Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

Studier inriktade på andraspråkselever visar att bristande ordförråd påverkar läsförståelsen. Andraspråksforskare framhåller att det krävs att elever interagerar med text på olika sätt för att skapa en djupare förståelse. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar för att främja läsförståelse hos andraspråkselever. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för undersökningen. Datainsamling är av kvalitativ karaktär och har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare utifrån kriterier att de undervisar i årskurs 4-6 samt undervisar i ämnet svenska och/eller svenska som andraspråk. Intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier som textsamtal och läsfixarna stöttar andraspråkselevers läsförståelse. Lärarna anser att medvetenhet om lässtrategier och ge tid till förståelse och repetition stärker läsförståelsen. Lärarna använder kooperativa arbetssätt, bildstöd och åldersadekvata texter samt samarbete med olika yrkesroller för att främja andraspråkselevers läsförståelse. Studiens resultat jämförs med aktuell forskning.

Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

Det här arbetet behandlar textsamtal i den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt hur textsamtal gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Strukturerade modeller av textsamtal är bevisligen mer effektiva i syfte att utveckla elevers läsförståelse. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna i vår undersökning definierar textsamtal samt om dessa lärare använder textsamtal i undervisningen. Studien har till syfte att undersöka om lärarna i undersökningen utgår från Lgr 11 (Skolverket 2011) när de använder textsamtal i undervisningen samt om lärarna anser att textsamtal skiljer sig åt utifrån textens genrer. Studiens resultat grundar sig på observationer av samt intervjuer med tre behöriga lärare. Studieresultatet samstämmer med tidigare forskning inom området, således att lärare i liten utsträckning undervisar i läsförståelsestrategier samt använder textsamtal som undervisningsmetod. Resultatet visar att strukturerade textsamtal inte används i undervisningen utan lärarna använder ett axplock av predikatorer, viktiga beståndsdelar för att uppnå läsförståelse, ur strukturerade textsamtal när de använder textsamtal i undervisningen.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.

Svensk titel: Undervisning i läsförståelse – ur ett specialpedagogiskt perspektiv Engelsk titel: The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och speciallärare undervisar med fokus på att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin läsförståelse. Den teoretiska utgångspunkten som används är den sociokulturella teorin med fokus på att lärande sker i sociala sammanhang samt Vygotskijs tankar om att undervisningen ska ligga i barnets proximala utvecklingszon för att utveckling och lärande ska ske. Metoden som används har en kvalitativ ansats och utgörs av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat tyder på att undervisning i läsförståelse ser olika ut och att det är upp till den enskilda läraren själv. Lärarna i studien efterfrågar en samsyn bland alla lärare på sina respektive skolor och en struktur som följer eleverna i samtliga årskurser. Det visade sig att speciallärarna och specialpedagogen hade olika uppfattningar om sina respektive yrkesroller när det gäller undervisning i läsförståelse. Någon hade en mer handledande roll medan de andra arbetade mer intensivt med elever i svårigheter. Resultatet tyder på att det behövs samtal, diskussioner och utbildning kring ämnet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera vilka teoretiska kunskaper några lärare på grundnivå beskriver att de har om läsförståelse och hur de beskriver att de planerar och undervisar i läsförståelse med avseende på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla vårt syfte använde vi en kvalitativ ansats. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer bestående av 5-6 deltagare i varje grupp. Vi bearbetade och analyserade resultaten utifrån ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande. I resultatet framkom att lärare i studien kände till aktuell läsförståelseforskning och det framkom även att lärare inte hade kunskap om sådan forskning. De intervjuade lärarna planerade sin undervisning i läsförståelse för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av olika lärverktyg i sin undervisning. De använde sig också av olika typer av grupperingar. När lärare arbetade med texter förde de ofta diskussioner med eleverna och använde sig dessutom av en rad olika strategier varav förförståelse, högläsning och förklaringar av ord och begrepp var vanliga. De intervjuade lärarna upplevde att deras specialpedagogiska kompentens inte alltid räckte till samt att skolornas organisation brast när det gällde att möta elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever. Resultaten visar även att samtliga lärare använder högläsning regelbundet i sin undervisning men i olika utsträckning, vissa lärare på ett varierande och kreativt medan vissa lärare inte alls anstränger sig vid arbete med högläsning. I studien framgår det också att ett flertal centrala innehåll och syftemål från kursplanen i svenska i Läroplanen för grundskolan (2011) kan uppnås genom arbete med högläsning.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.