41 |
Journalisten och dess källor : En studie om arbetet med källor i regionalpressBrolin, Maria, Johansson, Karin January 2009 (has links)
Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar. Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.
|
42 |
Barns sociala samvaro : En jämförande studie av flickor och pojkars samspel i förskolanJohansson, Cornelia, Olausson, Isabel January 2012 (has links)
I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter. Det visade sig också att artefakterna hade en betydande roll i barnens samspel och att både flickorna och pojkarna använde sig av dessa i sitt samspel om än på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan vi konstatera att en medvetenhet om barns olika samspelsmönster utifrån kön är viktigt för att kunna motverka de stereotypa könsmönstren i förskolan.
|
43 |
Den dolda arenan : Hur elever upplever den? / The concealed arena : how experiences the students it?Lärnefjord, Anneli, Persson, Erika January 2013 (has links)
Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan. Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan. Vi lät elevernaanvända engångskameror för att kunna fotografera sina utvalda platser. Resultat: Den dolda arenan är viktig för eleverna och något som de upplever på olika sätt.Detta beror på om personalen är närvarande eller inte, dock förblir inte den dolda arena doldvid personalens närvaro. Tryggheten är en del som skiljer sig åt mellan årskurserna och ävenhur de hanterar konflikter som uppstår på den.
|
44 |
Gör musik någon skillnad? : En studie om genuskonstruktioner i musikaliska aktiviteter i förskolanBehrens, Christin, Folkesson, Ramona January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi. Etnometodologi undersöker metoder och rutiner som används för att skapa mening och konstruera ett gemensamt socialt liv. Vidare redogörs för tidigare forskning som kartlägger genus som socialt och kulturellt konstruerad och forskning som sätter genus i relation till musik. Analysen sker med hjälp av interaktionsanalysen (Jordan & Henderson, 1995) där materialet granskas och tolkas utifrån ett barnperspektiv. Studiens resultat visar upp skillnader i flickors och pojkars genus konstruktioner och framställer olika metoder och rutiner för att skapa och upprätthålla dessa. Flickor har till exempel en benägenhet att uppträda som regeluppehållare och pojkar ses som mer aktiva och initiativtagande. Olika faktorer som gruppkonstellationer, miljö och pedagoger är avgörande för resultaten och påverkar barnens genushandlingar. I diskussionsdelen sätts tidigare forskning, teoretisk bakgrund och metod i förhållande till resultat och analys. Det dras paralleller till andra studier och likheter och skillnader beskrivs och diskuteras.
|
45 |
Upptäck, reflektera, förstå : En kvalitativ studie om barns frågor och reflektioner vid naturvetenskapliga aktiviteter / Discover, reflect, understand : A qualitative study on childrens questions and reflektions at science activitiesDahm, Siv-Britt January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys. Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet. Barnen gör många intressanta reflektioner som på skilda sätt grundar sig på det enskilda barnets erfarenhetsvärld. Vidare kan ses att barn upptäcker olika saker och har skilda sätt att ta sig an experimentet och lärtillfället. Det sker ett nästan oavbrutet samspel mellan barnen där språket har en viktig funktion, men även icke verbala uttryck såsom imitation av rörelser kan ses som en betydelsefull del av interaktionen. Jag har i studien eftersträvat ett barnperspektiv, då jag vill belysa vikten av barns rätt att påverka sitt lärande.
|
46 |
Barns upplevelser av samspel, lek och pedagogerElmdahl, Lena, Larsson, Matilda January 2013 (has links)
Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspel och den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. De medverkande barnen bidrog med många konkreta och intressanta exempel på samspelssituationer och hur de gick tillväga för att lösa situationer som kunde uppstå. Barnens upplevelser av pedagogers närvaro i rummet såväl som medverkan i lekar var mycket blandade. Det var dock många av barnen som gav uttryck för att de inte upplevde det som annorlunda att leka då det var en pedagog närvarande i rummet, men när de fick välja var det många som uppskattade att leka ensamma. Detta visar på komplexiteten och vikten av reflektion och lyhördhet i pedagogers yrkesutövande.
|
47 |
Att vara en ensemble : hur fungerar våra röster tillsammans?Halvarsson, Sandra January 2013 (has links)
Varför fungerar det bättre att spela med vissa personer än andra? Vad är det som gör samklang? Vad är samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans? Jag och två sopraner har bildat en ensemble för att sjunga luciasånger och för att sjunga på äldreboenden. Luciatåget har gjorts vid flera tillfällen varav ett tillfälle har dokumenterats. Huvudfokus för detta arbete har varit samklang och interpretation. Det innebär att vi i samband med repetitioner har fokuserat på interpretation genom att analysera sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning. Interpretation är för mig som musiker ett samlingsbegrepp för de verktyg som krävs för att kunna musicera: bland annat sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal och balans. Men interpretation är även hur jag som musiker tolkar musiken. Om det är en sång: vad jag sjunger om, hur jag sjunger den, vem jag sjunger till. För att få en fördjupad kunskap om innebörden av interpretation har jag tagit del av litteratur där andra musikutövare beskriver olika sätt att arbeta och deras tankar om musik. Dessutom har innehåll i litteratur bekräftat mina egna erfarenheter och tankar vad det gäller interpretation. Att få musicera med andra har varit kul och lärorikt. Ett sidoresultat kan beskrivas som att vi har växt som ensemble: var och en har gjort en resa både personligt och musikaliskt. Resultat i detta arbete ska uppfattas som att interpretation är en process vilken leder fram till samklang. I detta arbete har jag fått fördjupad kunskap om interpretation och ensemblesång. Genom att gå in noggrant i interpretation har jag märkt hur många smågrenar det finns av ämnet och hur många stora grenar det finns i musikens träd. Det konstnärliga framförandet har dokumenterats i form av en video och ljudupptagning, vilket är bifogad den uppsats som finns i Kungl. Musikhögskolans bibliotek. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>
|
48 |
Lek och socialt samspel hos barn med autism : ur pedagogers perspektiv / Play and social interaction by children with autism : from the teacher's perspectiveGustavsson, Sofia January 2012 (has links)
No description available.
|
49 |
Förskolans material som redskap i barns samspelKarlsson, Johanna January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten. Barnen har en medvetenhet om de sociala lekreglerna. Slutsatsen för studien är att materialet i förskolan är betydelsefull för barns lärande och deras samspelsutveckling.
|
50 |
Barns lek : En studie om barns initiativ till lek i förskolanLindqvist, Malin, Svensson, Malin January 2010 (has links)
Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn. Datainsamling har samlats in från två olika förskolor. Det framkom att de äldre barnen i förskolan använder sig mer av språket i sitt initiativtagande till lek medan de yngre barnen använder sig mer av kroppsspråket. Kroppsspråket är viktigt då barn kommunicerar med varandra i förskolan. I studien diskuteras de olika kulturella redskapen barnen använder vid initiativtagande till lek. De kulturella redskapen som barn använder sig av var språk, kroppen, imitation, blickar och föremål. / 2010ht4698
|
Page generated in 0.0833 seconds