Betydelsen av att ha ett starkt varumärke blir allt viktigare i dagens läge för att företag ska kunna uppnå den framgång som de strävar efter. I och med att dagens samhälle är så pass industrialiserat produceras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. Detta leder till att produktskillnaderna på marknaden minskar medan kostnaderna för att marknadsföra sig och synas i så många medier som möjligt ökar. För att lyckas med detta måste företaget differentiera sig från andra varumärken samt positionera sig på marknaden. Syftet med studien är att ta reda på hur företag i teorin "ska" bygga upp ett varumärke samt att ta reda på om Nordic Choice Hotels arbetar med detta i teorin. För att kunna besvara frågeställningarna har författarna genomfört en rad intervjuer med olika marknadschefer från Nordic Choice Hotels underkedjor. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), "Den strategiska varumärkesplattformen", Melins (1999) "Varumärkespyramiden", Kapferers (2004), "Märkesidentitetsprisma", Aaker (1996) "Aakers modell" samt Nilsons (2000), " Nilsons teori om varumärken". I analysen av Nordic Choice Hotels varumärkesuppbyggnad framkommer det att de till största del arbetar efter hur man ska bygga upp ett varumärke i teorin.

<p>Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. </p><p>Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:</p><p>- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? </p><p>Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. </p><p>Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete.</p><p>Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.</p>

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: - Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån såldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrättersamt 50 000 småhus och äganderätter i Sverige. Lokalt i Borås förmedlades 248 bostäderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder på att bostadsmarknaden ärattraktiv och i Borås agerar flera olika fastighetsmäklarbyråer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svårt att särskilja de olika fastighetsmäklarbyråerna åt. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmäklarbyråerna i Borås arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumärke.Melins doktorsavhandling gällande varumärkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation ochintern märkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmäklare på deras respektivefastighetsmäklarbyrå i Borås. De frågor som ställdes behandlade varumärket och arbetet kringdetta. Observationer av hur varumärket exponerades i och omkring fastighetsmäklarkontorensamt utformningen av logotypen har utförts som ett komplement till intervjuerna.De tjänster fastighetsmäklarbyråerna kan erbjuda kunden är likartade vilket leder till att debehöver använda andra attribut för att särskilja sig från konkurrenterna. Märkesidentiteten iform av bland annat varumärke och logotyp är fastighetsmäklarbyråernas bästa möjlighet attpåkalla kundens uppmärksamhet. Ett företags kärnvärden skall vara svåra att förkonkurrenterna att imitera. Dock visar resultatet att flera av de undersökta företagen delarkärnvärden såsom trygghet och engagemang, vilket är ett tydligt tecken på att det inombranschen är svårt att differentiera sig med hjälp utav kärnvärdena. De intervjuadefastighetsmäklarbyråerna var överens om att varumärket är av största vikt när kunden är ivalet om vilken fastighetsmäklarbyrå de skall anlita. Det slutgiltiga valet görs dock först efteratt kunden fått träffa den fastighetsmäklare som skall förmedla deras bostad, då relationen deemellan är avgörande.Fastighetsmäklarbyråerna bör se över hur väl fastighetsmäklarna exponerar företagetsvarumärke vid kundbesök, detta för att kunna särskilja sig gentemot konkurrenterna samtskapa en tydligare positionering på marknaden. Utifrån detta bör interna utbildningarutformas så att alla medarbetare hjälper till att stärka det interna varumärket.

Lindex has a strong fashion position and is one of northern Europe's leading fashion retailers. Unfortunately their logotype no longer measures up to the fashion level that is required. Surveys and interviews have been conducted with employees at Lindex, disscusing their logotype. I have come to the conclusion that what is needed from Lindex side is strict guidlines for the employees to follow so that all information from Lindex to their customers is made with a great touch of fashion to it and in a coherent way.

<p>Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.</p><p>Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.</p><p>För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.</p><p>Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).</p><p>I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.</p><p>Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.</p>

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs. Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken. För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998). I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter. Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

Background: When functionalities of todays products become increasingly alike, design plays a prominent role for product differentiation. Visuality becomes as significant as functionality and increases the importance for companies to work with, and use, packaging design as a tool for creating competitiveness. Purpose: The purpose of this thesis is to, from a corporate perspective, illuminate and create understanding for the role of packaging design as a strategic tool in a competitive context, where the core product is difficult to differentiate. Realization: We have performed a qualitative study of packaging design as a phenomenon. Data have been gathered through interviews with influential employees from companies who produce beverages and from design consultants. In total, eight respondents have participated in the study. Results: The package equals communication - an advertising tool that customers are recurrently exposed to. When the core products are difficult to differentiate, it becomes more important to express product identity and core values through packaging design. The effect is a product and packaging design with a strong mental position among consumers. The purpose of packaging design is therefore to create demand by depicting surplus value.

<p>Background: When functionalities of todays products become increasingly alike, design plays a prominent role for product differentiation. Visuality becomes as significant as functionality and increases the importance for companies to work with, and use, packaging design as a tool for creating competitiveness. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to, from a corporate perspective, illuminate and create understanding for the role of packaging design as a strategic tool in a competitive context, where the core product is difficult to differentiate. </p><p>Realization: We have performed a qualitative study of packaging design as a phenomenon. Data have been gathered through interviews with influential employees from companies who produce beverages and from design consultants. In total, eight respondents have participated in the study. </p><p>Results: The package equals communication - an advertising tool that customers are recurrently exposed to. When the core products are difficult to differentiate, it becomes more important to express product identity and core values through packaging design. The effect is a product and packaging design with a strong mental position among consumers. The purpose of packaging design is therefore to create demand by depicting surplus value.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket.  Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket. Vårt sista steg var att göra ett besök på en av Gefle IF:s hemmamatcher. På så vis fick vi själva uppleva produkten, och ta del av den upplevda verkligheten som respondenterna uppgett.  Vårt resultat visar på att Gefle IF:s kärnvärden inte är tillräckligt uttalade internt inom organisationen, för att vi ska kunna få ett ordentligt svar på vilka de är. Hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas blir därför svårare att svara på, dock kan vi komma fram till slutsatsen att dessa måste tas fram och kommuniceras inom organisationen, för att kunna användas överhuvudtaget. Våra teorier har visat på att all marknadskommunikation ska stämma överens med kärnvärdena för att ge en konsekvent bild av varumärket. Utan kärnvärden faller därför marknadskommunikationen. Det har vi fått flera bevis på i vår undersökning eftersom Gefle IF inte når ut med att de finns och verkar som det enda allsvenska laget norr om Stockholm.  För att göra den strategiska varumärkesplattformen komplett vill vi ge som förslag till fortsatt forskning att göra en undersökning som fokuserar mer på den externa delen. Det vill säga en undersökning som tar reda på om konsumentens bild av vad varumärket står för stämmer överens med den bild Gefle IF vill att de ska stå för. Detta är av stor vikt för Gefle IF för att kunna bygga ihop den interna och externa delen för att få ut högsta möjliga varumärkeskapital. Andra förslag till fortsatt forskning kan vara att se över hur andra allsvenska lag arbetar med detta, och göra en jämförelse. Ett exempel kan vara att ta reda på vad det är som AIK gör som Gefle IF inte gör. Eller se över hur något annat lag i allmänhet jobbar med sitt varumärke internt, exempelvis Brynäs hockey. Vårt bidrag är ett arbete för att påvisa vad som kan stärka just Gefle IF:s varumärke genom att ta reda på deras värden, och hur dessa kan stärkas för att locka fler intressenter till klubben. Vi tror att varumärket Gefle IF kan öka sitt kommersiella värde genom den extra försäljningen av produkter och tjänster som genereras på grund utav arbetet med att stärka varumärket enligt vår valda modell. Genom att utveckla områdena i modellen kommer Gefle IF att kunna skapa större varumärkeskännedom, igenkännande samt löften om kvalitet som kunderna kommer att associera till varumärket. / The purpose of the thesis is to find out more about Gefle IF football club’s values and see how these can be used in a better way within the organization to strengthen the brand.  We have chosen to do a case study in three steps. We started the study by attending a discourse by Gefle IF’s coach and sports director, Pelle Ohlsson. We did this to get more acquainted with the matter and to get a better understanding of the challenges that Gefle IF faces. The next step was to perform five interviews with employees of the organization. The interviews were a way of getting a deeper insight of the organization and their work with the brand. Our last step was to visit one of Gefle IF’s home matches. In that way we got to experience the product and got in on the perceived reality that the respondents had indicated.  Our findings show that the core values are not sufficiently pronounced internally within the organization, for us to get a proper response to what they are. How these could be used in a better way is therefore difficult to answer, however, we have come to the conclusion that these must be developed and communicated within the organization, to be able to use at all. Our theories have shown that all marketing communications must be consistent with the core values to provide a consistent picture of the brand. This means that without core values, the marketing communication fails. Our study has shown us proof of this, when Gefle IF has a problem of communicating to the market that they exist and that they are the only team north of Stockholm in the Premier Division.  In order to make the strategic brand platform complete, we want to give suggestions for further research to conduct a study that focuses more on the external part. That is, a study to determine if the consumer's image of what the brand stands for is consistent with the picture that Gefle IF wants them to stand for. This is of great importance to Gefle IF in order to build up the internal and external part to get the maximum brand equity. Other proposals for future research would be to review how other premier league teams are working on this, and do a comparison. An example would be to find out what it is that AIK does, that Gefle IF does not. Or have a look at how any other team in general is working with their brand internally, for an example Brynäs.  Our contribution is an effort to demonstrate what can strengthen Gefle IF’s brand, by studying their values, and how these can be strengthened to acquire more stakeholders to the club. We believe that the brand Gefle IF can increase its commercial value through the additional sale of products and services that is generated by efforts to strengthen the brand, according to our chosen theoretical model. By developing the areas of the model, Gefle IF will be able to create greater brand awareness, recognition and promises of quality that customers will associate with the brand.