The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people’s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred. These standards often seem to differfrom those in the country of the artisan.We have noticed certain differences between the concept of the projectscompared to their effectiveness in generating jobs. In some cases theconcept of the project is of greater importance to the designers, whereasin others it seems more important that the projects generate work for theartisans.Other quite remarkable differences between the projects are the waysthat the designers control the work. In some cases the designer havedecided everything from material, shape, colouring to patterning. In otherprojects the designer works rather as a mentor who lets the artisan workand develop his or her product more freely.Last, but not least, we have seen that there are other values taken intoaccount in terms of social aspects in these projects. The ambition is totake care of crafts in different ways, to create cultural exchange, or tocreate more jobs for the craftsmen, and even create solidarity withinthe different artisan groups, or to get the work into a fairtrade context indeveloping countries.

Denna studie avser att skapa förståelse för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland är det möjligt att få en inblick i hur hantverkarna tänker kring besluten de tar och varför de gör som de gör.   Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna är det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förståelsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mänskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig även ha påverkan på hantverkets innebörd på grund av det utbredda användandet av datorer.   Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar så stor roll för informanternas kunder, utom när det i vissa fall ger ett mervärde till produkten. Att arbeta med händerna ses istället som viktigt på ett personligt plan där utveckling i form av bättre teknisk skicklighet är centralt. Det är slutresultatet som räknas och vägen dit spelar mindre roll.

When restoring historic lime plaster it can be difficult to reach the required durability. Today newly made lime plaster can fall off due to frost damages after only a couple of winters. To understand and solve these problems, the subject has been studied from different perspectives. Several factors in the production step are making an influence on the durability of lime plaster: 1. A binder, suitable for the building, must be chosen along with sandthat gives good material properties in both fresh mortar and in plasters. 2. The lime/sand ratio and the mixing technique should be chosen from the properties in the lime and the sand, in order to get a mortar with good workability. 3. The craftsmanship should be adjusted to the mortar, the weather and the underlying materials. A plaster with good frost resistance has a certain pore structure. The plaster should have some round air pores that contain air even when the material is filled capillary with water. Such air pores give the water a free space to expand when it is freezing. If the air pores are missing, the ice crystals may damage the plaster when expanding. To increase the chance of making a frost resistant lime plaster, the lime/sand ration must be adjusted so the lime can fill up well in the sand. Otherwise a collapsed pore system can easily occur, which means an open pore system without distinct air pores. A collapsed pore system contains many pores well connected with each other. Such a system is easily damaged by frost. To increase the chance of success, it is of great importance to work the surface of the lime plaster at the right time and in the correct way. Before working on a surface the mortar must be aloud to stiffen. Only then a homogeneous material can be created; cracks due to shrinkage can be pressed together and the result is a more compact material with an open surface. The time necessary for mortars to stiffen is related to the water content of the mortar, the suction of the underlying surface and the weather conditions. If the surface is worked on while the mortar is still fresh, the binder can form a hard lime shell on the surface. Inside thematerial a lack of binder can appear. Such plasters have a very low frost resistance. Other durability problems related to plaster are damages in the underlying materials, i.e. rotten wood in covered constructions or leached lime in old joints. Such damages can occur if the covering mortar is made of strong hydraulic lime or cement, since they form plasters with a low permeability in comparison to lime. Due to mentioned findings, it is important to study how a pore structureis influenced by materials, mixture and craftsmanship. Only then it is possible to understand how damages can be decreased.

Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika områden i skobranschen upplever verksamhetsområdet samt på vilket sätt de ser på handgjorda och fabrikstillverkade skor. Utifrån syftet valdes tre frågeställningar ut: Vad anser de verksamma att det krävs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad är de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förändring? Metoden som användes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. På grund av arbetets omfång så gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjälp användes en intervjuguide med nio huvudfrågor men utifrån dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ. I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förändring och framtid. Svaren presenteras i form av blockcitat följt av mina tolkningar och i slutet på varje tema en sammanfattning. Analysen visar att informanterna anser att begreppet handgjorda skor enbart får användas när en maskin brukats och vid användning av flera bör skorna klassas som fabrikstillverkade. När det kommer till hantverket ser samtliga informanter sig själva som hantverkare även om den ena yrkesgruppen anses vara det lite mer än den andra. I det sista temat framkommer skilda åsikter om huruvida skoindustrins förändring är positiv eller negativ. I diskussionen resonerar jag kring mitt val av syfte och frågeställningar, mitt metodval samt tolkar och jämför informanternas svar med bakgrund- och teori avsnitten. Avslutningsvis presenteras vidare forskning följt av ett par avslutande ord gällande hela studien.

I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter för att: Motivera klienten, Ge klienten möjlighet att kommunicera med världen genom aktiviteten, Bedömning av specifika funktioner, Träningen. Analys av hur arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter resulterade i två kategorier: Aktiviteten behöver anpassas till klienten och Stödja klienten under aktiviteten. Uppsatsens slutsats är att kreativa aktiviteter utgör arbetsterapeuternas viktiga verktyg i arbete med personer med psykisk ohälsa. Kreativa aktiviteter hjälper klienter med psykisk ohälsa att utrycka sina känslor och kommunicera med världen även på ett nonverbalt sätt. Under skapande processen får klienten möjlighet att vara självständigt och prova sig fram, stöd ges sparsamt och i mån av behov och utifrån arbetsterapeuternas kännedom om klienten. I sin helhet ställer användningen av kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård vissa krav på arbetsterapeuter så som empatisk förmåga och kunskaper om människan för att kunna avläsa klientens psykiska mående och anpassa aktiviteten.  Arbetsterapeuter behöver också få mer information om kreativa aktiviteter under utbildningen för att kunna utnyttja kreativa aktiviteters potential.

Att uppnå cirkulär design ställer många krav på designbranschen, men det ställer även vissa krav på den enskilda individen. Forskning visar att människor idag är mycket miljömedvetna men inte lika benägna att faktiskt agera och göra en skillnad. Hantverksutövning kan ses som en del av lösningen gällande framtida problem kopplat till produktion och hållbarhet inom en cirkulär modeindustri. Kunskapen kring just handarbete är en generationsfråga som kräver ett engagemang från den yngre generationen för att inte kunskap ska gå förlorad. Den generation som är den primära att ta del av kunskapen är generation Z. Syftet med undersökningen var att undersöka unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin med fokus på hantverk. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med visuella inslag. Den huvudsakliga slutsatsen var att det fanns ett attityd och beteendegap mellan unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin och deras utövande av sömnad. En tydlig slutsats i undersökningen var att unga människor förhöll sig positivt till cirkulär design inom modeindustrin. Den sammantagna slutsatsen var dock att generationen ansåg att det var upp till företagen att skapa förutsättningar för generationens möjlighet att kunna vara en hållbar konsument och bidra till den cirkulära designen. Kopplat till hantverk hade unga människor i undersökningen ett komplext förhållningssätt till sömnad. En slutsats var att de ansåg att det är viktigt att kunskapen fanns kvar till kommande generationer. Majoriteten unga i undersökningen hade en bristande kunskap inom handarbete men en ambition och vilja att lära sig mer. Kunskapen om enkla tillvägagångssätt inom lappning och lagning fanns och detta korrelerade även med de sömnadsverktyg som respondenterna hade hemma.

No description available.

No description available.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ”vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet”. Det står också att eleven ska ”kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner”. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst. / <p>BI/Konst</p>

<p>Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.</p>