<p>The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a <em>modus vivendi. </em>This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor. Detta medför att manliga sjuksköterskor har färre förebilder inom yrket och därmed andra förutsättningar att forma en yrkesidentitet. Informanterna upplevde skillnader i förväntningar på kvinnliga respektive manliga sjuksköterskor samt olika föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara beroende på kön. I fråga om status och lön delade informanterna åsikten om att fler män inom yrket skulle vara gynnande.</p> / <p>The aim of this study was to explore nurse’s experiences on what significance gender has in creating a professional identity. Snowball sampling was used to find appropriate informants. Interviews were executed on four male and four female nurses. From the analysis six categories emerged, Choice of profession, Lack of male role models, Working title, Heteronormativity as an ideal, the View on male nurse’s entry into the profession and the Meaning of nursing care. The result demonstrated that the ideal of a nurse is still perceived as a caring, maternal and tending woman. This was seen as the common explanation to why there are more women then men who choose to study to become a nurse. This results in male nurses having fewer role models within the profession thus different conditions when it comes to forming a professional identity. The informants experienced differences in expectations on female and male nurses and also different ides on what a nurse should be like depending on gender. In the matter of status and reward there was an agreement among the informants that more men within the profession would be beneficial.</p>

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats. I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet. Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor. Detta medför att manliga sjuksköterskor har färre förebilder inom yrket och därmed andra förutsättningar att forma en yrkesidentitet. Informanterna upplevde skillnader i förväntningar på kvinnliga respektive manliga sjuksköterskor samt olika föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara beroende på kön. I fråga om status och lön delade informanterna åsikten om att fler män inom yrket skulle vara gynnande. / The aim of this study was to explore nurse’s experiences on what significance gender has in creating a professional identity. Snowball sampling was used to find appropriate informants. Interviews were executed on four male and four female nurses. From the analysis six categories emerged, Choice of profession, Lack of male role models, Working title, Heteronormativity as an ideal, the View on male nurse’s entry into the profession and the Meaning of nursing care. The result demonstrated that the ideal of a nurse is still perceived as a caring, maternal and tending woman. This was seen as the common explanation to why there are more women then men who choose to study to become a nurse. This results in male nurses having fewer role models within the profession thus different conditions when it comes to forming a professional identity. The informants experienced differences in expectations on female and male nurses and also different ides on what a nurse should be like depending on gender. In the matter of status and reward there was an agreement among the informants that more men within the profession would be beneficial.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förändras på grund av de externa förändringar som ständigt sker i branschen. Teoretisk ansats: Litteraturgenomgången är uppbyggd kring två delar. Den första är yrkesrollen och den andra är yrkesidentiteten. Metodologi: Studien använder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förståelse kring hur redovisningskonsulterna själva ser på hur förändringarna har påverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet. Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till är att fyra externa förändringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fått en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och även de personliga egenskaperna har förändrats. / Aim: The aim of this study is to see how the professional role and professional identity of accounting consultant's changes due to the external changes that constantly occur in the accounting profession. Theoretical approach: The literature review is structured around two parts. The first is the role of the professional and the other is professional identity. Methodology: The study uses a qualitative method to create an understanding of how accounting consultants themselves look at how the changes have affected their professional role and professional identity. Conclusions: The conclusion of this study has concluded these four external changes: the authorization of accountants, the introduction of Reko, the abolishment of audit requirement and introduction of K2 and K3 regulations affecting accounting consultants' professional role and professional identity. They have a more widespread professional role and the sociability has become more important and also the personal characteristics have changed.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a modus vivendi. This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women

Abstract Författare: Liselott Holst Titel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan Masteruppsats: 91 – 120 hp Handledare: Niklas Gustafson Pedagogiska Institutionen   Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning. En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska bedrivas har därför framförts. Uppsatsens syfte är att studera hur några verksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan talar om sig själva och sitt yrke i relation till den egna arbetsplatsen. Min teoretiska utgångspunkt är diskursanalys och social jämförelseteori och jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Ur resultatet av det empiriska materialet har jag kunnat identifiera en diskursordning för vägledare på grund- och gymnasieskolan. Inom denna diskursordning finns olika åsikter bland respondenterna i studien bl.a. när det gäller arbetsuppgifter som ligger utanför vägledarens egentliga yrkeskompetens. Diskursen om ”mångsyssleri” är den mest framträdande diskursen i denna studie. Ett annat intressant resultat är att personligheten är viktigare än yrkesgrupp när det gällde frågor om samarbete och känsla av tillhörighet med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. I intervjuerna framkom också att det finns ett önskemål bland några av respondenterna om ökad reglering och tydligare riktlinjer för skolans studie- och yrkesvägledning medan andra värdesätter ett större handlingsutrymme för den egna verksamheten. / Author : Liselott Holst Title: professional identities of guidance counselors - A interviewstudy with some active guidance counselors in elementary and secondary school Master Thesis : 91 - 120 hp Supervisor: Niklas Gustafson Department of Education The purpose of this thesis is to study how some active guidance counselors in elementary and secondary school are talking about themselves and their profession in relation to their own workplace. My theoretical starting point is discourse analysis and social comparison theory, and I have used qualitative interviews using an interview guide. From the result of the empirical material I have been able to identify a discourse scheme for counselors in elementary and secondary school. Within this order of discourse are different opinions among the respondents in the study, including when it comes to tasks that are outside the counselors' actual professional competence. The discourse of "versatile artist" is the most prominent discourse in this study. Another interesting result is that personality is more important than profession when it came to matters of cooperation and sense of belonging with other professionals in their workplace. The interviews also revealed that there is a desire among some respondents about increased regulation and clearer guidelines for school guidance and counseling, while others value the greater latitude for their own operations.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien. Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorier Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv. / Background:Nurses working in psychiatric care experience difficulty in articulating their professional identity. The background describes the role of the nurse in psychiatric care from a historical and contemporary perspective. The background shows that nurses tend to leave the psychiatric care when they feel their skills are not utilized, which in turn also affects the patients. Aim: The aim of the study was to describe how nurses working in psychiatric care understand their professional identity Methods: Five nurses where interviewed with the help of unstructured interviews. A qualitative design was used for the study. Result: The results are presented in the theme a complex professional identity and the three categories: nurturing unique people, to be supervisors and their own development as well as eight subcategories Discussions: The results are discussed from Imogene King's conceptual role, organizations, authority, power, status and stress, and on the basis of gender theory perspective.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket. Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll. Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren. Två olika mallar har tillämpats för att hitta gemensamma fynd. Resultatet: Män söker sig till yrket för att de vill hjälpa andra och inneha ett stabilt yrke. Artiklarnas deltagare rapporterar att vården av andra är en del av att vara en god medmänniska. Det framkom att manliga sjuksköterskor har en rädsla för att anklagas för felaktig beröring från både manliga och kvinnliga patienter och därför var restriktiva i sin beröring jämfört med kvinnliga kollegor. Artikeldeltagarna rapporterade att de ibland kände sig oönskade p.g.a. sitt fysiska kön och fick utföra mer fysiskt tungt arbete än kollegor. Slutsats och klinisk betydelse: Manliga sjuksköterskor identifierar sig själva som just sjuksköterskor, men patienter och kollegor delar inte alltid denna uppfattning. Uppsatsen belyser brister i sjuksköterskeutbildningar men uppmanar också att stereotypiseringen av sjuksköterskeyrket ska förändras. / Background: After Florence Nightingale established the modern nursing profession as a female occupation, men disappeared from nursing until the middle 20th century. The foundation for caring science is the Caritas motive, intra-human love, which can be displayed through grooming, playing and teaching. There are deeply rooted norms in society controlling what is masculine and what is feminine. These norms complicate the roles for men in female dominated professions, e.g. males within nursing. Aim: To enlighten how male nurses identify themselves within their professional roles through a gender perspective. Method: The method used is a literature overview on 11 qualitative and peer reviewed articles, published within the last 13 years. Two frames were applied to identify common findings. Results: Men choose nursing because they wanted to help others and obtain a stable career. The participants reported that caring for others was a part of being a decent human being. It was also reported that male nurses have a fear of being accused of inappropriate touching from both male and female patients. Study participants were more restrictive in their touch than their female colleagues. They reported feeling unwanted because of their physical gender and that they did more physically demanding labor than their colleagues. Conclusion and clinical impact: Male nurses do identify themselves as nurses, but patients and colleagues do not always agree. This study illuminates some flaws during nursing education and encourages change in stereotyping men within the nursing profession.