BakgrundMånga gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen.• Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum?• Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige. Totalt har vi pratat med sex lärare i ca 45 minuter vardera. Det insamlade resultatet har vi analyserat utifrån Gunnar Bergs teori om skolans uppdrag och skolors uppgifter.ResultatVi har funnit att lärarna ser att vissa av deras yrkesuppdrag skulle påverkas av ett ökat användande av en lärplattform. Dessa tre uppdrag benämner vi som det ämnesförmedlande uppdraget, det socialiserande uppdraget och det kvalitetssäkrande och bedömande uppdraget.Vidare har vi funnit att lärarna inte vill använda lärplattformen för att ändra deras verksamhet utan enbart för att stödja de uppgifter de redan har.

This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.</p><p>Frågeställningar</p><ol><li>Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?</li><li>Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?</li><li>Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?</li></ol>

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation? / The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the terms vocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms. The conclusions in the study were that supervisors interpreted vocational identity as who you are at work, including issues of responsibility and security. The supervisors strengthened the vocational identities of their students by treating them in a positive way and they were able to see practical signs that the students had developed their vocational identity as they began to take responsibility in their work and dared to question the activities. The supervisors interpreted the concept of vocational culture as teamwork and the ability to have a holistic approach for children. The supervisors mediated the vocational culture by showing pride in their work and talking with the students. They were able to see concrete signs that the students had developed an understanding of vocational culture when the students weaved learning into everyday routines by talking with the children. / Syftet med mitt examensarbete var att ta del av hur handledare tolkar begreppen yrkesidentitet och yrkeskultur, som finns angivna i examensmålen för det arbetsplatsförlagda lärandet på barn- och fritidsprogrammet. För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade sex handledare för elever på barn- och fritidsprogrammet. Alla informanter svarade på samma frågor och svaren spelades in. Undersökningens resultat visade att handledarna gjorde en relativt samstämmig tolkning av begreppen. Några av de slutsatser som jag drog av min undersökning var att handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet. Handledarna stärkte yrkesidentiteten hos sina elever genom att bemöta dem på ett positivt sätt och kunde se konkreta tecken på att elever utvecklat sin yrkesidentitet när de började våga ta ansvar och vågade ifrågasätta. De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur som arbetslagsarbete och helhetstänkandet kring barn. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att de visade upp en yrkesstolthet och samtalade med eleverna och kunde se konkreta kännetecken på att eleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven vävde in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola. Frågeställningar Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider? Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund? Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?

<p>Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation?</p> / <p>The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?</p><p> </p>

No description available.

My scientific essay is about how I as a recreational activities teacher deals with failure in my profession and how that approach affects the students. I takes its starting point in a self-perceived tale where I act as recess monitor. Suddenly I realize that a colleague and I are the only ones outside during recess with hundreds of students. The students will meet an educator who is unconcerned, stressed and irritable instead of the engaged recess monitor they are used to. I feel like a failure in my mission as a recess monitor and begins to question my professional identity. I try to find someone to blame but realize that the feeling of failure also depends on that I have a hard time accepting my own lack of skills. My questions at issue are, how can a recreational teacher relate to failure in the profession? And, how are the students affected by the pedagogue’s approach to failure? The method I have used is scientific essay form which has given me the opportunity to deepen my reflections connected to literature by philosophers and scientists within the educational area. I also use the governing documents which decides how I should exercise my profession. These are Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011, The General advice for the recreation center and The Education Act. I have based on the reflections investigated how I could have behaved different, how my behavior affected the students and how the recreational teacher is able to develop through failure. I have examined my question at issue in dialogue with theories and reached a conclusion how to work with failure can proceed from the maturity theory, symbolic interactionism, differentiation of self and deontological ethics.