Litteraciteten bland Sveriges barn och ungdomar har under de senaste åren haft en sjunkande trend vilket har föranlett staten att arbeta fram nationella riktlinjer för läsfrämjande insatser. En av dessa insatser är projektet Bokstart och syftet med studien är att studera hur bibliotekarier har arbetat inom projektet utifrån ett läsfrämjande och demokratiskt perspektiv. Teorin utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande som ser kunskap som något som erövras i samspel och interaktion med sin omgivning. Studien följer den kvalitativa forskningsmetoden och insamlingen av empiriska data har skett med fyra semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att bibliotekarier anser att högläsning är en användbar metod för att öka litteracitet men att den måste bedrivas utifrån ett medvetet förhållningssätt. Vidare anses interaktion och dialog mellan den som läser och den som lyssnar som nödvändigt för att språk- och läsinlärning ska främjas och bibliotekarierna ser det därför som viktigt att undervisa de vuxna i barnens närhet om olika språk- och läsutvecklande metoder. Vidare ser bibliotekarierna även läsfrämjande insatser som viktiga utifrån ett demokratiskt perspektiv eftersom en demokratis medborgare måste vara litterata för att aktivt kunna delta i nyhetsflöden och samhällsdebatter.

With a special focus on the early intervention project Bookstart, this bachelor’s thesis poses questions about the professional identity of children's librarians, and whether it changes when the work field is moved from the public sphere if libraries to the domestic sphere of people’s homes. From a socio-cultural perspective, it is also investigated how collaboration with external partners has worked, and how this may have influenced librians within the Bookstart project and their professional identity. Bookstart is aimed at the youngest children and their families, and is based on research on early literacy. The pilot project in Sweden has mainly used home visits as a method. The Bookstart project involves new working methods and forms of communication which may affect the professional identity of the participating librarians and the children's library services. Previous research shows that children's librarians possess abroad pedagogical competence, which is rarely expressed. The empirical data of the study reported in the thesis consists of interviews with five children librarians who have worked with bookstart. Anders Ørom's and Trine Schreiber's theories of professional identities are used as analytical tools for the undertaken qualitative content analysis. The thesis main conclusions are as follows: Bookstart has raised thoughts about the participating librarians’ professional identity, especially with a focus on working methods and the professional service to users. The change of environment meant are valuation of the library as a place and the connection of the professional identity to the room.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.