No description available.

Diss. Göteborg : Univ., 2005.

I detta examensarbete undersöker jag hur tapetserare kan använda sig av grafisk kommunikation för att enkelt förmedla det komplexa och i många fall dolda hantverket i relation till prissättning inom yrket. Hantverk är redan som det är svårt att ta betalt för och att det delvis dessutom inte är synligt för kunden gör inte det hela enklare.Det jag kommit underfund med under skrivandets gång har varit att detta även varit ett sätt för mig att på något vis förebygga att det gamla och traditionella yrke som tapetsering ju är inte riskerar att glömmas och försvinna bort. Genom att gå in på grunderna inom grafisk kommunikation och de olika elementen så som typografi, bild och form ges jag medel att skapa en genomarbetad grafisk mall för utskrivet dokument som jag kan skicka med mina framtida kunder för att informera om vad just deras möbel genomgått. På så sätt blir min kund medveten om den omfattande hantverksprocessen och införstådd med vad hen betalar för vid köp av mina tjänster. Jag anser att detta sätt att kommunicera kan bidra till att sprida kunskap inom hantverket. / In this thesis “Graphic tools of communication - Unfolding the complexity of the upholsterers craft” I examine how upholsterers can use graphic communication to mediate the complex and often hidden handcraft.Handcraft is already hard to charge and the fact that parts of the work is not even visible for the customers does not make the whole thing any easier. What I have become aware of during the process of writing is that this has also been a way for me to prevent the disappearance of the traditional and unique handcraft that upholstery is. By going in to the basics of graphic communication and the different parts that it contains like typography, photography, illustrations and layout, I am given the ability to create a simple and structured template for a printed document which I can give my future customers to inform them about what work has been done on their own piece of furniture. In that way they will become aware of the extensive process that the craft involves and understands what he or she is actually paying for when buying my expertise.I reckon this way of communication can contribute in spreading knowledge about crafts, such as upholstery.

We need to talk you and I, in a place that is our own. There, we can see everything around us as less important. There, I can sink into you, live, and tell everything. Take back the power over you. Take back the power over the events that destroyed us both. There, I can become a part of myself, and then, nothing else is visible. I listen to the body without distancing. Free movement of the body without the guidance of others. I let the mind meet the body, in a way it previously failed. Whatever we go through here, we will do it together, and no one else is inside. If we get through this, can we come closer to each other and experience the mental freedom that includes us both? We need to talk you and I, in a place that is our own. A performative work with the weave as the tool

The aim of this study was to describe the meaning of activity amongst women participating in a craft group in South Africa. A qualitative method was used to answer the aim of the study. Ten African women who live in townships outside Pretoria have been interviewed. The interviews were conducted with support by an interview guide containing semi-structured questions. All collected data were transcribed verbatim and analyzed with a qualitative content analysis, which resulted in two main categories each containing two sub-categories; 1) “Internal Values” containing “Taking part in a social activity” and “Gaining self – esteem through activity”, and 2) “External Values” containing “productivity” and “leisure”. The categories within the Internal values contain descriptions from the participants that concern the meaning inside the person when participating in craft activities. The categories within External values contain descriptions that concern factors outside the person that have a meaning to the participants. This study showed that craft was of great importance for the participants in different areas, such as social network and personal development. The meaning of craft in Occupational Therapy needs to be further investigated and it would be interesting to conduct a similar study in Sweden. / Syftet med denna uppsats var att beskriva betydelsen av aktivitet hos en grupp kvinnor som deltar i en hantverksgrupp i Sydafrika. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet med studien. Tio afrikanska kvinnor som bor i kåkstäder utanför Pretoria intervjuades. Intervjuerna genomfördes utifrån en utarbetad intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, som utmynnade i två huvudkategorier med två underkategorier vardera; 1) ”Inre värden” som innehåller ”deltagande i en social aktivitet” och ”ökat självförtroende genom deltagande i aktivitet”, och 2). ”Yttre värden” som innehåller” ”produktivitet” och ”fritidsaktiviteter”. I kategorin Inre värden beskriver deltagarna meningen av att delta i hantverksaktiviteter med ett inifrånperspektiv. Kategorin Yttre värden innehåller beskrivningar som är meningsfulla utanför individen. Den här studien visar att hantverk hade stor betydelse för deltagarna inom flera olika områden som socialt nätverk och personlig utveckling. Betydelsen av hantverk inom arbetsterapi behöver studeras ytterligare och det vore intressant att genomföra en liknande studie i Sverige.

CRAFT REALITY Handicra vs. Digital technology A mashup with the aim to unify and to expand. A research of the possibilities that appear when I allow textile cra to get a ected by and to interact with digi- tal manipulation and the aesthetic of the world wide web. A study in contemporary and underground art forms, developed by them young or A method of working with techniques and material, once taught by those today seen as them old: Maybe it can be both.

No description available.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning av ämnet musik i skolan; vilka aspekter på elevers lärande anses viktiga och hur går lärare tillväga i sin formativa och summativa bedömning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om musiklärares arbete med bedömning i musikämnet, genom att tydliggöra vad musiklärare anser är viktigt att ta hänsyn till i sitt arbete med bedömning, samt vilka svårigheter som enligt dem kan uppstå i deras dagliga arbete. Studiens empiri bygger på kvalitativ data, i form av intervjuer med musiklärare, verksamma i grund- och gymnasieskolan, samt också på kvantitativ data, i form av enkätsvar från musiklärare som arbetar med elever på högstadiet. Studien utgår från sociokulturell teori, med fokus på lärande i samspel människor emellan. Resultatet visar att musiklärare på olika skolor använder formativ bedömning kontinuerligt för att förstärka lärande och bejaka elevers lust att lära genom att stötta eleverna i deras utveckling och genom regelbunden feedback. Studiens informanter framhåller att bedömning bör genomsyras av lärares samsyn på vad elever bör erhålla för kunskaper i musikämnet, utifrån musikämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Arbetet med studien har väckt nya tankar om vikten av samsyn och likvärdighet i bedömningsarbetet, samt synen på vad musiklärare bör beakta i sitt arbete med såväl bedömning, som undervisning i musikämnet.

Detta arbete är en undersökning genom hantverket. Målet med arbetet är att hitta min hantverksidentitet och tänkbara yrkesroll vilket jag gör med stöd i arbetets utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är samtal med andra och samtal med mig själv samt utgångspunkter som bygger på min anknytning till radbyn Bonäs intill Våmhus socken i Dalarna och dess tillhörande hantverkshistoria inom hårarbetet. Efter att jag utvärderat dessa utgångspunkter samt det formspråk som jag ser har präglat mina arbeten under min utbildning på Malmstens, har jag genomfört en gestaltningsprocess som utmynnar i en produkt som grundar sig i en till möbelsnickaryrkets förekommande produkter. Slutresultatet är en tänkbar hantverksidentitet som jag kan bära med mig tillsammans med utbildningen ut i arbetslivet. / This work is an investigation through the craft. The aim of the work is to find my craft identity and imaginable professional role, which I do with support in the datums of the work. Those datums are conversations with others and conversations with myself, while the other datums are based on my connection to the linear village of Bonäs next to the parish Våmhus in Dalarna and its associated crafts history in the work of hair jewellery craft. After evaluating these datums and also the form language that characterized my work during my education at Malmstens, I continued the investigation trough a materialized process wich resulted in a product existing in the furniture carpentry profession. The result is a conceivable craft identity that I can carry with me along with my education into my occupational journey.

Det här är ett utforskande examensarbete där jag vill lyfta ett hantverk som för många är okänt idag. I egenskap av möbelsnickare har jag undersökt ett besläktat hantverk, bildhuggeri, med syfte att lära mig mer om tekniken och att sprida kunskap om hantverkets möjligheter. En fråga som legat till grund för arbetet är på vilket sätt bildhuggeri kan appliceras på moderna möbler och produkter anpassade för en småskalig produktion. Min grundinställning är att handskurna dekorativa inslag ger ett mervärde åt produkter och att detta bör kunna utnyttjas i en mindre tillverkning. Utifrån intervjuer med yrkesverksamma, egna tester och litteratur har jag gått vidare med en formgivningsprocess. Arbetet har resulterat i en kollektion av produkter med skurna dekorativa inslag, vilka i varierande grad är lämpade för tillverkning i mindre skala. / This is an exploratory work where I would like to draw attention to a craft that is quite unknown by people in general today. As a cabinetmaker I have examined a related craft, woodcarving, with the purpose to learn more about the technique and spread knowledge about the possibilities of the craft. One question I would like to lift is how woodcarving can be applied in modern furniture and products. My approach is that hand carved decorative elements can add value to a product, and that this ought to be possible to practice in a small-scale production. In my work interviews with active woodcarvers, practical tests and literature lead to a process to create a form. The work resulted in a collection of products with wood carved decorative elements, which in a variety of degree are suitable for a small-scale production.