Abstract Emma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Människan har i sitt arbete en yrkesroll oavsett yrkestitel, arbetsområde eller arbetsuppgifter. En yrkesroll är något en människa socialiseras in i och det kan ske omedvetet samt medvetet. Syftet med studien var att undersöka fyra socialarbetares uppfattningar av deras yrkesroll med inslag av genusrelaterade skillnader i uppfattningarna. För att få svar på syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer som metod utifrån inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Vid bearbetning och analys av data har fenomenografi använts som inspiration för att kategorisera socialarbetarnas uppfattningar. Valet av fenomenografi som analysmetod var för att vi sökte efter variationer i uppfattningarna så som likheter och olikheter. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar som finns hos socialarbetarna angående deras yrkesroll. De tre teman som synliggjorts är; att vara engagerade, att kunna förhålla sig till förväntningar samt att vara en förebild i yrkesrollen. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om "typiskt kvinnligt" och "typiskt manligt" samt "mammaroller och papparoller". Enbart en kvinnlig och en manlig socialarbetare uppfattar att beroende på kön skapas olika former av förutsättningar i yrkesrollen. Slutsatsen är att socialarbetarna förhåller sig i sin yrkesroll, oavsett om aspekterna är av positiv eller negativ karaktär, vilket bidrar till att de lär sig att anpassa sin yrkesidentitet utifrån situation. Socialarbetarnas uppfattningar av yrkesrollen har formats av individens uppväxt, utbildning, tidigare yrken samt kön. Det har inte påträffats några större genusrelaterade skillnader i uppfattningarna av yrkesrollen. Dock gällande genus i förhållande till yrkesrollen framkommer gemensamma uppfattningar om att män och kvinnor har olika betydelse i yrkesrollen som socialarbetare.

Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition. Resultatet visar att socialarbetaren i olika utsträckning utvecklar strategier och förhållningssätt för att möta, hantera samt fungera i det sociala arbetet. Dessa strategier och förhållningssätt presenteras i studiens analysdel utifrån fyra idealtyper; Den Krigande, Trädgårdsmästaren, Den Distanserade samt Den Sörjande.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna. På så sätt är studiens ambition att kunna göra de respektive yrkesrollerna hanterbara. Studiens resultat visar att ett lärosätes organisation påverkar reformarbetet vid en omfattande förändring. Studien ger inte en enhetlig bild av specialpedagogens och speciallärarens yrkesidentiteter, utan visar snarare på behovet av flexibla yrkesroller med hög användbarhet, där samarbetet mellan de två är av största vikt.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning. Det som har framkommit i undersökningens resultat är faktorer som påverkar hur fritidspedagoger utvecklat och fortfarande utvecklar sin yrkesidentitet i samarbete med lärare och skolans övriga personal i skolan.

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna. Vidare så kan ackordslönesystemet ses som en del av hantverkarnas yrkestillhörighet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka textilslöjdlärarens synsätt på sitt arbete med särskilt fokus på ledarrollen och hur den påverkas av eleverna i klassrummet. Jag har använt mig av en kvalitativ metodansats. Intervjuer, med förbestämda frågor, och observationer med observationsblankett har varit mitt tillvägagångssätt för att samla material. Informanterna har varit textilslöjdslärare. Resultatet visar att eleverna påverkar de flesta av de tillfrågade lärarna i rollen som lärare och ledare. Ledarskapet är en del av deras lärarroll, men de flesta av lärarna valde yrket pågrund av kärleken till hantverket. Elevernas oförmåga att arbeta självständigt är något som de flesta brottas med och lärarna tycker att det är något som påverkar dem och känns frustrerande. De viktigaste uppgifterna i textilslöjdklassrummet tycker lärarna är att arbeta för att ämnet ska vara roligt, att få gruppen att fungera och att eleverna ska känna sig sedda. Även fostransbiten, lära sig att ta hänsyn och visa respekt för andra, är något som kommer upp i intervjuerna. Vi kan se att även fast lärarna valde hantverket som ingång i yrket, så tycker de att ledarskapsrelaterade uppgifter är av vikt i yrket.

The purpose of this thesis is to examine the identity, competences and professional development of corporate librarians. I have done an empirical study based on semi structured interviews with 11 information professionals who were working at Astra Zeneca at the time of the re-organizations of the company in 2009 which ultimately led to the closing of the libraries. I have also examined the views on competences and professional development of librarians in general, both in Sweden and in Denmark. I have used Thomas Brante’s theories on profession types as well as Anders Ørom’s theories on librarian identities as my theoretical framework. The study finds that the respondents have a strong sense of identity as librarians. The interviews revealed that corporate librarians can be considered as having higher status compared to other librarians and that it is primarily based on the fact that the compensation is better in the private sector. The interviews also revealed that being service minded, thorough, social as well as of a curious disposition are regarded as key skills among librarians. The study finally concludes that teaching is an important part of the librarian identity and that Ørom’s model in general proved inadequate when applied to corporate information professionals.

The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.

The purpose of this paper is to study what happens to the librarian and it´s profession at the public library when it is developed or converted into a Library and Cultural center. This study take bearing on how the librarian experience the difference in working at a public library and a Library and Culture Center. The method used is a semi-structured qualitative interview, and the theoretical framework is Andrew Abbott's System of Profession. The material consists of interviews with five librarians who previously worked in a public library and subsequently in Library and Cultural Center. The findings of the study show that librarians have a positive attitude towards working in a Library and Culture Center and that they to some degree still work with traditional tasks. However, the work in Library and Culture Centers have changed in the sense that it consist of working with programs, e.g. music and author events. Additionally, public education and a closer collaboration with the end user. The study also revealed that the librarians believe in an increase need for more up-to-date knowledge on new technology as a consequence of the user’s new demands and wishes. Furthermore, adding various community services is part of the integration of public libraries and Library and Culture Centers, making it a large meeting-place for the local residents.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.