Digitaliseringen ses som en av samhällets starkaste pågående förändringar och dess följder påverkar branscher och yrken i stor utsträckning. Redovisningsbranschen har stått och står fortfarande inför stora förändringar som en följd av teknikens utveckling och som redovisningsekonom gäller det att anpassa sig för att kunna överleva på marknaden. Redovisningsekonomers arbete har tidigare bestått av mycket administrativa och monotona arbetsuppgifter, vilket är sådana uppgifter som tekniken kan och har tagit över. Därför har redovisningsekonomerna fått börja utföra andra uppgifter, såsom exempelvis rådgivning och analys av siffror. Dessa nya arbetsuppgifter kräver nya kompetenser för alla redovisningsekonomer. Syftet med studien är att undersöka hur och i vilken utsträckning redovisningsekonomers yrkesidentitet påverkas av digitaliseringen. Vi har valt en kvalitativ metod av studien och har genomfört nio semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer från olika företag. Studiens slutsats är att digitaliseringen påverkar redovisningsekonomernas yrkesidentitet i stor utsträckning och att den kan komma att förändras helt i framtiden. Det har gjorts många studier på hur digitaliseringen påverkar arbetssätt och arbetsuppgifter. Dock finns det få studier som beskriver vad detta faktiskt innebär för yrkesroller och identitet. / Digitalization is seen as one of society’s strongest ongoing changes and its consequences affect industries and professions to a large extent. The accounting industry has been and is still facing major changes as a result of technological development and as an accountant it is important to adapt to be able to survive on the market. The accountants work has previously consisted of much administrative and monotonous tasks, which are such tasks that technology can and has taken over. Therefore the accountants have begun to perform other tasks, for example advisory and analytics. These new tasks requires new competences for all accountants. The purpose of this study is to investigate how and to what extent accountants professional identity is affected by digitalization. We have chosen a qualitative method for the study and conducted nine semi-structured interviews with accountants from different companies. The study’s conclusion is that digitalization affects the accountants professional identity to a large extent and that it may change completely in the future. There have been many studies on how digitalization affects working method and tasks. However, there are few studies that describe what this actually means for professions and professional identity. This paper is written in Swedish.

Denna studie undersöker hur svenska universitet argumenterar för sina respektive medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar, liksom vilken bild universiteten ger av kommunikatörsyrket utifrån detta. Mer specifikt studeras argumentationen och de retoriska resurserna i programbeskrivningarna på två olika universitets webbplatser. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de två valda universitetens sätt att uttrycka sig om kommunikatörsyrket - detta för att identifiera eventuella likheter och skillnader som kan påverka kommunikatörers yrkesidentitet. För att göra detta använder vi oss av kvalitativ textanalys och analyserar webbtexterna retoriskt. På så sätt kan vi bryta ner texten och hitta underliggande budskap. De teorier som används i studien rör yrkesidentitet och tillhörighet. Resultatet visar att de två valda universiteten har olika fokus i sina texter - det ena med huvudfokus på att den som utbildar sig till kommunikatör kan förändra världen och det andra med huvudfokus att den som utbildar sig till kommunikatör kan få jobb i en växande bransch. / The intention of the following study is to examine how Swedish universities supply potential students with information about their media and communication program. Furthermore, we are interested in how the universities describe the career opportunities that these programs give access to. More specifically, we study two different universities and their use of rhetorical resources to attract students. The purpose of the study is to bring attention to how universities express themselves regarding the role of the communicator. The aim is to identify differences and similarities in the descriptions of the role as a communicator, and how they may cause a shattered picture of the profession– which is the struggle this study is based on. We use a qualitative text analysis and analyse the web texts with rhetorical terms. By doing this, we are able to find underlying messages in the texts. The theories we use concern professional identity and belonging. Conclusions from this study shows that the two examined universities supply the student with different perspectives. One of them can be shortly described as “study media and communication – change the world”, while the other one highlights “study media and communication – become employed”.

BakgrundMånga gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen.• Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum?• Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige. Totalt har vi pratat med sex lärare i ca 45 minuter vardera. Det insamlade resultatet har vi analyserat utifrån Gunnar Bergs teori om skolans uppdrag och skolors uppgifter.ResultatVi har funnit att lärarna ser att vissa av deras yrkesuppdrag skulle påverkas av ett ökat användande av en lärplattform. Dessa tre uppdrag benämner vi som det ämnesförmedlande uppdraget, det socialiserande uppdraget och det kvalitetssäkrande och bedömande uppdraget.Vidare har vi funnit att lärarna inte vill använda lärplattformen för att ändra deras verksamhet utan enbart för att stödja de uppgifter de redan har.

This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.</p><p>Frågeställningar</p><ol><li>Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?</li><li>Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?</li><li>Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?</li></ol>

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation? / The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the terms vocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms. The conclusions in the study were that supervisors interpreted vocational identity as who you are at work, including issues of responsibility and security. The supervisors strengthened the vocational identities of their students by treating them in a positive way and they were able to see practical signs that the students had developed their vocational identity as they began to take responsibility in their work and dared to question the activities. The supervisors interpreted the concept of vocational culture as teamwork and the ability to have a holistic approach for children. The supervisors mediated the vocational culture by showing pride in their work and talking with the students. They were able to see concrete signs that the students had developed an understanding of vocational culture when the students weaved learning into everyday routines by talking with the children. / Syftet med mitt examensarbete var att ta del av hur handledare tolkar begreppen yrkesidentitet och yrkeskultur, som finns angivna i examensmålen för det arbetsplatsförlagda lärandet på barn- och fritidsprogrammet. För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade sex handledare för elever på barn- och fritidsprogrammet. Alla informanter svarade på samma frågor och svaren spelades in. Undersökningens resultat visade att handledarna gjorde en relativt samstämmig tolkning av begreppen. Några av de slutsatser som jag drog av min undersökning var att handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet. Handledarna stärkte yrkesidentiteten hos sina elever genom att bemöta dem på ett positivt sätt och kunde se konkreta tecken på att elever utvecklat sin yrkesidentitet när de började våga ta ansvar och vågade ifrågasätta. De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur som arbetslagsarbete och helhetstänkandet kring barn. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att de visade upp en yrkesstolthet och samtalade med eleverna och kunde se konkreta kännetecken på att eleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven vävde in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola. Frågeställningar Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider? Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund? Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?

<p>Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation?</p> / <p>The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?</p><p> </p>