SammanfattningJag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen. Mitt metodval för min undersökning är en kvalitativ intervjustudie med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Eftersom vägledarnas yrkesroller ser så olika ut på olika arbetsplatser så har jag valt vägledare som arbetar på olika arbetsplatser. De är yrkesverksamma inom grundskola, gymnasium, högskola, komvux, vägledningscentrum och arbetsförmedling. Resultaten från min undersökning visar att omgivningens förväntningar och respondenternas faktiska arbetsuppgifter ibland krockar men att detta inte påverkar vägledarnas yrkesidentitet negativt. Vägledarnas yrkesroller formas på arbetsplatserna där de oftast känner sig trygga med tydliga uppdrag och uppskattning från sin omgivning. På frågan om det finns en outtalad statusrangordning mellan vägledare menar de flesta vägledare att det finns en sådan men de tycker den är obefogad och ett resultat av samhällets värderingar. I möten med nybekanta framkommer det att de flesta vägledare upplever att vägledare har en negativ objektiv identitets-bild. Min slutsats är att yrkesrollen är avgörande för hur yrkesidentiteten formas. Vägledarna använder sig av olika strategier för att upprätthålla en balans i sin yrkesroll. Därför upplever de den individuella yrkesidentiteten som stark. Vägledarnas gemensamma yrkesidentitet är däremot ganska svag eftersom referensgruppen försvagats som ett resultat av att det allt större utbudet av uppdrag för vägledare runt om i samhället. Däremot har vägledningen blivit allt synligare vilket ger hopp om en reviderad och förstärkt ställning för vägledare i samhället inom en snar framtid.

Studie- och yrkesvägledarens roll på arbetsmarknaden är viktig, men trots den viktiga rollen är det få personer som vet vad yrket i själva verket innebär. Därför är syftet med denna studie att undersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på sin yrkesidentitet. Perspek- tivet från tio utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har med hjälp av semistrukturerad kvalitativ intervju kartlagts och analyserats med hjälp av tematisk inne- hållsanalys. Vidare har resultatet även analyserats genom karriärteorin Social Cognitive Ca- reer Theory (SCCT). Forskning påvisar bland annat att extern påverkan är försvagande för yrkesidentiteten, men respondenterna som intervjuats i denna studie har visat på stark yr- kesidentitet trots att de bemöts av en förlegad syn på yrket. Ett begrepp som förekom i större omfattning genom intervjuerna än i den forskning som presenterats var stolthet. Emot den bakgrunden finns behov av framtida forskning som belyser vilken roll status spelar för yr- kesidentiteten.

No description available.

Människan agerar i sin vardag för att stärka den bild denne har av sig själv, det vill säga sin identitet. Dessa identiteter kan vara mer eller mindre framträdande, men någon klarhet om hur relationen mellan dessa ser ut saknas i forskningen. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka hur olika identiteter, nämligen yrkesidentiteten, föräldraidentiteten och relationsidentiteten, samt deras framträdandegrader, hänger ihop med varandra och med flera bakgrundsfaktorer. En enkät besvarades av 136 yrkesverksamma individer, och utifrån svarsdata testades fem hypoteser med hjälp av korrelationsberäkningar och multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade inget signifikant samband mellan vare sig yrkesidentitet och familjesituation, yrkesidentitet och arbetslivserfarenhet eller föräldraidentitet och yngsta barnets ålder. Däremot erhölls signifikanta samband mellan föräldraidentitet och huruvida man hade hemmaboende barn samt relationsidentitet och relationsstatus. Resultaten belyser vikten av att förstå hur identiteter utvecklas och styr individens beteendeval. Utifrån detta föreslås att vidare forskning undersöker mindre utforskade identiteter såsom föräldraidentiteten och relationsidentiteten, samt huruvida olika livsförutsättningar kan bidra till framträdandegraden av identiteter och motivera individer att agera på ett visst sätt.

Läraryrket är ett av de mest omdiskuterade yrkena i Sverige under senare år. Samtidigt som skolan har genomgått en rad förändringar har det också ställts nya krav på lärare. Inte minst lärarnas roll och lärarnas villkor har diskuterats i den mediala debatten. Ofta verkar det som att alla har något att säga om lärare. Denna uppsats utgår från att det som sägs och diskuteras om lärare också får faktiska konsekvenser för hur verksamma lärare formar sin yrkesidentitet. Även skönlitteratur kan ha en roll i att forma verkligheten och i denna uppsats analyseras romanen Inte gå under (2015) av Malin Hedin. Romanen är skriven av och om en gymnasielärare och kan ses som en dagsaktuell inblick i hur skolan fungerar idag. Den metod som använts i uppsatsen har varit en innehållsanalytisk läsning utifrån ett intertextuellt perspektiv. Syftet med undersökning är att analysera hur lärarrollen konstrueras i romanen. Undersökningen kommer fram till att läraren konstrueras i berättelsen genom de kopplingar som finns till omgivningen, vilka är delaktiga i att konstruera vad vi uppfattar som verklighet. Tre olika aspekter av yrkesidentitet framkommer i romanen: att vara lärare är att vara utbildad, att vara lärare är att inte ha det lätt och att vara lärare är att komma till undsättning. / The teaching profession is one of the most debated occupations in Sweden in later years. The Swedish school has gone through a series of changes which has led to new demands on teachers. Not least, is it the teachersʼ roles and the teachersʼ working conditions that have been discussed in the media. It often seems like everyone has something to say about teachers. This paperʼs outset is that what is said and debated about teachers also gets actual consequences to how working teachers form their professional identity. Literature can also have a role in shaping reality and this paper analyses the novel Inte gå under (2015) by Malin Hedin. The novel is written by and about a highschool teacher and can be viewed as an up-to-date insight to how the Swedish school works today. The method used in this paper is a content analytical reading with an intertextual perspective. The aim with this investigation is to analyse how the role of teachers are constructed in the novel. The result of this paper is that the teacher is being constructed through the connections to the surroundings, which take part in the construction of what we perceive as reality. There are three different aspects of professional identity that appear in the novel: to be a teacher is to be well educated, to be a teacher is not easy and to be a teacher is to come to the rescue.

In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.

With a special focus on the early intervention project Bookstart, this bachelor’s thesis poses questions about the professional identity of children's librarians, and whether it changes when the work field is moved from the public sphere if libraries to the domestic sphere of people’s homes. From a socio-cultural perspective, it is also investigated how collaboration with external partners has worked, and how this may have influenced librians within the Bookstart project and their professional identity. Bookstart is aimed at the youngest children and their families, and is based on research on early literacy. The pilot project in Sweden has mainly used home visits as a method. The Bookstart project involves new working methods and forms of communication which may affect the professional identity of the participating librarians and the children's library services. Previous research shows that children's librarians possess abroad pedagogical competence, which is rarely expressed. The empirical data of the study reported in the thesis consists of interviews with five children librarians who have worked with bookstart. Anders Ørom's and Trine Schreiber's theories of professional identities are used as analytical tools for the undertaken qualitative content analysis. The thesis main conclusions are as follows: Bookstart has raised thoughts about the participating librarians’ professional identity, especially with a focus on working methods and the professional service to users. The change of environment meant are valuation of the library as a place and the connection of the professional identity to the room.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2. Which of the two professional groups decide whatreading promotion work is to be done?3. What do these two occupations think of their own andeach other’s skills and how does it affect the cooperationconcerning reading promotion?The chosen method is interviews with two librarians and twoteachers who are all involved in reading promotion. Twotheories were used as a theoretical framework: LenaFolkesson's three professional dimensions and LouiseLimberg and Lena Folkesson's three categories ofperceptions regarding cooperation.The results are largely in line with previous research and animportant conclusion is that the cooperation is improved iflibrarians and teachers work towards a common goalregarding reading promotion in schools. Such a goal shouldclarify the roles and responsibilities for each participant.This clarification is an important step towards a schoollibrary which is well integrated into the school, and it willgive librarians real legitimacy in order to take on an activerole in the cooperation. These factors reduce the tensions thatcan arise when two different professional cultures meet, andalso prevent a situation where the two professional groupsare trapped in traditional roles. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity. The reading promotion activity is often seen as the opposite of information technology. The core of their profession is fiction and reading promotion, still they feel very insecure within the field. / Program: Bibliotekarie