytande i Sverige. Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur Chambers respektive Langers modeller för textsamtal skapar förutsättningar för elever i årskurs 4 att göra inferenser. Med inferenser avses i undersökningen modellbaserade och textbaserade inferenser så som de definieras av Barbro Westlund. Det sociokulturella perspektivet och transaktionsteorin används som teoretisk utgångspunkt. För att genomföra undersökningen görs en intervention i två elevgrupper där de får delta i textsamtal baserade på de respektive modellerna. I resultatet framkommer att eleverna gör inferenser i båda samtalsmodellerna. Frågor som uppmuntrar elever till att fylla i textens tomrum eller reda ut frågetecken om texten resulterar i flest inferenser. Eleverna gör också fler inferenser i frågor där de får kommentera texten fritt än i frågor som detaljstyr. Resultaten visar att samtalsledarens roll är viktig då denne bör planera, strukturera och styra textsamtalet i en sådan riktning att eleverna uppmuntras till att göra inferenser. / <p>Presentation av arbete skedde via zoom pga rådande omständigheter med covid-19. </p>

The main purpose of the study is to see if there is a difference in level of inferences pupils do with different amount of teacher support during text conversations. The focus of the text conversations is making inferences and asking questions to the text with the purpose to make balanced inferences. The selected pupils were in grade three and took part in a text conversation on a picture book. The groups were, by the teacher, pre-divided into a group of weaker readers and a group with stronger readers. The differences between the groups was not known before the study and is therefore considered a coincidence. The lessons the groups took part in are based on David A. Kolb (1984) experiential learning model and the teaching model reciprocal teaching (RT). Together they are the foundation of the text conversations. RT focuses on reading strategies and the teachers role in the development of reading comprehension and Kolb focuses on the different phases of learning. The result from the two lessons are analysed with the purpose to find level differences in the inferences the pupils do on balanced inference questions and non balanced inference questions. The results from the two lessons are compared with the aim to see if there is a difference between lessons with more teacher support, and lessons with less teacher support. The study shows that there is a difference in inference levels between the two lessons and the conclusion is that it is necessary to give weaker readers greater teacher support. This is then transmitted to concern all students in their early reading because a greater teacher support in learning reading strategies gives a better reading comprehension.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter.  Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.

Studien är både kvalitativ genom klassrumsanteckningar och semistrukturerade intervjuersamt kvantitativt genom läs- och hörförståelsetester. Syftet med examensarbetet är attbelysa elevers upplevelse av högläsning och egen tyst läsning i årskurs 4 och 5 inomsvenskämnet i grundskolan. Sammanlagt har 37 elever medverkat i läs- ochhörförståelsetestet varav åtta elever intervjuades. Analysen tar stöd av den kognitivateorin “Dual Coding Theory”, läs- och hörförståelsetest och elevintervjuer. Eftersomempirin har ursprung i olika forskningsmetoder som kopplats samman blevforskningsansatsen triangulering. Slutresultatet är följande; Högläsningen har en positivinverkan på läsförståelsen och förmågan att förstå nya ord och begrepp. Hörförståelse,läsförståelse och de inre bilder som elever skapar utgör tillsammans ett multimodaltverktyg och förstärker deras kunskap kring texten. Elevnära texter skapar tillsammansmed lässtrategier en glädje, motivation och förståelse kring en text.

The study has three different aims. One is to investigate reading comprehension among pupils in grade 4. Another is to trace any difficulties in reading comprehension to linguistic or social difficulties. The study also has a practical purpose in that the problems that exist can be identified and diagnosed earlier so that these pupils can be given extra support. The pupils’ reading comprehension has been tested with texts from their schoolbooks. Three different types of questions have been asked about the content of the texts. The pupils’ decoding ability has been tested with a letter and word-chain test and word comprehension with words from their schoolbook texts. The pupils who were tested are in grade 4 in a school in southern Sweden. There are three classes with a total of 59 pupils, of whom 48 participated in the study. It turns out that there are deficiencies in reading comprehension in several pupils in grade 4. The pupils have great problems with questions which require them to read several lines before they find the answer and with questions where they have to draw their own conclusions and use previous knowledge they were expected to have.