The aim of this study was to create a bigger understanding for what it means when a profession change and how the workers perceive the changes themselves. All the empirical underpinning of work results and analysis parts has been obtained through interviews of social workers that are working with economical aid in various municipalities across Sweden. Creating a greater understanding of how they themselves have felt that their role and their work environment has changed compared from what it used to be earlier in their careers. This study was based on the two following questions:• Do social workers in social assistance experience that a change in their work has ocurred, if they have how would they describe the changes?• Does the interviewed experience an uncertainty in their field, and if they do what are the consequences of this this uncertainty?The study primarily shows that there has been a big change in economic assistance and that the people involved have both similar and completely unique experiences about what this change has meant for their work. According to the interviewed there exists a restlessness in their field, however the concern appears to affect different groups differently depending on how experienced the person in question is. Those with more experience seems to be most concerned about how their group is perceived, and what needs to be done in the future. While the more inexperienced group seems most concerned about the lack of resources and inadequate support.

This master's thesis asks two main questions concerning the history of the City and UniversityLibrary of Gothenburg: what was the prevailing view of the library and its role? Whateconomic support did the library receive and from whom?By critically examining extensive source material mainly from the library archives and cityand state records, these conclusions are drawn: the City and University Library was regardedas a purely scientific library by all involved except the state as early as the 1920s. The state didnot express this view until 1946. The support came almost exclusively from the city ofGothenburg, the state not extending support on a larger scale until 1946 and then onlysporadically. The widely-held view of the library as a scientific one was ignored by the statein its repeated refusals to grant the library support both before and after 1946. ·

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats. En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används. Genom denna lösning skulle man kunna kombinera elproduktion med miljövänlig markanvändning. VafabMiljö kan minska miljöbelastningen genom att bygga upp ett system som inte skadar miljön. Det är möjligt att använda sol eller vindkraft på Gryta Avfallsstation. Examensarbetet undersöker ekonomiska och tekniska aspekter med att bygga solceller på anläggningen. Vindkraftdelen kommer som tillägg till detta examensarbete. Lämpliga platser där man kan bygga solceller undersöks. Det är taken som lutar mot söder, väster och öster där man kan lägga solceller i första hand. När det gäller deponin är det den södra och mellersta delen som analyserats. Som slutsats kan man konstatera att den bästa lösningen är att bygga solceller utan stativ på taken. På Grytas deponi borde man däremot använda stativ för att optimera solcellernas lutning samt få upp solcellerna från marken. När man använder ett stativ blir systemet dyrare. Man kan inte heller bygga på hela den tillgängliga arean pga. skuggan som bildas bakom solcellerna vilket orsakar att man behöver lämna ett avstånd mellan solcellerna. Ekonomiberäkningarna har visat att investeringen är billigast om elcertifikat och ekonomiskt stöd beviljas men det kan vara svårt att få bidrag.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ”öka arealen ädellövskog”. Syftet med stödet var att bevara och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen ansvarade för stödet. Syftet med denna studie var att utvärdera resultatet av de ädellövsplanteringar som genomförts med hjälp av LBP-stödet ”öka arealen ädellövskog” med avseende på det biologiska resultatet, hur de olika marksägarna uppfattat stödet (LBP), i vilken mån Skogstyrelsens agerande hos markägaren bidragit till intresset för ädellövsplanteringen och huruvida det finns ett samband mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget hos skogsägaren. Studien omfattade en totalundersökning av anlagda ädellövskogsplanteringar under åren 2009 till 2011 i Västra Götaland och Hallands län. Arbetet bestod av dels en fältinventering och dels intervjuer. Av 31 inventerade ädellövsplanteringarna ansågs enligt studiens definition 71 % vara godkända. Av alla planteringarna bedömdes 16 % godkända och lyckade. Studien visade att markägarnas uppfattning och inställning till LBP-stödet var mycket positivt. Utan stödet hade de flesta ädellövsplanteringarna inte blivit förverkligade. Majoriteten av markägarna med godkända bestånd ansåg att LBPstödet haft stor eller mycket stor betydelse för att beståndet blev planterat med ädellöv. 80 % av markägarna angav att de intill hus ville ha lövträd, d v s innan kännedom om att LBP-stödet fanns att söka hade de haft ett intresse för ädellövskog på sina marker. Skogsstyrelsen bidrog främst genom det ekonomiska stödet till ökat intresse och förverkligande av en redan befintlig idé. Mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget enligt markägarnas svar framkom i studien att fler av markägarna vars föryngringar var godkända hade som målsättning med skogsinnehavet att främja en bra miljö, hade tidigare ha aktivt gynnat lövträd/lövskog, tyckte att omfattningen av skötselåtgärder var som förväntat, avsåg med planteringen bredda sitt produktionsutbud och hade ett ekonomiskt interesse med sitt skogsinnehav. / The Rural Development Programme (LBP), which was financed by the EU, included assistance to landowners to "increase the area of breadleaved forest." The purpose of the aid was to preserve and improve the conditions for biodiversity. Swedish Forest Agency was responsible for the financial support. The purpose of this study was to evaluate the biological results of the plantations made with financial support (from LBP), to find out how the landowners perceived the financial support ,to what extent Swedish Forest Agency contributed to the landowners interest in their plantations, and if there is a relationship between the biological result and the landowners,  interest and involvement.  Out of 31 investigated plantations 71 % was considered to be approved according   the study's definition and, 16 % was considered approved and successful. The majority of the landowners considered that the LBP support had a significant influence on the choice to plant broadleaved trees. Swedish Forestry Agency contributed mainly to the increased interest by the financial support. Compared to all landowners, the proportion of landowners with approved plantation was larger that had the goal to favour a good enviroment, that earlier actively had promoted deciduous forest, considered the extent of silvercultural measures to be as expected, and that intended to broaden their range of products from the forest.

The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet. / The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

The introduction of sustainable stormwater management in society has proved complex. Most cities do not operate jointly planned and owned stormwater facilities and institutional barriers have proved difficult to overcome. Experience from a Swedish project where extensive changes were made in the Augustenborg area in Malmö shows that it takes many years to overcome institutional obstacles when a society undergoes transformation.   Major part of research is still based on engineering and technical function although the social perspective is of great importance for the functioning of sustainable stormwater management. In-depth knowledge is needed about sustainable stormwater management and its connection with composition of population and socio-economic conditions. Research needs to be done on how information campaigns and cooperation are best designed to simplify planning, construction, and maintenance of stormwater facilities.