Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.

Reading ability at the Swedish upper secondary school is decreasing for second language learners and the number of students reading literary texts is also declining. Our aim with this paper is to examine if reading fiction in an English as a Second language classroom at an upper secondary level can enhance students’ reading comprehension using in-depth strategies. This paper presents findings from several studies on fiction, in-depth strategies, and reading comprehension in upper secondary education. We have used research regarding learning English as a Second language (ESL), English as a Foreign Language (EFL), and English as a Native Language (ENL). In terms of fiction, we have chosen to examine textual fiction, novels, short stories, poems, and graphic novels. Furthermore, we will investigate whether graphic novels are better tools for enhancing reading comprehension. Our results show that using in-depth strategies and textual fiction in an upper secondary context enhances students’ reading comprehension. We also found that graphic novels enhance reading comprehension and are thus a viable tool for reading comprehension in the classroom context. However, we did not find sufficient evidence supporting the claim that graphic novels are a more effective tool than textual fiction overall.

Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse. Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse. Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom. Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.