Bakgrund: Kreativitet har fått en viktig roll i hur företag väljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fått en central roll då arbetsbördan ökat och det ställts ökade krav på tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan på individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vårt intresse att vidare studera relationen mellan dessa två koncept bland individer som är verksamma inom en kreativ branch. Studien ämnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer på svenska reklambyråer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management. Vidare syftar studien att undersöka hur kreativa individer inom reklambranschen förhåller sig till planering på kort- respektive lång sikt och hur planering skiljer sig åt mellan kreativa individer. Metod: Data har insamlats via en enkätundersökning som sedan analyserats genom faktor- och kluseranalys. Antal respondenter i studien uppgick till åttionio kreatörer som representeras av en grupp art directors, copy writers och creative directors verksamma inom den svenska reklamindusrin. Resultat & slutsats: Resultatet från denna studie skiljer sig från vad tidigare forskning kommit fram till genom att inget direkt samband kunnat etableras mellan kreativitet och time management. Resultatet kan förklaras av den kreativa population denna studie riktats till. Faktoranalysen visar att planeringen skiljer sig åt mellan olika kreatörer. Planeringstekniker på kort- och lång sikt kan komplettera varandra där planeringen följer ett tydligt mönster. Faktoranalysen visar även att vissa personlighetsdrag, som utifrån teorin beskriver en kreativ individ, har ett samband med självskattad kreativitet. Vidare gjordes en klusteranalys som visar att planeringsteknikerna används i begränsad utsträckning av kreatörerna. Analysen visar dock att planeringen skiljer sig mellan vissa specifika personlighetsdrag. 3 Förslag till vidare forskning: Då studien inte kunnat etablera något samband mellan kreativitet och time management finns det behov av att vidare studera varför denna studies resultat skiljer sig från tidigare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka vilken inverkan planering har på individuell kreativitet i olika yrkesgrupper. Uppsatsens bidrag: Bidraget med studien är en teoriutveckling mellan koncepten kreativitet och time management samt en ökad förståelse till relationen mellan koncepten.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ett kreativt yrke talar om sig själva och sitt yrke och därmed konstruerar sin yrkesidentitet. I semistrukturerade intervjuer har jag velat besvara de övergripande frågeställningarna; Vilka viktiga komponenter består deras kompetens av? Hur fungerar samarbetet i projekten och deras nätverk? Min teoretiska utgångspunkt är att en yrkesidentitet är ett socialt konstruerat fenomen. Viktiga begrepp att reda ut i detta sammanhang är social konstruktion, roll, identitet, profession och yrkesdiskurs. Efter den inledande grundteorin ringar jag in det som varit fokus för studien genom det som jag valt att kalla för ”riktad teori”. Här behandlar jag begreppet kompetens då just kompetens är centralt i skapandet av en yrkesidentitet. Jag utgår från att kreatörerna besitter en tyst kunskap och att denna bör belysas utifrån en yrkesgemenskap och hur den kunskapen utvecklas och delas inom nätverk och tillfälliga projekt. Centralt för denna uppsats har kommit att bli en samtida studie av Taylor & Littleton som jag avslutar teoridelen med. De ställer sig frågande till begreppet kreativitet och liksom många andra refererar de till Howard S. Becker och hans teori om att ”art worlds” framförallt formas av sociala konventioner.   Jag konstaterar att kreatörernas kompetens består av en tyst kunskap av subjektiva insikter, associationsförmåga och känslor som de använder sig av för att lösa problem. Minst lika viktigt för framgång i yrket är att behärska hantverket bestående av olika tekniker, arbetsmetoder och principer. Det visade sig att begreppet kreativitet är något som är problematiskt för dem i sin yrkeskonstruktion då de dels hävdar att det är en slags medfödd begåvning men samtidigt något som man kan lära sig. Lättare har de att konstruera sin yrkesidentitet när de beskriver sitt yrke i relation till andra. Jag uppfattar att de har utvecklat tydliga strategier för att skapa sig ett handlingsutrymme i projekten och att de därigenom har goda samarbeten. Nätverken visade sig också vara en viktig resurs när de skapar sin yrkesidentitet.

This study aims to examine the ongoing debate about the content subscription service Onlyfans and its creators. This is to make visible which discourses may be the basis for the reasoning in the Swedish media today and what consequences this may have for our understanding of the phenomenon. The study was conducted via discourse analytical theory and method based on a selection of 13 web articles published in Swedish media during the current period 2020 - 2021. The material has been updated with the help of previous research, and analyses based on discourse analytical concepts, social constructionism, Gayle Rubin theories of sexuality, Julia Long's ideological framework and with support in Winther Jørgensen's discoursive relationship of structure and agent. The results of this discourse analytical study show that, based on our material, it has been possible to distinguish two overarching positions in the debate. A pessimistic position and an optimistic position which emerge in the discoursive construction of Onlyfans and its creators, as the reasoning can be thought to be based on different worldviews. While the pessimistic position associates the phenomenon with discourses such as sexnegative discourse, pornografisation discourse, generationdiscourse, radikalfeminist discourse, heteronormative diskurs, victimized discourse, the optimistic position has instead associated the phenomenon with discourses such as sexworkerdiscourse, heteronormative discourse, empowerment discourse, entrepreneur discourse. The result also shows that the two positions converge at certain points. This is because it is possible to distinguish between what it applies to call the platform as a site which distributes sexual material as well as there is a consensus in the discoursive construction of creators as women and fans as men.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi