When restoring historic lime plaster it can be difficult to reach the required durability. Today newly made lime plaster can fall off due to frost damages after only a couple of winters. To understand and solve these problems, the subject has been studied from different perspectives. Several factors in the production step are making an influence on the durability of lime plaster: 1. A binder, suitable for the building, must be chosen along with sandthat gives good material properties in both fresh mortar and in plasters. 2. The lime/sand ratio and the mixing technique should be chosen from the properties in the lime and the sand, in order to get a mortar with good workability. 3. The craftsmanship should be adjusted to the mortar, the weather and the underlying materials. A plaster with good frost resistance has a certain pore structure. The plaster should have some round air pores that contain air even when the material is filled capillary with water. Such air pores give the water a free space to expand when it is freezing. If the air pores are missing, the ice crystals may damage the plaster when expanding. To increase the chance of making a frost resistant lime plaster, the lime/sand ration must be adjusted so the lime can fill up well in the sand. Otherwise a collapsed pore system can easily occur, which means an open pore system without distinct air pores. A collapsed pore system contains many pores well connected with each other. Such a system is easily damaged by frost. To increase the chance of success, it is of great importance to work the surface of the lime plaster at the right time and in the correct way. Before working on a surface the mortar must be aloud to stiffen. Only then a homogeneous material can be created; cracks due to shrinkage can be pressed together and the result is a more compact material with an open surface. The time necessary for mortars to stiffen is related to the water content of the mortar, the suction of the underlying surface and the weather conditions. If the surface is worked on while the mortar is still fresh, the binder can form a hard lime shell on the surface. Inside thematerial a lack of binder can appear. Such plasters have a very low frost resistance. Other durability problems related to plaster are damages in the underlying materials, i.e. rotten wood in covered constructions or leached lime in old joints. Such damages can occur if the covering mortar is made of strong hydraulic lime or cement, since they form plasters with a low permeability in comparison to lime. Due to mentioned findings, it is important to study how a pore structureis influenced by materials, mixture and craftsmanship. Only then it is possible to understand how damages can be decreased.

AssiDomän tillverkar kartong till förpackningsindustrin. Inom detta område är vitheten på kartongytanen viktig parameter. För att höja intrycket av förpackningen samt skapa en skyddande yta lackas ofta förpackningen med UV-lack efter tryck. Efter lackning kan då otryckta lackade ytor uppfattas som mindre vita. För att ta reda på om bestrykningssammansättningen har betydelse har ett fem olika bestrykningar blandats. Pigmenten som använts i bestrykningarna är karbonat, kaolin och titandioxidi olika kombinationer. Kartong har sedan bestrukits med dessa och därefter lackerats med UV-lack. Lackningen har gjorts i tre olika lackmängder. Mätningar har sedan gjorts gällande framförallt vithet. Den samverkan som sker mellan ljus, materialet och dess struktur är av stor vikt för att skapa en yta med goda optiska egenskaper. Resultaten i detta försök visar att lacken påverkar de optiska egenskaperna och framförallt vitheten. De lackerade ytorna fick en gulton efter lackering vilket kan ha att göra med lackens egenskaper. Vitheten hade en något mindre minskning för den bestrykning som bestod av karbonat och titandioxid. Skillnaden var dock mycket liten då alla bestrykningar fick en sänkning av vitheten med cirka 11-13 procentenheter oberoende av utgångsvärdet i vithet för respektive bestrykning innan lackning. Positivt var att det kunde konstateras att den bestrykning som hade det högsta vithetsvärdet före lackning också hade det efter lackning med ett normalt lackpålägg vilket betyder att en hög vithet är av betydelse även om den bestrukna ytan ska lackas. Den sänkning av vitheten som sker kan ha flera tänkbara orsaker. En tänkbar orsak kan vara att lacken förstör den porösa struktur som ger den viktiga ljusspridningen i bestrykningsskiktet. Resultaten visar också att lackens egenskaper tycks vara av stor betydelse. Den gulton som framträdde efter lackning tyder på en ökad absorption av vissa ljusvåglängder. Något som också pekar på detta är att alla fem bestrykningarna fick en liknande sänkning av vitheten. För att säga exakt vad som är orsaken eller vilken kombination som påverkar vitheten mest krävs ytterliggare tester. Olika UV-lacker kan testas eftersom endast en UV-lack har använts i dessa försök. En närmare studie av gränsyta mellan UV-lacken och bestrykningsskiktet bör också göras för att se hur lacken påverkar bestrykningsskiktets struktur.