No description available.

No description available.

Bakgrund: Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare. Syfte: Vårt syfte med arbetet var att se hur små barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:  På vilket sätt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?  På vilket sätt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen? Metod: Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand. Av de barn som filmades var ingen äldre än två år och alla gick på samma avdelning. Tillsammans ger detta en kvalitativ studie där vi kunde analysera resultatet genom att titta på filmerna upprepade gånger och skapa oss en bild av hur samspel ser ut bland de yngsta barnen. Vi har jämfört våra egna observationer med den forskning som redovisats i arbetet för att kunna besvara våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att blickar och kroppsspråk var de samspelsverktyg som användes mest bland de små barnen på förskolan. De imiterade även varandra och de vuxnas samspelssätt för att kommunicera med varandra. Pedagogerna fungerade i stor utsträckning som en förebild för barnen i deras samspel och gav bekräftelse och stöd. Vi kom också fram till att lugna situationer gynnar samspelet i tamburen, både mellan barn - barn och mellan barn - pedagog.

No description available.

Through a sociocultural perspectivethe purpose of this study is to investigate how preschool teachers look at quality development in preschool and how they perceive their participation in this development. I have used a qualitative method based on five interviews with preschool teachers from three different parts of Sweden. I used an interview guide with open questions. The interview answers were categorized in themes based on the responses which were most frequent. In the result I have been using an analysis based on these themes. The result showed that the preschool teachers consider that the leadership style affects their work. They agree that a democratic leader promotes the development of the preschool quality. The foundation of this the preschool teachers think is that communication, interaction and trust are central in the leadership. The result also showed that the five preschool teachers have different opinions about their participation in the development of the preschool quality. Some of them do not think their leader take advantage of their competences. To feel that they are participating in the preschool development, they consider it is important with good communication. The preschool teachers who feel that they are participating express that the leadership see their competences, encourage them and let them know that they are important to the preschool. The last conclusion is that communication is central to the preschool's development. It is important to be conscious of the different parts of communication and to use them.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp. Studiens resultat struktureras utefter de två valda metoderna. Anledningen är att vi ville presentera hur lärare kan agera (observationer) och hur de kan argumentera (fokusgrupper) för sitt handlande i skolsammanhang. Metoduppdelningen är för att underlätta läsningen samt se om det som sägs och görs förenas eller skiljs åt. Resultatet av arbetet presenterar lärares tankar och åsikter kring utvalda dilemman och de tolkningar vi gjort utifrån de direkta observationerna. Den datainsamling och det tolkningar som sammanställs i resultatet argumenteras utifrån forskningsöversikten och det syfte vi har med studien

No description available.

Musiksamling är ett vanligt inslag i förskolans verksamhet och i läroplanen (Lpfö, 98) betonas att barn ska uppmuntras till skapande genom olika uttrycksformer, till exempel genom musik. Enligt Lpfö 98 ska också verksamheten utgå från barnens intressen samt att lärandet hos barn måste baseras på vuxnas och barns samspel med varandra. Syftet med detta examensarbete är undersöka hur musiksamlingar genomförs på förskoleavdelningar med fokus på samspelet mellan deltagarna. Studien utgick ifrån intervjuer med förskollärare samt observationer med barn och förskollärare under musiksamlingar. Studiens resultat visar att det genomfördes olika aktiviteter på musiksamlingar. Aktiviteterna innehöll musik med sång och gitarr, rörelselekar och rim ramsor och teater. Samspelet förändrades beroende på vilken aktivitet som genomfördes. Vid musiksamling med gitarr och sång fanns ett sämre samspel mellan förskollärare och barn än i aktiviteter som präglades av rim, ramsor och teater. Slutsatsen visar att om ett gott samspel ska råda mellan förskolläraren som leder tillsammans med barnen, måste ett tydligt samspel råda mellan förskollärarna i musiksamlingen. Den brist på engagemang som visar sig bland förskollärare att leda en musiksamling kan istället vara en signal på ren osäkerhet.

Denna studie undersöker hur förskollärare menar att de befrämjar barnens samspel under utomhusleken. Våra forskningsfrågor är: Vilka strategier använder förskollärarna sig av för att främja barns samspel i utomhusmiljön och hur deras förskolegård bidrar till barns sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna använder olika metoder för att främja barnens samspel. De strategier som nämns i resultatet är planerade aktiviteter, “hålla handen” och skapa lekar tillsammas med ett eller flera barn. Resultatet visar även att förskollärarna prioriterar att vistas utomhus och tycker att deras respektive gårdar är bra utformade för att bidra till barnens sociala samspel. Det framgår att när barnen är ute så samspelar de i andra konstellationer jämfört med inomhus. Alla förskollärare beskriver att det är viktigt att få med barnen in i det sociala samspelet samt att det är deras ansvar att det sker. Förskollärarna berättar att de inte har så mycket färdigkonstruerade material och menar att detta gynnar barnens fantasi och kreativitet i samspel med andra barn. De uttrycker ändå att de önskar göra förändringar i utomhusmiljön för att ytterligare bidra till barnens samspel. Det framkommer också olika åsikter kring om det är lätt eller inte att göra dessa förändringar.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.</p><p>Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.</p><p>Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.</p>