Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

Rummet och människan i det digitala mötet, är ett självständigt examensarbete inom huvudämnet Informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Arbetet har haft ett utforskande tillvägagångssätt och applicerats på en befintlig kontext, det digitala köksplaneringsmötet på IKEA. Under år av pandemi har rekommendationerna i Sverige varit att hålla avstånd och undvika mänsklig kontakt för att minska smittspridningen av covid-19. Detta har bland annat inneburit att verksamheter behövt anpassa både arbetssätt och lokaler för att uppfylla de krav som ställts och för den enskilde individen har begränsningar i det vardagliga livet varit påtagligt. Att kunna träffas digitalt har varit avgörande för att låta människor arbeta hemma och digitala möten har även möjliggjort för verksamheter, som IKEA, att möta deras kunder.   Omställningen från ett vanligt kundmöte i en köksplaneringsstudio till att träffa kunder digitalt har varit märkbar och för IKEA:s köksspecialister är förutsättningarna för de digitala mötena olika. Av flera anledningar används många gånger inte kamera och arbetet avser att undersöka hur kundens upplevelse påverkas och hur den annars gemensamma mötesplatsen i en planeringsstudio verkar i ett digitalt sammanhang.    Arbetet belyser det digitala mötets potential till att fungera som en kommunikativ mötesplats men det lyfter även en problematik och avser att diskutera vissa faktorer som anses betydande för hur ett digitalt möte kan skapa en känsla av gemenskap. Utifrån teorier om visuell perception och kommunikation skapas ett gestaltningsförslag som avser att fungera för IKEA och tillämpas för att deras köksspecialister kan ges goda kommunikativa förutsättningar för ett digitalt köksplaneringsmöte.

This report is the result of a thesis project for the program Mechanical Engineering: Product Development & Design at Jönköping University School of Engineering. The thesis includes a product development carried out by Linus Andersson and Martin Lundgren in collaboration with Husqvarna AB.   The product development process that forms the basics of the work includes a user analysis, market analysis, concept development, creation of a requirement specification, concept screening, and finally prototype manufacturing.  The purpose of the study was to develop a functioning prototype of an aid intended for felling trees. A user analysis was conducted to explore the needs and how a felling aid should be designed and integrated into a chainsaw. The user analysis consisted of multiple interviews and observations that answered the research question and validated the need for a tree felling aid.   Based on the identified needs from the user analysis and the product development process, the prototype resulted as an integrated digital spirit level on the Husqvarna 540iXP chainsaw. The digital spirit level indicates the chainsaw´s orientation relative to the horizontal plane through LEDs integrated into the side of the chainsaw. Tests with the prototype demonstrate that the indicator accurately reflects the actual angle between the saw and the horizontal plane. The aid can make it easier for the user to perform the horizontal cuts and thus relieves the woodcutter's everyday work regarding both exposure to uncomfortable working positions and increases safety when felling trees. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete för programmet Maskinteknik: Produktutveckling & Design på Jönköping Tekniska Högskola. Examensarbetet omfattar ett produktutvecklingsarbete utfört av Linus Andersson och Martin Lundgren tillsammans med Husqvarna AB.   Produktutvecklingsprocessen som ligger som grund för arbetet innefattar en användaranalys, marknadsanalys, konceptframtagning, framställande av kravspecifikation, konceptsållning och slutligen prototyptillverkning. Avslutningsvis testades prototypen för att validera att produkten uppfyller dem ställda behoven.   Syftet med studien var att utveckla ett hjälpmedel avsett för fällning av träd med huvudsyftet att underlätta för huggaren att utföra mer precisa och korrekta skär i trädet. För att utforska behovet och hur ett fällningshjälpmedel bör designas och integreras i en motorsåg utfördes en användaranalys av huggare. Användaranalysen bestod av flertalet intervjuer samt observationer som validerade att det finns ett behov av hjälpmedel för trädfällning.   Baserat på framställda behov från användaranalysen samt en genomgående produktutvecklingsprocess blev således prototypen en integrerad digital inklinometer på motorsågen Husqvarna 540iXP. Inklinometern indikerar motorsågens förhållande till det horisontella planet genom integrerade lysdioder på sidan av motorsågen. Utförda tester med prototypen påvisar att indikeringen återspeglar den verkliga vinkeln mellan sågen och det horisontella planet. Hjälpmedlet kan således underlätta för användaren att utföra rikt- och fällskär horisontellt och avlastar därmed huggarens vardagliga arbete med avseende för exponeringen mot obekväma arbetsställningar samt ökar säkerheten vid trädfällning.

No description available.

I ett allt mer digitaliserat och tjänstebaserat samhälle ter det sig viktigt att se över på vilket sätt olika typer av produkter framförs och används. Världens framtida ekonomi beräknas ligga inom tjänstesektorn, och då främst den digitala, vilket gör att tjänstelogiken verkligen är att ta på allvar. Denna studie syftar till att bidra med en ökad kunskap kring utvecklandet av främst digitala tjänster genom att påvisa de viktigaste faktorerna vid utvecklandet av dessa. För att påvisa detta genomfördes en enkätstudie samt en intervjustudie. Resultatet som påvisades är att tillgänglighet, bekvämlighet och tillit uppfattas som de viktigaste faktorerna. Dessa faktorer tenderar sedermera att vara vitala vid utvecklandet av digitala tjänster för att tjänsten skall upplevas som värd att nyttja. Dock så dras slutsatsen att de resurser som innefattas inom dessa faktorer är kontextbaserade och sedermera att samskapande mellan olika aktörer likväl är nödvändigt.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete. Jag samarbetar med två konstnärer där de tillverkar möbler och jag textilier. Vår ambition är att göra gränsen diffus mellan det massproducerade och unika, mellan konst, hantverk och design. Vi arbetar på temat illusion/verklighet och utgår från en institutionsliknande miljö. Som kontrast till ursprungsmiljön använder vi oss av fantasi, drömmar och natur för att öppna rummet och sinnet. Genom att arbeta med min formgivning utifrån ett konstnärligt sammanhang hoppas jag kunna ge textilierna ett uttryck som uppmuntrar till tankar och associationer. Eftersom textilierna är digitaltryckta behöver jag inte göra avkall på kvalitet till förmån för en konstnärlig känsla. Motiven kan reproduceras på material som lämpar sig för att faktiskt användas i väntrummet eller sjukhussalen.Old institutional furniture comes to life in a new furniture piece. The project is a collaboration with the artists an furniture makers Maria Segersäll and Rasmus Sköld. Our ambition is to make the boundary diffuse between the mass produced and unique, between art, craft and design. We work on the theme of illusion/reality with starting point in an institution-like setting. In contrast to the original environment, we use imagination, dreams and nature to open up the space and the mind. With digital transfer print, I can produce sustainable and practical fabrics with a hand-made impression, textiles that can actually be used in the waiting room or hospital. / Program: Textildesignutbildningen

Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.