Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa det eventuella motstånd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med lägre yrkesexpertis än sina anställda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bör ha och vad det är som gör att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap.  Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motstånd som kan finnas med att ha en icke läkare som chef, inte existerade i de fall vi undersökte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bör ha är egenskaper som att vara personlig, omtänksam, att styra med hjärtat, lyssna på sina medarbetare, besitta kompetens och är inte vara rädda för att ta beslut och agera då det krävs.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ett kreativt yrke talar om sig själva och sitt yrke och därmed konstruerar sin yrkesidentitet. I semistrukturerade intervjuer har jag velat besvara de övergripande frågeställningarna; Vilka viktiga komponenter består deras kompetens av? Hur fungerar samarbetet i projekten och deras nätverk? Min teoretiska utgångspunkt är att en yrkesidentitet är ett socialt konstruerat fenomen. Viktiga begrepp att reda ut i detta sammanhang är social konstruktion, roll, identitet, profession och yrkesdiskurs. Efter den inledande grundteorin ringar jag in det som varit fokus för studien genom det som jag valt att kalla för ”riktad teori”. Här behandlar jag begreppet kompetens då just kompetens är centralt i skapandet av en yrkesidentitet. Jag utgår från att kreatörerna besitter en tyst kunskap och att denna bör belysas utifrån en yrkesgemenskap och hur den kunskapen utvecklas och delas inom nätverk och tillfälliga projekt. Centralt för denna uppsats har kommit att bli en samtida studie av Taylor & Littleton som jag avslutar teoridelen med. De ställer sig frågande till begreppet kreativitet och liksom många andra refererar de till Howard S. Becker och hans teori om att ”art worlds” framförallt formas av sociala konventioner.   Jag konstaterar att kreatörernas kompetens består av en tyst kunskap av subjektiva insikter, associationsförmåga och känslor som de använder sig av för att lösa problem. Minst lika viktigt för framgång i yrket är att behärska hantverket bestående av olika tekniker, arbetsmetoder och principer. Det visade sig att begreppet kreativitet är något som är problematiskt för dem i sin yrkeskonstruktion då de dels hävdar att det är en slags medfödd begåvning men samtidigt något som man kan lära sig. Lättare har de att konstruera sin yrkesidentitet när de beskriver sitt yrke i relation till andra. Jag uppfattar att de har utvecklat tydliga strategier för att skapa sig ett handlingsutrymme i projekten och att de därigenom har goda samarbeten. Nätverken visade sig också vara en viktig resurs när de skapar sin yrkesidentitet.

No description available.

The aim of this bachelor thesis is to examine how medical librarians relate to their occupational identity and mediation of information. New technology and new ways of communicating information have influenced the profession of medical librarians and their duties, why it is important to examine their occupational identity. The research questions are: How do medical librarians perceive and relate to their occupational identity and as information intermediaries? How do medical librarians relate to their duties? The method used in this study is semi-structured interviews and the empirical information was analyzed using qualitative content analysis. The theory used for analyzing the results is Anders Øroms theory about six different identites which occurred in line with the development of society. The conclusion is that medical librarians have different and complex perceptions of their occupational identities but quite similar perceptions regarding their duties. One of Anders Øroms identities regarding mediation of information is the identity that suits medical librarians best. After further analysis using Øroms theory the need to add two identities emerged, one identity regarding information service and one about communication. By adding those two identities it is easier to understand the connection to the occupational identity of medical librarians.

Due to the fact that worrisome geopolitical conditions and rapid technological development may have changed the tasks performed in public libraries, the purpose of this survey has been to investigate the professional identities demanded on the Swedish library market today. In order to achieve this, a qualitative content analysis - based on the seven librarian identities recorded by Ørom and Schreiber - was conducted by recently published job advertisements. The result shows that all seven identities are present, and that the so-called social worker identity is the most frequent one. This could be due to the fact that some of the public libraries have been forced to assume more outward and socially conscious social roles as a result of the aforementioned geopolitical conditions. The study also shows that there are differences between which of the identities can be said to belong to the various general library types. The breakdown could be due to the fact that some of the profession specialized in the technical parts of the profession, while another assumed a more general intermediary role.

Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

Denna studie är yrkesdidaktisk och praktiknära med ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt metodologiskt ramverk. I studien undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt elva elever på barn- och fritidsprogrammet (gymnasieskola) erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter med en grupp barn. Datamaterialet består av elevtexter från uppgifter vilka eleverna skriver i samband med att de gör det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Genom fenomenografisk analys visar resultaten att eleverna erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp på fyra kvalitativt skilda sätt: 1) som att beskriva en aktivitet, 2) som att förklara viktiga moment, 3) som att problematisera viktiga moment, 4) som ett manifesterande av en yrkesidentitet. Dessa kategorier bygger på varandra och de är hierarkiska. Genom variationsteoretisk analys, vilket görs genom jämförelser mellan kategorierna, togs de kritiska aspekterna fram. Dessa aspekter är av särskild vikt för att gymnasielever ska utveckla reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp och de behöver synliggöras genom undervisning och i design av reflektionsuppgifter. Resultaten visar att eleverna behöver urskilja: (A) att viktiga moment behöver identifieras, (B) att de val som gjorts behöver motiveras, (C) att viktiga moment kan uppfattas och hanteras olika och (D) att olika ställningstaganden behöver prövas utifrån sig själv och ett yrkesspecifikt sammanhang. I diskussionen diskuteras resultaten, teori och tidigare forskning i relation till reflektionens syfte och roll i utvecklingen av ett yrkeskunnande och en yrkesidentitet, vad lärare kan göra för att stötta reflektionsprocessen och reflektionsuppgiftens design.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en yrkesomställning där en grupp individer byter från ett yrke till ett annat. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken, och hur olika händelser i en sådan övergång påverkar individers yrkesidentiteter. Ett kunskapsbidrag om vilken betydelse en sådan process har för individers identitetsformering och hur det kan påverka utfallet av en omställningsprocess. För att undersöka detta tar studien sin utgångspunkt i personliga berättelser där en grupp individer som i följderna av Coronakrisen skolar om sig från arbete inom flygbranschen till arbete inom vården. Det empiriska materialet tolkas och analyseras därefter ur ett sociologiskt perspektiv som utgår från Anthony Giddens teori om självidentitet. Undersökningen visar att omställningsprocessen har påverkat informanterna på olika sätt när det gäller deras yrkesidentitet. Till en början märks en stark identifikation med den tidigare yrkesrollen och genom berättelserna framgår en vilja av att skydda och bevara den identiteten. Under processen och berättelsens gång verkar däremot en acceptans för den nya yrkesrollen infinna sig allt mer. Resultatet visar att omställning kan stärka den tidigare yrkesidentiteten men också i vissa fall bredda den.

Studiens syfte är att undersöka fritidslärares perspektiv på sin yrkesroll och hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan ser ut. I undersökningen presenteras det två frågeställningar som är ”hur talar fritidslärare övergripande om sin syn på sin yrkesroll” och ”hur talar fritidslärare om sin samverkande roll mellan skolan och fritidshemmets verksamheter”. Kvalitativa metoden kommer att använda och semistrukturerade intervjuer för att kunna studera undersökningsområdet. Efter intervjuerna har det analyserats, kategoriserats och diskuterats. De teoretiska utgångspunkterna har varit utifrån Haglunds (2004) struktureringsteoretiska praktiker. Materialet som har samlat in genom intervjuer analyseras med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som är integrerade, skolinriktade och sociala inriktade praktiker.  I resultatet framkommer det att fritidslärarens yrkesroll är varierande beroende på arbetsplats och det framkommer att fritidsläraren har två olika former av yrkesroller som omfattas av en i skolan och en på fritidshemmet. Det vissa att fritidslärare har något ämne i skolan eller är resurs. Samverkan ser inte ut på samma vis på alla arbetsplatser. En del fritidshem har väldigt bra samverkan med skolan och vissa fritidshem har antigen lite eller ingen samverkan med skolan. Det finns också arbetsplatser där fritidsläran är som en ”vikariebank” för skolan. I diskussionen tas det upp om fritidslärarens yrkesroll och om hur en bra samverkan kan göras för alla.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Fritidspedagogens yrkesidentitet kan vara både tydlig och otydlig. Detta beror på vilken yrkesbefattning pedagogen har på den verksamma skolan. Fritidspedagoger har under åren fått ombilda sin yrkesidentitet eftersom barngrupperna ökat, utbildningen ändrats, policydokument uppdaterats och många fritidspedagoger har fått allt fler arbetsuppgifter (Dahl & Karlsudd, 2015). Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer på tre skolor. Sammanlagt har 8 fritidspedagoger blivit intervjuade. Analytiska begrepp som använts i arbetet är yrkesidentitet, kunskapsbas och samarbete. Resultatet visar att beroende på vilken skola fritidspedagogen idag arbetar på och vilket samarbete pedagogen har med läraren, så är läraren med och påverkar i vilken riktning fritidspedagogens yrkesidentitet går. Samarbetet mellan lärare och fritidspedagog har en inverkan på fritidspedagogens arbete. Empirin visar att det finns stora skillnader mellan fritidspedagoger när det gäller innehållet i deras arbetsuppgifter. Studien vilar på fritidspedagogers upplevelse av sin yrkesidentitet idag och en historisk utveckling av yrket samt deras samarbete med lärare ur ett fenomenologiskt perspektiv (Denscombe 2009).