Return to search

Läsförståelse : ur ett lärarperspektiv i olika skolår

<p>Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra. Forskning visar att samtal är ett viktigt redskap i arbetet med läsförståelse i skolan liksom att de texter eleverna möter utgår från deras erfarenheter. Det är viktigt att introducera texterna genom att skapa förförståelse för texterna.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärare uttrycker sig om läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse i år 2, 5 och 7. Vi vill även belysa eventuella uppfattningar lärare har om hur läsförståelse bedrivs i skolår där de själva inte är verksamma.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Då undersökningen utgår från ett lärarperspektiv har intervjuer med nio lärare genomförts, tre i vardera åren 2, 5 och 7.</p><p>Resultat: Samtliga informanter anser att läsförståelse har betydelse för hur elever klarar flera av skolans ämnen. En viss skillnad i vad läsförståelse innebär skiljer sig åt mellan informanterna i de olika åren. I år 2 har läslust en framträdande plats i undervisningen, i år 5 och 7 beskrivs diskussioner och reflektioner om texters innehåll som ofta förekommande. Informanterna anser att elever har olika förutsättningar som påverkar hur de utvecklar läsförståelse. Mognad och olika modersmål nämns som exempel liksom stora elevgrupper, brist på tid och den möjlighet till stöd som skolan kan ge eleverna i läsundervisningen.</p><p>Informanterna bedriver ett individanpassat arbetssätt. De strävar efter att anpassa de texter eleverna ska läsa efter den svårighetsgrad de anser eleverna klarar av. De försöker locka eleverna till läsning genom att utgå från deras intressen och bakgrundskunskaper. I år 2 är det intresset för läsning, läslust och flyt i läsningen som är viktigt i läsundervisningen, där läsförståelse vävs in. I år 5 och 7 framhålls samtal och diskussioner kring texters innehåll. Genom högläsning, att ställa frågor på texter och använda sig av LUS och nationella prov menar informanterna att de har möjlighet att bedöma om eleverna har läsförståelse.</p><p>Resultatet visar att samtal mellan lärare i de olika åren inte förekommer i någon större utsträckning. Det framkommer dock hos huvuddelen av de intervjuade lärarna att de har en uppfattning om hur de tror arbetet med läsförståelse ser ut och borde vara i andra år än där de själva är verksamma. Det verkar finnas en önskan bland informanterna om att undervisning av läsförståelse i andra skolår borde ske mer medvetet än vad de tror fallet är idag. Informanterna i år 2 har en uppfattning om att lärare i år 5 och 7 borde vara mer uppmärksamma på läsförståelse. I år 5 och 7 ger informanterna bilden av att de tror att det i år 2 mest handlar om kvantitativ läsning och de upplever att eleverna inte alltid klarar av de texter de möter högre upp i skolåren.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hv-1131
Date January 2006
CreatorsAndersson, Ulrika, Back, Helene, Johansen, Heidi
PublisherUniversity West, Department of Social and Behavioural Studies, University West, Department of Social and Behavioural Studies, University West, Department of Social and Behavioural Studies, Trollhättan
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0019 seconds