Abstract The purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning. Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn. The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning. The children have influence over time they want to spend on their individual work. The children have no influence over the fundamental planning of the work sessions. However, they have some influence over how a lesson develops when teachers allow their response to influence the continuation of the lesson through discussion, song and reflection. Keywords: Influence, involvement, competent children, interaction

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet. / The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan. För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen. Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen. Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.

No description available.

<p>Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.</p><p>För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.</p><p>Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.</p><p>Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.</p>

Hallen i förskolan är en plats där mycket händer kring barnen och deras samspel mellan varandra. Vi ville med vår studie studera vad barnen samspelar om samt hur barnens samspel kunde se ut dels det verbala, dels deras kroppsspråk. Detta för att kunna utveckla hallen som arena för lärande på våra arbetsplatser samt tydliggöra hallen som plats inom förskolan.      I vår studie valde vi att använda oss av två olika metoder, semistrukturerade samtalsintervjuer och två typer av observationer både som fullständig observatör och som aktivt deltagande observatör. Genom våra observationer fick vi fram en bild av förskolans hall och vad som verkligen händer där mellan barnen. Barnens samspel kunde se olika ut utifrån vilka förutsättningar de fått innan och under tiden de befann sig i förskolans hall. Intervjuerna med personalen som arbetar på de förskolor vi observerat på gav oss en bild av hur de upplevde hallen här och nu, samt vad de ser som förbättringsområden kring barnens samspel och lärande i förskolans hall. De kunde även bekräfta det vi sett under våra observationer, en stressig och högljudd miljö med flera olika former av samspel mellan barnen. En miljö som ofta inte är gynnsam för utveckling och lärande utifrån barnens samspel. I vår studie kunde vi hitta flera kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring barns samspel och hallen på förskolan. Detta både av forskare inom pedagogik och didaktik samt studenter som gjort liknande studier till deras examensarbeten. Det som händer i hallen mellan barnen är ofta kopplat till det som sker här och nu. Allt från vad man ska ha på sig till vem man ska leka med. För att ett gott samspel ska kunna ske måste även barnen ges goda förutsättningar till detta, genom en lugn miljö i hallen utan stress.

Klyftan mellan träningsskolan och grundskolan har en tendens att öka. Införandet av två läroplaner har gjort att avståndet mellan skolformerna har ökat och grundskolans läroplan med höga krav på innehåll och måluppfyllelse gör det svårt att hitta tiden att utveckla mjuka värden, exempelvis respekt för alla människors olikheter. Olikheter berikar människan. I den här studien utgår vi från att elever från träningsskolan och grundskolan vill mötas och samspela. Forskning visar att när människor möts och samspelar utvecklas en fördjupad förståelse för olikheter och allas lika värde (Rabe, Hill &amp; Andersson, 2001). Att finna former av inkludering som gör att elever samspelar och känner delaktighet verkar bli svårare och svårare.  Syftet med studien är att undersöka hur inkluderande möten mellan träningsskolan och grundskolan kan leda fram mot samverkan mellan de båda skolformerna. Teoretikerna vi använt oss av är Antonovsky, Vygotskij och Dewey. De ingår i det sociokulturella perspektivet där elever lär sig av varandra.  I den empiriska studien presenteras en form av inkludering där elever möts och samspelar i en praktisk undervisningssituation. Genom observationer, intervjuer och videodokumentation har vi undersökt hur elever och pedagoger upplever inkluderande möten och vilka framgångsfaktorer som kan identifieras med avseende på samverkan när inkluderande möten organiseras och genomförs. Resultatet visar att mötet har varit ett positivt inslag i elevernas skolvardag. Alla elever har lärt sig något av varandra och känner att de har utvecklats av mötet. Eleverna har fått en ny positiv bild av varandra. Både pedagoger och elever såg möjligheter till fortsatt samverkan mellan skolformerna.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel. Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor. Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan? Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel? En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen. Uppsatsen ger en inblick i vad för slags dialoger som barnen har vid bildskapande och vilka faktorer som påverkar och hur. Både vad som lockar och hindrar barns samspel och samtal berörs. Hur pedagoger blir involverade i det som händer i barns skapande stunder och hur miljö, material och teknik kan påverkar barns samspel. Resultatet av min undersökning är att om barnen ser varandras bilder får de därigenom idéer till hur de själva kan göra. Barnens frågor kring bilden och lusten att förklara kommer när barnen ser varandra och det de skapar. Andra faktorer som har betydelse för vilket slags samspel det blir är miljön, materialets placering, barnens placering och hur pedagogen samtalar och bemöter barnen.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom. Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori. Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt. Kommunen upplevs inte aktivt främja kommunikation och i deras ledarskapsroll så betyder kommunikationen mellan dem som kollegor oerhört mycket.  Resultatet visar att det finns upplevelser om att informell och formell kommunikation mellan kollegor påverkar samspelet. Kollegor kan kommunicera om problem eller svårigheter som de stöter på och det har en stor betydelse för deras enskilda ledarskap.

The aim of my study is to examine how six teachers discuss their choices of work methods in teaching mathematics, as well as the methods they are currently using and what they have based their choices on. This study also covers how these teachers approach educational planning and where they get inspiration for their teaching material, and finally the advantages and disadvantages of each method according to the teachers. To be able to fulfill my purpose of this study some questions had to be considered: How do these teachers approach the planning of studies of mathematics and where do they find ideas for their lesson planning? Which methods do these teachers use in the teaching of mathematics and what are the reasons behind their choices of methods? Which advantages and disadvantages do these teachers see in the methods they use during the teaching of mathematics? This is a qualitative study, mainly based on qualitative research interviews according to an interview guide. Six teachers, from five different elementary schools, grade 1- 3, have been interviewed for this study. When analyzing the assembled data, I have used theories of Vygotskij and Dewey.  The interviewed teachers stated that it is the goals of the syllabus that determine the content of the lessons. The inspiration for the education of mathematics is different between the teachers although many of them reported that the internet is a great source of inspiration. The teachers in this study stated that they primarily work with the textbook, dialogues, group assignments, solving problems and practical mathematics. All the teachers considered these methods to be beneficial for the students’ comprehension. One of my conclusions is that the teachers of my study have diversity in their work method of mathematics. That the students are motivated and interact with each other to learn mathematics are other important aspects of the learning process.