Maciej Zarembas artikelserie ”Hem till skolan” rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs. Studiens resultat visar att de mest framträdande kategorierna är den goda och den inkompetenta läraren, samt läraren som inte kan påverka sin arbetssituation.Den mest framträdande kategorin av dem alla var dock ”läraren utan möjlighet att påverka sin arbetssituation”. Studien kommer fram till att framställningen av läraren som oförmögen att påverka sin egen arbetssituation medför en bild som kan komma att påverka synen på läraryrkets professionalisering negativt.

Läraryrket är ett av de mest omdiskuterade yrkena i Sverige under senare år. Samtidigt som skolan har genomgått en rad förändringar har det också ställts nya krav på lärare. Inte minst lärarnas roll och lärarnas villkor har diskuterats i den mediala debatten. Ofta verkar det som att alla har något att säga om lärare. Denna uppsats utgår från att det som sägs och diskuteras om lärare också får faktiska konsekvenser för hur verksamma lärare formar sin yrkesidentitet. Även skönlitteratur kan ha en roll i att forma verkligheten och i denna uppsats analyseras romanen Inte gå under (2015) av Malin Hedin. Romanen är skriven av och om en gymnasielärare och kan ses som en dagsaktuell inblick i hur skolan fungerar idag. Den metod som använts i uppsatsen har varit en innehållsanalytisk läsning utifrån ett intertextuellt perspektiv. Syftet med undersökning är att analysera hur lärarrollen konstrueras i romanen. Undersökningen kommer fram till att läraren konstrueras i berättelsen genom de kopplingar som finns till omgivningen, vilka är delaktiga i att konstruera vad vi uppfattar som verklighet. Tre olika aspekter av yrkesidentitet framkommer i romanen: att vara lärare är att vara utbildad, att vara lärare är att inte ha det lätt och att vara lärare är att komma till undsättning. / The teaching profession is one of the most debated occupations in Sweden in later years. The Swedish school has gone through a series of changes which has led to new demands on teachers. Not least, is it the teachersʼ roles and the teachersʼ working conditions that have been discussed in the media. It often seems like everyone has something to say about teachers. This paperʼs outset is that what is said and debated about teachers also gets actual consequences to how working teachers form their professional identity. Literature can also have a role in shaping reality and this paper analyses the novel Inte gå under (2015) by Malin Hedin. The novel is written by and about a highschool teacher and can be viewed as an up-to-date insight to how the Swedish school works today. The method used in this paper is a content analytical reading with an intertextual perspective. The aim with this investigation is to analyse how the role of teachers are constructed in the novel. The result of this paper is that the teacher is being constructed through the connections to the surroundings, which take part in the construction of what we perceive as reality. There are three different aspects of professional identity that appear in the novel: to be a teacher is to be well educated, to be a teacher is not easy and to be a teacher is to come to the rescue.

Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga och söka kunskap om vilka föreställningar om lärare som finns representerade inom intresse- och arbetsgivarorganisationen SKL så som de kommer till uttryck i deras utgivna texter, samt att försöka förstå dessa ur ett diskursanalytiskt maktperspektiv. Genom att genomföra en diskursanalys utifrån såväl Faircloughs som Laclau och Mouffes teorier kunde nodalpunkten utveckling identifieras, vilken sedan studerades utifrån vilken innebörd den gavs i förhållande till ett antal olika aktörskategorier kopplat till skolan. Diskursanalysen av det empiriska materialet visade ett bristperspektiv i förhållande till lärarna, framförallt kopplat till deras kompetens och att detta i sin tur leder till att lärarna fungerar som hinder för övriga skolaktörers utveckling i en positiv riktning. I förhållande till kommunerna identifierades snarare en position som möjliggörare. Genom att använda diskursiva genrer, representationer och stilar på olika sätt framstår SKL själva som en myndighet, med legitimitet och mandat att uttala sig om lärare och deras yrkesutövande. Studien avslutas med en diskussion rörande vad SKL och kommunerna kan ha att vinna på en diskurs som innebär att lärare är en hindrande kraft i behov av kompetensutveckling, medan kommunerna framstår som kompetenta möjliggörare och SKL som en myndighet med mandat att styra lärarna i en särskild riktning.