SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Textildesignutbildningen

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattning om hur kunskapskraven gynnar/missgynnar nyanlända i slöjdämnet och om det har betydelse för om de nyanlända kan uppnå betyg i ämnet. Mina frågeställningar var: Hur tror lärarna att teoretiseringen av slöjdämnet påverkar nyanländas betyg i slöjd, hur anpassar läraren sin undervisning för de nyanlända eleverna i slöjdämnet och vilka förutsättningar vill lärarna ha för att den nyanlända eleven ska ha möjlighet att lära i slöjd. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. I studien ingick sex lärare från en kommun i mellersta Sverige. Min undersökning visar på att även om Skolverket påstår att kursplanen i slöjd inte ska tolkas som att slöjden teoretiserats, så är uppfattningen bland lärarna att det blivit så. Lärarna tycker att språket har fått en större vikt i slöjdundervisningen och detta gör det svårare för de nyanlända att få betyg i ämnet.

Due to a personal interest in textile craft, my own experience as a knitter in combination with studies in integrated conservation and gender studies as a subsidiary subject this research was done as my thesis in integrated conservation. With the purpose to study textile craft traditions as a feminine part of the intangible cultural heritage in todays society with focus on craftivism, a questionnaire study was done. The study was addressed to craftivists who practice any kind of textile craft with the purpose to get a deeper insight in their understanding, attitude and opinions related to craftivism and textile craft traditions. The female norm in textile craft and especially textile craftivism was remarkably striking in the results of the questionnaire study, which can explain why feminism is an issue close to heart for most of the informants. Among many of the craftivists in this study there is an awareness of this norm and traditional feminine connotative meanings related to textile, for example softness and warmth. These connotative meanings are consciously used by many craftivists to create contrasts with norm breaking statements. These contrasting effects can be interpreted as innovative, inspiring and remarkable. Craftivism is therefore a way to use one’s creativity to make one’s voice heard. It could be a part of textile craft traditions today, in a stage of innovation and forward looking, which is likely to be a contributing variable due to the preservation of the intangible textile cultural heritage in the future. / Med grunden i ett eget textilintresse, mina erfarenheter som stickare, i kombination med kulturvårdsstudier och genusvetenskap som biämne utfördes den här undersökningen som kandidatexamensarbete inom kulturvård. Med syftet att undersöka textila hantverkstraditioner som ett kvinnligt kodat immateriellt kulturarv i dagens samhälle med fokus på hantverksaktivism utfördes en enkätundersökning som riktade sig mot hantverksaktivister som utövar någon form av textilt hantverk för att få en fördjupad inblick i deras förhållande, inställning och åsikter kring hantverksaktivism och textila hantverkstraditioner. Den kvinnliga normen inom textilhantverk och främst inom textil hantverksaktivism var påfallande tydlig i enkätsvaren och kan förklara varför feminism och kvinnofrågor är hjärtefrågor för majoriteten av informanterna. Hos hantverksaktivisterna i den här undersökningen finns i många fall en medvetenhet kring denna norm och traditionella kvinnliga konnotationer som berör textil, till exempel värme och mjukhet. Många använder sig av just dessa kvinnliga konnotationer och traditioner för att skapa kontraster med normbrytande budskap, en kontrastverkan som kan tolkas som nytänkande, inspirerande och uppseendeväckande. Hantverksaktivism är därför ett medel att använda sin kreativitet för att göra sin röst hörd och kan ses som en del av textila hantverkstraditioner i ett stadie av förnyelse och framåtblickande som med sannolikhet kommer vara en bidragande faktor i bevarandet av det immateriella textila kulturarvet för framtiden.

<p>Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.</p>

Sammanfattning Konsthantverk är ett begrepp som förändras i förhållande till hur samhället förändras. Denna studie är därför inriktad på hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhälle eftersom den ligger så nära andra begrepp såsom ”design”, ”slöjd”, ”konst”, ”hantverk” och ”formgivning”. Syftet är att skapa en större förståelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men också för de som verkar inom eller i de närliggande begreppen. Studien är uppbyggd på litteratur som berör konsthantverk där olika personer har tolkat och försökt sig på att identifiera begreppet. Till detta tillkommer också emailbaserade intervjuer med Zandra Ahl, Bengt Lärkner, Johanna Rosenqvist, Barbara Häggdahl och Jonas Rooth. Deras svar har en avgörande roll i huruvida konsthantverk tolkas idag, och eftersom deras åsikter är personliga ger det också en bredd kring begreppet. Men detta skapar också en diskussion som hela tiden förändras i takt med människan, och denna studie står som informativ bas till de framtida studierna kring begreppet ”konsthantverk”.

Den här undersökningen behandlar frågorna: Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap. Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö. Jag har förhållit mig kring begreppen handens kunskap, tyst kunskap och kreativitet. Deltagarna formulerade erfarenheter och lärande genom det kreativa arbetet med händerna. Det kom till uttryck i görandet, utforskandet och färdigheten. När deltagarna i undersökningen utforskade med händerna och gick in i den koncentrationen som det kreativa arbetet medförde kunde de förvärva kunskap genom den direkta materiella erfarenheten i görandet. Som pedagog ser jag stora möjligheter med handens kreativitet och kunskap. Det är en utforskande metod som ger hela människan nya erfarenheter och intryck. Att använda handens kunskap som språkligt verktyg genom att visa, iaktta, pröva och känna i en lärandesituation var en utmaning som för mig öppnat för nya pedagogiska rum med väldigt kreativa lösningar. När vi gav våra händer och det de gjorde en ärligare chans, anser jag att vi även gav oss själva och våra egna erfarenheter en större möjlighet att växa i kunskapen. I min slutgiltiga gestaltning (se bilaga nr.2 och 3: Gestaltning) valde jag att lyfta fram delar av de erfarenheter och de artefakter som formulerades under broderisittningen som ägde rum i undersökningens workshop. Jag broderade även citat som finns i uppsatsens resultatdel. Allt broderi hängde i luften eller vilade på golvet i examinationsutställningen, det gick en röd tråd mellan citaten och de av deltagarna i undersökningen broderade inslagen. Broderierna kommunicerade mot en affisch där mina händer broderade. På några av gestaltningens broderier fanns nål och tråd som bjöd in betraktaren till att iaktta, pröva och känna. / BI

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.

Det här kandidatarbetet undersöker en grafikers arbete i en mindre produktion. Målet är att ge en bättre förståelse inom det grafiska hantverket. För att undersöka problemområdet väljer vi att tillämpa deltagande aktionsforskning och sätta den i en kontext till en spelproduktion. I texten kommer det att presenteras tre praktiska exempel som behandlar problematiska situationer för 3D-grafiker. Undersökningen beskriver hur personliga uttryck växer fram när svåra situationer tvingar en till att utforska sitt hantverk.

Identity is a concept discussed in many different areas and there are a lot of perspectives and theories around what it consist of and how it comes to be. But it is also a word seen and used in our daily lives in the form of self-image and self-esteem. Professor Beverley Skeggs notes that we can talk about identities in plural rather than in singular due to the context. From that we are children we intuitively explore who we are by playing and role playing and our identities and self-image is influenced by several factors. How we then appear to the world has an important role. The Swedish professor Margareta Melin tested the importance of physical appearance on her students which the results showed that different appearance got different responses. By changing our body appearance we can also change our self-perception. The things you wear have an effect on how you will act and appear. It may be that your choice of appearance is an expression for someone you wish to be or an alter ego. A concept that many artists investigated, e.g. Olivier De Sagazan. The appearance of ones body becomes like a masquerade of the human social life. Where we in the one hand confirm the roles and expectations we have in society, and in the other trying to find our own core in who we believe and feel we are. Jewelry have had and still has a big role in relations to the human identity and communication between people and societies. It also has the potential of being an interactive medium for the wearer. In my project I am exploring how physical attributes, jewelry, changes the self-image and how we as individuals, together with our surroundings, construct identities by the way we appear to the world. I’ve explored how objects we dress ourselves with can function as instruments for transformation to become aware of our body-appearance. / <p>En del av bilderna i uppsatsen är borttagna p.g.a. upphovsrättslagen. Övriga bilder är fotograferad av mig.</p>

Syfte – Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden. Metod – Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten. Resultat – Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam. För att få en mer realistisk känsla för material och form har bilderna även renderats. Implikationer – Resultatet av denna studie visar att mingelbord, genom konstruktionsändringar, kan utöka dess användningsområde utan att förändra grundfunktionen. Med utveckling av det framlagda konceptet kan ytterligare användningsområden skapas.  Begränsningar – I denna rapport har fokus lagts på de skeden innan själva tillverkningen och resultatet innebär då inte färdigt produktionsunderlag. Nyckelord – Hemmamiljö, justerbar, hantverk, funktionalitet, produktutveckling, design, mingelbord. / Purpose – To come up with a new product within the category of mingling table that provides an expanded area of use. This to be better adapted to individuals and at a home environment. Through an innovative construction and a combination of modulated- and hand made parts is the purpose to create a unique product on the market. Method – The first part of the life of a product: the product development process; identify the need, plan the process of the design, identify the customer demands, develop the concept and finally develop the product.  Findings – A mingling table has been created and is presented in pictures. These pictures are computer aided visualized. By rending the images is a more realistic feeling given to the table. Implications – The results of this thesis shows that tables within the category of mingling tables, through changes in its construction, could broaden its field of use. Through further development of the presented concept additional areas of usage  may be achieved. Limitations – This thesis has its focus on the time before the actual manufacturing of the product. This project emphasizes the product development process only.   Keywords – Home environment, customizable , functionality, product development, design, mingling table.