Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med projektet Bokstart och hur pedagogers förhållningssätt till litteratur i allmänhet och till Bokstartprojektet i synnerhet påverkar utlåning av böcker i förskolornas kapprumsbibliotek. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på förskolorna upplever projektet samt vilken information de fått om Bokstart. Materialet i studien samlades in genom intervjuer med pedagoger samt enkäter till vårdnadshavare. Materialet har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i centrala teoretiska begrepp, dessa begrepp är literacy, family literacy, pedagogers förhållningssätt samt att vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskij och det sociokulturella perspektivet där det sociala är centralt. Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan pedagogernas attityder till projektet och hur framgångsrikt projektet förefaller på förskolorna och hos vårdnadshavare. I studien framkommer det att pedagogerna arbetar på varierande sätt för att informera vårdnadshavare om projektet Bokstart och att de uppmuntrar barn och vårdnadshavare i varierande grad och på olika sätt att använda kapprumsbiblioteken. Resultaten tyder på att pedagogernas attityder till projektet Bokstart, litteratur i allmänhet och dess funktion och betydelse har avspeglingar i hur pedagogerna arbetar med detta i förskolorna. Studiens resultat visar hur mycket en pedagogs eget intresse och attityd till projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken kan påverka vad barnen har för möjligheter och förutsättningar att nyttja projektet. Vidare kan detta ha betydelse för barnets fortsatta utveckling inom läs- och språkutveckling som är det specifika området för denna studie och en central del av denna utveckling är betydelsen av samarbeten mellan hem och förskola. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att pedagogers förhållningssätt till läs- och språkutveckling har en betydande roll för hur framgångsrik undervisningen blir (Celebi Oncu & Unluer, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2002). För att kunna ge barnen förutsättningar för goda literacy-erfarenheter krävs ett gott samarbete mellan hem och förskola (Asworth Wolery, 1999).

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.