Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L. Berger och Thomas Luckmann (1979) skriver att socialisationsprocesser startar så snart barnet föds och pågår sedan resten av livet. Socialisationen syftar i första hand till att utveckla en personlighet hos individen och att fostra denne till att bli en god samhällsmedborgare. Under livets gång genomgår individen socialisationsprocesser som vidareutvecklar dennes personlighet så att hon eller han passar in i olika samhällsgrupperingar, till exempel i skola och arbetsliv. Olika grupperingar kan ha olika identifikationsgrunder, såsom exempelvis olika samhällsklasser eller yrkesgrupper. Per Lauvås och Gunnar Handal (2001) skriver att yrkessocialisation leder till medlemskap i en specifik yrkesgrupp. Genom att ta till sig yrkesgruppens värderingar, normer, beteenden och handlingsmönster blir individen en del av yrkeskåren.I resultat och analys har framkommit att nyblivna prästers yrkesidentiteter fogas samman av ett flertal aspekter. Dessa är Kyrklig bakgrund. Prästutbildning och handledning. Varierande och människoorienterat yrke. Prästuppgifterna är förenade med känslor och positiva egenskaper. Att arbeta i Svenska kyrkan. Regler och fördomar. Övning ger färdighet. Prästers alternativa planer.Kyrkan finns internaliserad i relativt tidig ålder hos alla pastorsadjunkterna.Yrkesidentitetskonstruktion påverkas av flera dimensioner: individ, grupp/organisation och samhälle. Därmed påverkas nyblivna prästers yrkesidentiteter av en mängd olika intryck.Även församlingen är del av prästens yrkesidentitet. Det är svårt att formalisera yrkespraktik i utbildning så att nyblivna präster känner sig till fullo redo vid intåg i arbetslivet.Därför är handledning och annan yrkesintroduktion är värdefullt för nyblivna präster.Prästers arbete är av sådan karaktär att den nyblivne prästen måste agera på eget initiativ för att situationen kräver det. Derasyrkesidentiteter är därför mer individuellt förankrade än kollektiva.Präster har krav på sig som sträcker sig utanför yrkesrollendå denne måsteagera på samma sätt privat som i tjänsten för att fullgöra sina vigningslöften.En viktig del i prästens identitet är den kristna läran och att förkunna evangelium. Pastorsadjunkterna har dock i sin individuella yrkesidentitetskonstruktion lagt in egna värdeord såsom att förmedla hopp, gemenskap, öppenhet och godhet.

Denna c-uppsats syftar främst till att studera frilansjournalisters attityder till den journalistiska yrkesidentiteten och yrkesideal samt till arbete inom information och PR, utifrån tidigare forskning om frilansjournalistik och medieteoretiska utgångspunkter. Frågeställningarna är:  Vilka motiv hade frilansjournalisterna i populationen för att bli frilansare? Förändras motiven för frilansarbete inom journalistik under åren som frilansare? Hur påverkas den journalistiska yrkesidentiteten av att vara frilansare? Vilka drivkrafter ligger bakom att ta uppdrag utanför frilansjournalistik? Vilka drivkrafter ligger bakom att ta uppdrag inom information och/eller PR? Hur ser populationens attityder till olika yrkesideal ut, och hur kan dessa relateras till inställningen att ta uppdrag inom information och/eller PR? Enkätundersökningen genomfördes med alla frilansmedlemmar som ingår i SJF:s Frilanskatalogen. Över hälften av de drygt 300 respondenterna hade inom de senaste två åren tagit uppdrag eller haft arbete utanför frilansjournalistik och en tredjedel hade tagit uppdrag inom information, och ett fåtal inom PR. Ekonomiska anledningar var huvudmotivet till att ta uppdrag eller arbete utanför frilansjournalistik överlag och inom informationsbranschen i synnerhet. Yrkesidealen skiljde sig inte betydligt från tidigare undersökningar med svenska journalister, och motiven till varför respondenterna gjort sitt yrkesval hamnade i linje med tidigare forskning med fokus på frihet. Samtidigt hade en tredjedel inom de senaste två åren funderat på att yrkesväxla från journalistik till information eller PR.

Föreliggande studies syfte har varit att belysa socialpedagogers erfarenheter och upplevelser av sitt arbete, sin funktion och roll i skolan ur ett professionsperspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer har genomförts med sammanlagt sex socialpedagoger. I studien har vi utgått från Brantes (2009 & 2014) och Olofsson och Peterssons (2011) teori om professioner. Resultatet av studien visar på uppbyggnaden av en mångfacetterad profession där förmågan att vara flexibel beskrivs som en betydande egenskap att besitta. Studien visar hur professionen rekonstruerats till att bli såväl en avlastning som ett komplement till övriga pedagoger inom skolan. Resultatet skildrar även hur samarbetet mellan socialpedagoger, annan personal inom skolan och andra myndigheter har en positiv påverkan på arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att den socialpedagogiska kompetensen är relativt ny i skolan och att det kan vara vagt vad en socialpedagog gör. För att uppnå en uttalad profession krävs struktur med tillhörande arbetsuppgifter och samarbeten.

Syftet med denna studie var att se om yrkesidentitet korrelerade med en upplevd anställningsbarhet även om arbetsmarknaden kunde vara svår att ta sig in på. Piloter valdes ut som en grupp med en svårare arbetsmarknad att ta sig in på, med tro på om högre yrkesidentitet. För att samla in data för denna studie utformades en webbenkät som skickades ut till 30 pilotstudenter i sverige, samt till 30 stycken andra studenter runtom i sverige för att ha som testgrupp och kunna ställa mot pilotstudenternas resultat. Enkäten innehöll 27 påståenden rörande yrkesidentitet, intern anställningsbarhet, extern anställningsbarhet och ambition, samt sju bakgrundsfrågor om tidigare erfarenheter och varför just det valda studieområdet. För att analysera datan genomfördes en MANOVA samt en korrelation för att se om det finns korrelationssamband inom grupperna. Totalt så besvarade 60 stycken enkäten varav 30 pilotstudenter och 30 ”generella” studenter från runtom i landet. MANOVAN visade på signfikanta skillnader där pilotstudenterna skattade högre på yrkesidentitet, extern anställningsbarhet och ambition till skillnad från den generella studentgruppen. Korrelationen visade starka samband mellan yrkesidentitet, intern och extern anställningsbarhet samt ambition. / The purpose of this quantitative study was to see if there's a correlation between work identity and self-perceived employability even though the external work market is low. For the study, aviation students were chosen as a group with probably higher work identity and was compared to regular students from different educations. A web survey was formed to collect the data that was needed, and were sent out to 30 aviation students and 30 ”general” students from different educations around the country. The survey contained 27 question about work identity, internal and external employability and ambition. Also seven background questions about why the chosen education field. To analyze the data a MANOVA and correlation analysies were carried out. The result showed that aviation students experienced a higher work identity than the general students. They also showed higher ratings in external employability and ambition. The “general” students showed higher results in internal employability. Work identity showed strong correlations between all the employability scale items for the aviation students but not for the “general” students.

No description available.

No description available.

Att vara officer i Försvarsmakten idag innebär att man verkar i en organisation som i över 30 års tid har handskats med nedskärningar och blivit mindre och mindre, både till storlek och betydelse – för att nu plötsligt stå inför den historiska omställningen att börja växa igen. Sedan officersyrket professionaliserades i Sverige på 1600-talet har det gått igenom en mängd motsvarande faser och epoker, inte bara vad gäller yrkets utövande utan även dess ställning i samhället. Att vara officer var en bra bit in på 1900-talet förknippat med hög social status och betraktades ofta vara en livsstil lika mycket som ett arbete. Idag ser situationen ganska annorlunda ut. Det som väckte nyfikenheten hos oss författare kring detta har sitt ursprung i vår vardag som offi- cerare och hur vi och vår yrkeskår egentligen ser på vårt yrke idag, inte minst mot bakgrund av ovanstående. Hur stolta är vi över att vara militärer nuförtiden? Bär vi verkligen våra uniformer lika självsäkert som för 30 år sedan? Vi insåg snart att svaret låg i något både ömtåligt, komplext men även föränderligt som är med oss i allt vi gör: vår yrkesidentitet. I den här studien har vi därför valt att undersöka hur dagens officerare upplever sin yrkesidentitet för att därigenom förstå vilka centrala aspekter som byggt upp den och håller den levande under loppet av karriären. Vi har valt att göra detta utifrån ett urval av elva seniora yrkesofficerare som alla har upplevt en betydande del av Försvarsmaktens resa från samhällelig storspelare, till att bli mer av en marginaliserad myndighet bland alla andra. Vårt arbete har resulterat i några huvudsakliga slutsatser. Först har vi tydligt sett hur grunden i yrkesidentiteten byggs när individen socialiseras in i institutionen Försvarsmakten och hur yrkesi- dentitetens kärna formas under karriärens första år. Yrkesidentiteten kommer sedan att förändras och utvecklas under resten av karriären, men denna kärna kommer att bestå och utgöra en slags identitetsmässig måttstock under karriären. Vi har också sett hur viktig känslan av att känna sig eftertraktad och behövd på arbetet är för att bygga en stark yrkesidentitet. Olika människor har olika behov att fylla för att kunna uppnå just detta, men gemensamt är att oavsett vilka dessa behov är, så ju större uppfyllnad, desto mer positiv inverkan på yrkesidentiteten. När Försvarsmakten erbjuder en arbetssituation där dessa behov hos individen tillvaratas så stärks yrkesidentiteten omedelbart, om detta däremot motverkas så sker i stället ett försvagande i motsvarande omfattning. Vidare har vi sett hur yrkesidentiteten tydligt påverkas av omgivningen. Åren av avveckling och nedskärningar, tillsammans med allmänna förändringar i samhället och minskad efterfrågan på den militära kompetensen, har haft en negativ påverkan på institutionen Försvarsmakten i stort, men även på yrkesidentiteten. Dock har en positiv trend nu kunnat skönjas som följd av den ökade po- sitiva fokus Försvarsmakten åtnjutit på senare tid i samband med den stundande tillväxten. Vi har även sett hur individen i takt med att karriären fortskrider kan tvingas kompromissa med sina yrkesmässiga behov för att möjliggöra en fortsatt positiv karriärsutveckling. Bland annat kommer individen sannolikt att behöva acceptera jobb och befattningar som ligger allt längre ifrån både den egna kompetensen och känslan av att utföra nyttigt arbete, men som utgör en bättre väg mot högre tjänsteställning. Detta kan orsaka en inre konflikt med negativa följder för yrkesidentiteten, exem- pelvis då individen ser sig själv i rollen som ”krigare” men ges ett jobb av mer förvaltande karaktär. Den här uppsatsen beskriver hur vi nått fram till dessa slutsatser. / Officers in today’s Swedish Armed Forces are part of an organization that for more than 30 years has been going through a constant flow of political and economic cut backs, with a drastic reduction in both size, numbers and importance as a result. However, as a consequence of the deteriorating security situation in the Baltic Sea region, the Swedish Armed Forces are now about to enter a phase of expansion again for the first time since the Cold War. Ever since the occupation of the Swedish military officer got professionalized sometime during the 17th cen- tury, it has gone through a number of similar phases – not only regarding its practice, but also its stature in society. Well into the 1900s, being a military officer in Sweden was associated with social status and was almost considered as much of a lifestyle as a profession. Today, the situation is quite different. What raised our curiosity is how we as officers, together with our professional community as a whole, view our profession today, in particular given the background above. How proud are we really to be military officers these days? Do we wear our uniforms with the same pride and self- assurance as we did 30 years ago? It soon became clear that the answers lie hidden within something both frail, complex and changeable that we as officers carry with us in everything we do: our professional identity. The ambition with this study is to explore the professional identity among today’s officers in order to understand what the main aspects are that shape it and drive it. We have chosen to do so by studying a population of eleven senior officers who all to some degree have experienced the journey the Swedish Armed Forces has taken from being one of society’s key institutions, to becoming more of a marginalized government body among others. Our work has resulted in a few key findings. Firstly, we have seen how the core of the profes- sional identity is shaped early on in the career as the individual is being socialized into the institution. The professional identity will then change and transform during the course of a career, but this core will largely remain the same throughout. We have also seen how important the feeling of being useful and needed at work is in order to uphold a strong professional identity. Different people have different needs to fulfill in order to achieve this, but regardless – the greater the fulfillment, the more positive the impact. When the institution manages to offer a professional situation where these needs are fulfilled, this will have a strengthening effect on the professional identity. If not, the result will be the opposite. The professional identity is also being affected by the general climate in society. The many years of downsizing and cut backs of the Armed Forces, together with general societal changes in attitude toward the institution, have had an obvious negative impact. However, the prospects of expansion and increased funding seem to have spurred a positive change for the professional identity. Finally, we have noticed how the individual may be forced to compromise with these needs in order to facilitate a positive career progression. Accepting a job that lies far from the own idea of being useful and needed, but that is favorable for the process of reaching a higher rank, may well have a negative impact on the professional identity. This thesis describes how we have arrived at these conclusions.

Syftet med undersökningen har varit att belysa specialpedagogernas utrymme att utöva sin profession och forma sin yrkesidentitet. Tidigare undersökningar har visat att yrkesgruppen har svårt att hävda sitt uppdrag och möjligheter att utöva yrket enligt de intentioner som finns i examensordningen. Det får i sin tur konsekvenser för hur framgångsrika specialpedagogerna blir i sin yrkesutövning. Eftersom tidigare studier visar att rektor är viktig för yrkets möjligheter att utöva sina befogenheter men också att rektorerna är en grupp ser yrket som otydligt har arbetsgivarna syn på uppdraget varit i fokus. Det har skett genom att använda platsannonser som data och med diskursanalys som metod analyserat hur platsannonserna beskriver uppdraget. För att identifiera hur texter bygger på andra texter och skapa en verklighet har platsannonserna jämförts med varandra i ett historiskt perspektiv relaterade till examensordningarna. Som ett raster i undersökningen har begreppet inkludering använts. Resultatet visar att platsannonsernas texter till delvis bygger på varandra och att arbetsgivarna, med en fördröjning i tid, i stor utsträckning följer examensordningarna. Det innebär att specialpedagogerna i stor utsträckning får utrymme att utöva sin professionalitet och forma en yrkesidentitet. Orsakerna till specialpedagogernas upplevda svårigheter att utöva sin profession bör undersökas i andra sammanhang.

Studiens syfte är att undersöka hur examinerade konstnärer som vidareutbildar eller vidareutbildat sig till bildlärare genom KPU upplever och formar sin yrkesidentitet. Frågeställningarna är: Vad beskriver de som avgörande faktorer som ledde till deras yrkesväxling? Hur ställer de sig till skolans bedömningskultur? Vilka identitetsframträdanden om att vara konstnär och lärare blir synliga i deras livsberättelser? Hur påverkas yrkesidentiteten som bildlärare av att ha dubbla yrkesexamen som konstnär och lärare? Genom semi-strukturerade intervjuer med åtta informanter har deras utsagor analyserats utifrån subjektiv och objektiv identitetsteori. Resultatet visar att de flesta söker sig till läraryrket på grund av ekonomiska skäl. Hälften förhåller sig mer fritt till bedömningskulturen medan de andra ser det som ett viktigt kollektivt uppdrag. De flesta informanterna försöker balansera de två yrkesidentiteterna, vilket i vissa fall skapar dilemman. De som fått den objektiva konstnärsidentiteten bekräftad innan läraryrket tar form har lättare att balansera eller gå över helt till läraridentiteten.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys. Två bestämningsfaktorer för yrkesidentiteten har påvisats: typ av utbildning samt engagemang i den framtida yrkesrollen. Studenter som läser breda akademiska utbildningar har starkare yrkesidentitet än studenter som läser yrkesinriktade akademiska utbildningar. Resultaten visar även ett positivt samband mellan engagemang i den framtida yrkesrollen och yrkesidentiteten.