Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska och lärande är att utforska vilkametoder och strategier lärare i skolans tidigare år använder i läsundervisningen. Studiensutgångspunkt är lärares undervisningsperspektiv på lässtrategier samt deras individuellauppfattningar kring ämnet. För att besvara detta intervjuade vi 5 verksamma F-3 lärare.Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten istudien var följande frågeställning: Hur beskriver lärare sitt arbete med lässtrategier för attfrämja läsförståelsen hos elever i skolans tidigare år?. Denna studien har gett oss en djupareförståelse för olika metoder och arbetssätt vi kan använda oss utav i vår framtida professionsom lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien har analyserats med utgångspunkt iteoretiska perspektiv. Resultatet synliggjorde lärarnas medvetna arbete med lässtrategier föratt utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna använde sig bland annat av högläsning,kontrollfrågor, ordförståelse och koppling till elevernas tidigare erfarenheter underläsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Sammanfattningsvis behövslässtrategiundervisning för att kontinuerligt utveckla läsförståelsen.

No description available.

Då svårigheter med att förstå innehåll i text är ett vanligare problem än avkodningssvårigheter efter den första läsinlärningen, är det intressant att undersöka hur läsförståelseundervisningen är utformad för att stärka och stödja elevers läsförståelseutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4 – 6 väljer ut texter och undervisar i läsförståelse för att stärka de elever som kämpar med sin läsförståelse. Studien har inspirerats av en fenomenografisk metodansats. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 4 – 6. Vidare har studien ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att läsförståelseundervisningen till stor del är integrerad i andra ämnen utöver ämnet svenska. I svenskämnet kretsar undervisningen i läsförståelse i huvudsak kring reciproka lässtrategier som sedan överförs till övrig ämnesundervisning. De vanligaste texterna i läsförståelseundervisningen är skönlitterära texter i svenskämnet och läromedelstexter i SO- och NO- ämnena. Centralt oavsett ämne är att lära genom samtal tillsammans med andra. Samtalet beskrivs också som ett av de viktigaste redskapen för att stärka elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att läsförståelseundervisningen riktas mot en mer ytlig förståelse. Slutsatsen är att det saknas kunskap om hur en undervisning och ett stöd som syftar till en djupare läsförståelse kan se ut, vilket visar på ett behov av en kompetensutveckling inom området.

Högläsning är en viktig aktivitet som främjar elevernas ordförråd och utvecklar språk- och läsutveckling, samt medvetenheten om hur en berättelse är uppbyggd. Men det räcker inte med att bara läsa direkt ur boken. Läraren behöver även undervisa om lässtrategier som eleverna till slut själva kan använda vid individuell läsning. För att ta reda på hur lärarna i denna studie beskriver sin användning av högläsning tar studien sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en skola besvarar studien följande frågeställningar: Hur används högläsning av läraren i klassrummet, och hur anpassas högläsningen till eleverna? Hur hanteras lässtrategier vid lärarens högläsning? Vilket syfte har lärarna med högläsning? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna finns vid högläsning? Resultat är tolkat och baserat på den hermeneutiska teorin. Studien utgår från den sociokulturella teorin där lärandet i samspel med andra är en förutsättning. Resultatet visar att lärarna använder sig av lässtrategier under högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse och ordförråd, samt att lärarna beskriver högläsningen som positiv. / Reading aloud is an important activity that promotes pupil´s vocabulary and develops language and literacy development, and the understanding of how a story is constructed. But it's not enough to just read directly from the book. Teachers also need to teach reading strategies those pupils eventually self-operated by individual reading. To find out how the teachers in this study describe their use of reading aloud study takes as its starting point a qualitative approach with semistructured interviews. Through semi-structured interviews with five teachers from a school study answers the following questions: How is reading aloud used by the teacher in the classroom, and how is reading aloud adapted to the students? How are reading strategies used during reading aloud by the teacher? What is the purpose of the teachers by reading aloud? What advantages and disadvantages do the teachers find in reading aloud? Results are interpreted and based on the hermeneutic theory. The study is based on the socio-cultural theory where learning in interaction with others is essential. The results show that teachers use reading strategies for reading aloud to develop students' reading comprehension and vocabulary, as well as teachers describe recital positive.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur högläsning i år fyra, fem och sex genomförs på en skola samt lärares och elevers uppfattningar om högläsning. Metoderna som användes i undersökningen var tre observationer, tre semistrukturerade intervjuer med lärare och tre semistrukturerade intervjuer med elevgrupper. Resultaten visar hur tre olika högläsningslektioner genomförs. Resultaten illustrerar också att lärare ser läslust och läsförståelse som de viktigaste faktorerna för högläsning och att elever bland annat uppfattar högläsningen som ett skönt avbrott till den ordinarie undervisningen. Resultatdiskussionen tyder på att observationer, lärarintervjuer och elevgruppsintervjuer visar på en samstämmighet och kan kopplas till forskningsgrundade lässtrategier.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Abstract The aim of this study was to investigate whether intensive training with reciprocal teaching in a smaller group in grade 3 can lead to improved reading comprehension and reading interest for children with reading impairment. A comparison was made between the intervention in a smaller group and regular class-room instruction. A four-week training period was given to the training group. When the training was given to the intervention group the children in the class-room group participated in regular class-room instruction. The reading comprehension was measured using standardized pre- and posttests. The interest in reading was assessed using a questionnaire prior and after the intervention was done. The intervention focused on reciprocal teaching using predicting, clarifying, questioning and summerizing as reading strategies. All students in the training group performed better in the standardized test in reading comprehension and all students reported a higher level of reading interest. There was no significant difference between the pre-and posttests for children participating in the regular class-room instruction. The study showed that intensive training in a small group with reciprocal teaching was a more successfull method when teaching reading comprehension than the regular class-room instruction. The findings also showed that improved reading comprehension led to increased interest in reading.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Det finns elever som upphör att utvecklas i sin läsförståelse vid övergången mellan årskurs 3 och 4 då de möter svårare texter och nya kursplaner som ställer högre kognitiva krav. Syftet med föreliggande studie är att beskriva lärares upplevelse av denna stadieövergång med fokus på elevernas läsutveckling. Studien vill undersöka följande: Hur upplever lärare i de båda årskurserna att de kan underlätta stadieövergången för eleverna när det gäller läsförmåga och läsutveckling? Vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 respektive 4 har av elevers läsförmåga och läsutveckling. Hur säger lärare i respektive årskurs att de arbetar med läsförmåga och läsutveckling? Vilka material säger lärarna att de använder i läsundervisningen? Utgångspunkten för studien är en balanserad syn på läsning, dvs en syntes mellan phonics och whole language. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare, fyra som undervisar i årskurs 3 och fyra som undervisar i årskurs 4. Resultatet visar att skolor kan motverka att lässvårigheter blir permanenta genom att ha ännu bättre samverkan kring övergången i syfte att relevant information om eleverna kommer fram till mottagande skola/lärare så att eleverna får rätt stöd från början i årskurs 4. Av resultatet framgår också att lärarna i årskurs 4 uttrycker högre förväntningar på elevernas läsförmåga än de i årskurs 3. Läromedel och kursplaner styr deras förväntningar. Vidare framgår i resultatet vilken läsundervisning som enligt lärarna främjar läsutvecklingen i övergången. Denna undervisning utgörs av gemensam läsning, textsamtal, undervisning i läsförståelsestrategier. Enligt lärarna i studien bör elever dessutom erbjudas mer explicit undervisning i faktatexters struktur redan på lågstadiet, ha större tillgång till texter med olika svårighetsgrad och med ett innehåll som intresserar eleverna. Det bör också avsättas mer tid till läsning - både på egen hand och lärarledd läsundervisning.