I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel. De anser att Vägledande samspel genomsyrar hela skoldagen och att det är en hjälp i att stärka barnen i deras utveckling. Samtliga respondenter var överens om att deras förhållningssätt gentemot barnen hade förändrats positivt efter att de genomgått programmet Vägledande samspel.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), Vägledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgår från ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och även ta reda på pedagogernas inställning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhållningssätt är ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns några svårigheter när man arbetar med ICDP och vad det i sådana fall kan vara. För att ta reda på detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet. Jag ska intervjua och observera tre pedagoger som arbetar i olika årskurser, en i år 2, en i år 3 och en i år 6. Resultatet visar att arbetet med ICDP fungerar bra i skolan som jag undersökt och att samtliga pedagoger är mycket positivt inställda till att arbeta med ICDP. Dock ser två av pedagogerna några svårigheter i att använda ICDP-programmet såsom tidsbrist kombinerat med högt antal elever i klassen, men de anser inte att det är olämpligt att arbeta med ICDP trots dessa svårigheter. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att ICDP-programmet är en bra grund för ett gott förhållningssätt.

<p>Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.</p>

Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.   Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP. Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem. Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser. Mina observationer har utförts i tre klasser på olika skolor i kommunen. Eleverna har undervisats i olika ämnen och de har skiftande åldrar. Såväl föräldrar som kursdeltagare har givit sitt samtycke till att delta. Resultatet visar: att pedagogerna har en positiv syn på eleverna att de har en hög medvetenhet om samspelets betydelse att den regleringen som används är mild och det finns en strävan att visa på alternativ att de genom ICDP-kursen känner sig bekräftade i sin yrkesroll Studien visar att medvetenhetsgraden vad gäller samspel och interaktion är hög hos pedagogerna.  Pedagogerna har tillägnat sig delar av ett gemensamt språk att samtala och reflektera utifrån, vilket kan stärka och skapa en bas och språket kan tolkas ge bättre förutsättningar för reflektion utifrån fler infallsvinklar. Pedagogerna uttrycker en vilja att utveckla sig själva. ICDP kan ha bidragit till detta.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children. By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality? Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue. Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel. Vi har därför genomfört en studie, där vi dels tagit del av det material som ICDP distribuerar och dels en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan. Syftet med studien är att undersöka och föra en diskussion om relationen mellan Vägledande samspel och pedagogernas uppfattningar. Resultatet har vi diskuterat utifrån en postmodern teori, där diskursbegreppet är centralt. I samband med våra intervjuer framkom det att pedagogerna tyckte att Vägledande samspel medvetengjorde dem om deras roll i samspelet. I vår bearbetning av det empiriska materialet fann vi att pedagogernas språk legitimerade en viss typ av syn på samspel, barn och pedagogroll. I vår analys har vi valt att lyfta tre diskursiva regimer, en utvecklingspsykologisk diskurs och en metodologisk diskurs samt den bortträngda, meningsskapande diskursen.