Till följd av utvecklingen i omvärlden har SFI-skolan X utökat sin verksamhet genom att införa uppdragsutbildningar. Dessa utbildningar innebär att läraren undervisar ute på arbetsplatser där eleverna arbetar och inte i klassrummen på skolan. Syftet med studien är att beskriva och analysera lärarnas upplevelser av denna förändring. Vi har därmed använt oss utav en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomfört sju semistrukturerade intervjuer av dem 15 lärare som arbetar på SFI-skolan X. Det framkommer att lärarna i grunden är positivt inställda till uppdragsutbildningarna då dessa gynnar verksamhetens fortsatta arbete och eleverna. Vi kan dock se att lärarna upplever brister i hur förändringsprocessen har implementerats. Utifrån tidigare forskning och teori har vi kommit fram till att bristerna innefattas av låg upplevd delaktighet, information,kommunikation och stöd. Vår analys är även att lärares yrkesidentitet är betydelsefull att ta hänsyn till vid förändringsinitiativ. Vi avslutar vår studie med förslag på förbättringsområden som att exempelvis införa en stödgrupp för lärarna som arbetar med uppdragen.

Studiens syfte är att undersöka om anställda inom detaljhandeln känner en identifiering med sitt yrke och om den bidrar till en känsla av yrkesstolthet. Jag har använt mig av relevant teori tillhörande yrkesidentitet, som ger en ökad förståelse kring forskningsområdet. Jag försöker förstå och förklara hur yrkesidentitet kan leda till en känsla av stolthet. Tidigare forskning kring hur identitet formas till en yrkesstolthet presenteras och ger ett stöd och komplement till forskningsområde som kommer att undersökas. För att lättare kunna undersöka om yrkesidentitet kan bidra till yrkesstolthet för anställda inom detaljhandeln, delades teorin in i tre teman efter Marita Flisbäcks (2010) resonemang och slutsatser om strategier som kan användas. Dessa teman är identifiera, särskilja och lokalisera. För att studera de anställda inom detaljhandelns upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en semi-strukturerad intervju med åtta anställda inom detaljhandeln. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet och jämförts med varandra. För att plocka ut det material som ansågs var relevant delades analysen in i samma teman som teorin. Resultatet visade att de intervjupersoner som identifierade sig med sitt yrke, även kände en yrkesstolthet. Detta visade sig i att de bland annat kände en trivsel på arbetsplatsen, kände en tillhörighet med kollegorna och fick feedback på det arbete de utförde. De kände även att deras uppgifter och arbete var meningsfullt. Resultatet visade även att informanterna visste om att de representerade organisationen de arbetade för även på deras fritid och accepterade det. Resultatet visade att de informanter som svarade att de kände en identifiering med sitt yrke, svarade att de kunde även känna ett behov av att särskilja sig från det. Detta yttrade sig främst genom att de inte berättade om sitt yrke till personer de inte kände så väl. Det kunde också vara så att de inte var så sociala när de kom hem. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor vill distansera sig från sitt yrke. En anledning kan vara att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras behov för återhämtning. En del av de intervjuade kände stolthet när de blev förknippade med den organisation de arbetade för. Detta visade framför allt en respondent som med glädje och stolthet berättade att i privata sammanhang hälsade kunder på hen med ”Hej XX!” (organisationens namn), där respondentens yrkesidentitet grundade sig på organisationens goda namn och rykte.

<p>Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.</p>

<p>I en handledningsgrupp kan man få stöd och hjälp att se på sitt eget handlande utifrån. Man kan tillsammans med andra kolleger även få hjälp att utveckla sin professionella kompetens. Att utveckla sin professionella kompetens omfattar, i det här sammanhanget, en utveckling av sitt eget yrkeskunnande, likväl som en personlig utveckling. Syftet med denna studie var att belysa pedagogers uppfattning om professionell pedagogisk handledning i grupp som ett verktyg för kompetensutveckling. För att uppnå syftet, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem yrkesverksamma pedagoger, alla med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet pekar på att det finns ett behov av grupphandledning som ett forum för reflektion. Att tillsammans samtala och diskutera kring vad man gör och inte gör anses, vid gynsamma förhållanden, kunna vara en metod för pedagogisk likväl personlig utveckling. Pedagogisk och personlig utveckling kan tillsammans öppna upp för ett gemensamt synsätt och en god arbetsmiljö. Det finns hos respondenterna ett uttalat behov av att grupphandledning ska ingå och vara en naturlig del av arbetet. I uppsatsen diskuteras möjligheter och dilemman med grupphandledning utifrån vald litteratur, relaterad till pedagogernas upplevelser.                                                                                        </p>

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.

I en handledningsgrupp kan man få stöd och hjälp att se på sitt eget handlande utifrån. Man kan tillsammans med andra kolleger även få hjälp att utveckla sin professionella kompetens. Att utveckla sin professionella kompetens omfattar, i det här sammanhanget, en utveckling av sitt eget yrkeskunnande, likväl som en personlig utveckling. Syftet med denna studie var att belysa pedagogers uppfattning om professionell pedagogisk handledning i grupp som ett verktyg för kompetensutveckling. För att uppnå syftet, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem yrkesverksamma pedagoger, alla med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet pekar på att det finns ett behov av grupphandledning som ett forum för reflektion. Att tillsammans samtala och diskutera kring vad man gör och inte gör anses, vid gynsamma förhållanden, kunna vara en metod för pedagogisk likväl personlig utveckling. Pedagogisk och personlig utveckling kan tillsammans öppna upp för ett gemensamt synsätt och en god arbetsmiljö. Det finns hos respondenterna ett uttalat behov av att grupphandledning ska ingå och vara en naturlig del av arbetet. I uppsatsen diskuteras möjligheter och dilemman med grupphandledning utifrån vald litteratur, relaterad till pedagogernas upplevelser.

I spåren av kunskapssamhället med ett ökat fokus på humankapital, har vikten av personalarbete betonats allt mer. Personalarbete, som numera kallas human resource, hanterar den mänskliga resursen i organisationen vilken ofta betraktas som organisationers viktigaste. Human resource-yrket ses inte alltid som en central funktion i organisationen trots att de arbetar med HR-frågor, och kämpar med problematik i status, legitimitet och yrkesidentitet. Syftet med vår studie är att undersöka hur human resource-medarbetare uppfattar sin status och legitimitet i organisationen. Det är också av intresse att undersöka hur human resource-medarbetare i praktiken upplever sin yrkesidentitet i organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kvinnliga respondenter som sitter i organisationernas olika ledningsgrupper. Utifrån empirin ser vi mönster kring att respondenternas syn på sin yrkesroll inte stämmer överens med hur de tror att övrig personal i organisationen ser på human resource. Majoriteten av respondenterna upplever att de har status och legitimitet i organisationen, men att de kan möta motstånd på olika sätt. Vi har fått ta del av respondenternas upplevelser kring vad som påverkar deras status och legitimitet negativt, men också vad som påverkar deras status och legitimitet positivt. Tydliggörandet av arbetsuppgifterna och kommunikation ut i organisationen har visat sig vara centrala aspekter i respondenternas upplevelser avseende status, legitimitet och yrkesidentitet.

The subject of this master thesis is the outsourcing of publiclibraries in Sweden. The purpose is to investigate theexperiences and notions that public librarians have of thephenomena of outsourcing public libraries, in relation to theirprofession and professional identity. I also investigate howtheir experiences and notions of the outsourcing of publiclibraries can be understood on a social level using GeirVestheim’s theory of the rationalities that influence culturalpolicy. The study is conducted through qualitative interviewswith six public librarians.The questions asked are: what approaches exist among publiclibrarians when it comes to the outsourcing of public libraries?Are there any connections between these approaches to theoutsourcing of public libraries and the public librarians’ selfexperienceof their professional identity? And how can theseapproaches and professional identities be understood on asocial level with the help of Vestheim’s theory of rationalitiesof cultural policy?My first conclusion is that the debate surrounding theoutsourcing of public libraries in Sweden is reflected in theway that the six interviewed librarians speak of the phenomena,but also that they express greater nuances when discussing it.The issue does not seem to be as binary as the polarized debatewould claim. My second conclusion is that the publiclibrarians’ self-experienced professional identity is notdependent on the library’s organizational form. Finally, I makethe claim that although the six public librarians have differentoutlooks on the phenomena of outsourcing public libraries, theyall share the same view of the library as an upholder ofdemocratic, cultural and social values.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet. Dessutom ser studenterna fördelar med att det även skapas en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna, men är samtidigt tydliga med att det inte får bli för skollikt.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller. Dessa roller är knutna till vissa skyldigheter och rättigheter vilka utgör den sociala fasaden som tillhör en specifik roll. Individen använder sig därför av intrycksstyrning för att styra sin publiks uppfattning av individens roll och de budskap som individen försöker leverera. En individ som lurar sin publik i syfte att styra sin publiks uppfattning och deras övertygelser kallas för en cynisk individ. I våra intervjuer framkom det att officersrollen upplevs vara knuten till vissa förbestämda skyldigheter och krav på egenskaper tillhörande rollen. Detta gör att när individen går in i officersrollen så träder denne in i en förbestämd social fasad, innehållande de förväntningar som finns på rollen. Individen försöker även styra omgivningens uppfattning, genom att klä sig eller uttrycka sig på ett visst sätt för att förmedla ett budskap av att individen innehar en viss känsla eller egenskap. De officerare vi har intervjuat anser inte själva att de går in i en officersroll, men vi menar trots detta att en officer går in i en officersroll såväl medvetet som omedvetet. En officer intar officersrollen medvetet då individen ser trovärdigheten som ett krav för att passa in i officersrollen. Individen försöker då att spela officersrollen på ett trovärdigt sätt gentemot omgivningen för att inte bli ifrågasatt. Detta medför att individen själv inte erkänner att den går in i en roll, då individen vill bibehålla trovärdigheten för officersrollen. Officerarna intar officersrollen omedvetet då de spelar upp rollen upprepande gånger, vilket leder till att individen slutligen ser officersrollen som en del av sin identitet. De intervjuade officerarna menar dock att i och med införandet av den grundläggande militärutbildningen kommer förväntningarna på officersrollen att förändras.