Bakgrund: Alla har rätt till att bestämma över sin egen kropp och sin sexuella hälsa. Likväl utsätts kvinnor världen över för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp kan användas som ett vapen för att begränsa kvinnans egna val och hennes liv. Sjuksköterskor observerar att kvinnor lider av oro och depression, känner smärta och rädsla efter sexuella övergrepp. Kvinnor utsätts även för sekundär viktimisering av samhället, vilket kan leda till skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa resultat från olika studier om hälsokonsekvenser för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Data erhölls efter sökning via PubMed, Cinahl och Scopus. Efter kvalitetsgranskning återfanns tolv artiklar som utgjorde studiens datamaterial.Resultat: Litteraturöversikten visade att kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkades negativt efter sexuella övergrepp vilket medförde lidande för kvinnan. Till exempel drabbades kvinnorna av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Återkommande fysiska hälsoproblem var sömnproblem, fibromyalgi och svårigheter med den sexuella hälsan, som till exempel utomkvedshavandeskap. Överkonsumtion av mat och alkohol i syfte att döva smärtan förekom även hos kvinnorna. De var även benägna att utveckla ett självdestruktivt beteende.Slutsats: Kvinnors emotionella hälsa och välbefinnande påverkades påtagligt negativt av sexuella övergrepp. När det sexuella övergreppet var partnerrelaterat tenderade fler kvinnor att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom och depression. Skam- och skuldkänslor var vanligt hos kvinnorna samt begränsningar i det sociala livet som följd av deras psykiska ohälsa. Då utsatta kvinnor har svårt att berätta om sexuella övergrepp måste vårdpersonal som möter dem vara uppmärksamma på tecken som kan tyda på sexuella övergrepp, samt ge den vård som tillämpar kvinnornas individuella behov. / Background:Everyone has the right to decide about their own body and their sexual health. Nevertheless, women around the world are exposed to sexual violence. Sexual violence can be used as a weapon to limit the woman's own choices and her life. Nurses observe that women suffer from anxiety and depression, experience pain and fear after a sexual assault. Women also experience secondary victimization of society, which could lead to feelings of guilt and inferiority complex.Aim: The purpose of this literature review was to compile results from various studies on the health consequences for women who were subjected to sexual abuse.Method:To carry out the study, a descriptive review of literature with a qualitative and quantitative approach was used. Data were obtained after searching via PubMed, Cinahl and Scopus. After the quality review, there were twelve articles that constituted the study's data material.Result: The literature review showed that women's physical and mental health was adversely affected by sexual abuse and leads to suffering for the woman. For instance, women suffered from depression, anxiety and posttraumatic stress syndrome. Recurrent physical health problems were sleeping problems, fibromyalgia and difficulties with sexual health such as ectopic pregnancy. Over-consumption of food and alcohol in order to relieve the pain were also found. Furthermore, the studies showed that the women were inclined to a develop self-destructive behavior.Conclusion: The emotional health and well-being of women was significantly affected by sexual abuse. When the sexual abuse was partner-related, more women tended to suffer from posttraumatic stress syndrome and depression. Feelings of guilt and shame were common among the women and limitations in social life as a result of their mental illness. Since women find it hard to talk about the sexual assault, health care professionals must be aware of the symptoms and signs that may indicate sexual abuse and provide the care that applies to the women's individual needs.

<p>Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det </p><p>också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma </p><p>förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka </p><p>aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever </p><p>hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga </p><p>svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra </p><p>frågeställningar. </p><p> </p><p>I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma </p><p>elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. </p><p>Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de </p><p>viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. </p><p>I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med </p><p>tidigare forskning och våra egna synpunkter. </p><p> </p><p>Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att </p><p>arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av </p><p>lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i </p><p>läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska </p><p>hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de </p><p>hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. </p><p>Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men </p><p>hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. </p><p>Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är </p><p>positivt och som främjar till livslångt lärande.</p>

Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra frågeställningar. I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med tidigare forskning och våra egna synpunkter. Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är positivt och som främjar till livslångt lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet. / The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.