Litteraciteten bland Sveriges barn och ungdomar har under de senaste åren haft en sjunkande trend vilket har föranlett staten att arbeta fram nationella riktlinjer för läsfrämjande insatser. En av dessa insatser är projektet Bokstart och syftet med studien är att studera hur bibliotekarier har arbetat inom projektet utifrån ett läsfrämjande och demokratiskt perspektiv. Teorin utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande som ser kunskap som något som erövras i samspel och interaktion med sin omgivning. Studien följer den kvalitativa forskningsmetoden och insamlingen av empiriska data har skett med fyra semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att bibliotekarier anser att högläsning är en användbar metod för att öka litteracitet men att den måste bedrivas utifrån ett medvetet förhållningssätt. Vidare anses interaktion och dialog mellan den som läser och den som lyssnar som nödvändigt för att språk- och läsinlärning ska främjas och bibliotekarierna ser det därför som viktigt att undervisa de vuxna i barnens närhet om olika språk- och läsutvecklande metoder. Vidare ser bibliotekarierna även läsfrämjande insatser som viktiga utifrån ett demokratiskt perspektiv eftersom en demokratis medborgare måste vara litterata för att aktivt kunna delta i nyhetsflöden och samhällsdebatter.