Etablering av gruvdrift centreras ofta kring vad som ska prioriteras av rennäring och mineralresurser då båda är klassade som riksintressen enligt lag. Med hänsyn till historisk exploatering av Sápmi är den pågående debatten om en eventuell gruvetablering i Kallak, Jokkmokk, intressant att studera utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studien syftar till att synliggöra eventuella postkoloniala tendenser i relationen mellan tre aktörer med intressen i kallakprojektet. De tre aktörerna som studeras innefattar staten, gruvbolaget Beowulf Mining och samerna. Syftet har besvarats genom en utförd framinganalys av aktörernas mening i gruvetableringen. Resultatet ger sken för aktörernas differentierade meningar i den eventuella gruvetableringen. Med hänsyn till en kolonial historia, tyder resultatet på att inramningarna delvis ger uttryck för spår av kolonialt ärvda maktstrukturer.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är”. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld. Genom att titta på språket och hur det talas om fenomenet mobbning har vi synliggjort hur fenomenet mobbning konstrueras och hos vem/vilka ansvaret läggs för mobbningen/de kränkande handlingarna samt vem/vilka som tillskrivs makten i konflikten. Analysen av arenorna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. I analysarbetet sorterades yttrandena från de tre arenorna in i femton olika idealtyper. Idealtyperna sammanställdes under de tre diskurserna ”mobbningsfenomenets grund och uppkomstmekanismer”, ”förebyggande arbete” och ”konfliktslösningsåtgärder” som i arenorna uttryckts som tre starkt åtskiljda sätta att tala om mobbning/kränkningar. Både den utsatta och den som utsätter uttrycks på arenorna kunna vara upphovsmän till att mobbning/kränkningar uppkommer. De som utsätter tillskrivs makten medan den som utsätts ses som ett offer.  Både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösningsåtgärder tillskrivs både den som utsätts och den som utsätter ansvar. Lärare som har dessa roller ges dock ett större ansvar, mindre rättigheter och större skyldigheter att förebygga och åtgärda än elever som har dessa roller.

Sammanfattning Läroboken dominerar undervisningen i skolan. I dessa konstrueras den ideala eleven genom diskurser och maktbärande relationer. I lärarrollen är det viktigt att kunna förstå och kritiskt kunna granska läromedels påverkan på de traditionella stereotypiska rollerna, och hur ideal skapas. Intersektionaliteten låter oss undersöka de maktbärande ordningar vilka samspelar för att skapa idealet. Genom diskurser kan maktbärande ideal avslöjas i läromedel i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av den ideala eleven i läromedel i idrott och hälsa, och hur maktrelationer upprätthålls i termer av ett intersektionellt perspektiv. Syftet är även att undersöka hur idealet, eventuellt, har förändrats över tid. Frågeställningen lyder: Vilka maktbärande faktorer kan identifieras i konstruktionen av den ideala eleven i läromedlen och hur, eventuellt, förändras dessa faktorer över tid? Tre läromedel i idrott och hälsa, i gymnasiet, från åren 1988, 1994 samt 2012 har undersökts. Dessa har analyserats genom diskursanalys ihop med ett sökande efter ideal, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Läromedlen som undersökts spelar en stor roll i att stärka konstruktionen av den ideala eleven. Genus är en av de tydligaste maktbärande faktorerna. Andra identifierade faktorer är kroppens vikt, storlek, hudfärg och fetthalt. Dessa ställs kontinuerligt mot det andra könet. Även utseendet ställs mot det andra könet. Den "ideala eleven", vilken är en ljushyad man, är smalare om höfterna än kvinnan samt har tydligare muskler. Vilken typ av fysisk aktivitet den "ideala eleven" utövar påverkar också, samt vilken kondition denne är i. De förändringar som skådats i förhållande till det tidsspann som skiljer läromedlen åt är små. Angående vad som anses manligt respektive kvinnligt synliggörs på liknande sätt i samtliga läromedel. Den etniska mångfalden har genomgått en minimal utveckling, medan synliggörandet av avvikelser inom sexualitet och funktionalitet inte genomgått någon utveckling alls. Den "ideala eleven" konstrueras av samma maktbärande faktorer år 1988, som år 1994 samt år 2012.

Syfte: I vår studie har vi valt att undersöka hur barns maktrelationer förhandlas i den fria leken. Baserat på tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat hur barn använder olika maktroller för att kontrollera leken.  Frågeställningar:  Hur uttrycks makt i barns fria lek?  Vilka maktrelationer uppstår/förhandlas i barns sociala samspel i den fria lek på förskolan? Vilken funktion har makt i barns fria lek, och hur förhandlas barn om den? Metod: Vi använde observationer som metod för att hitta svaren på våra frågor och belysa hur barn i sitt sociala samspel använder och uttrycker sig av makt i den fria leken. Vi har även kopplat studien med William Corsaros teori om kamratkulturer och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet. Vi har gjort observationer på hur barn uttrycker makt som är kopplad till den kultur och status de är omgivna av i sin dagliga miljö. Dessa observationer genomfördes på en förskola och i en förskoleklass under fem tillfällen.  Resultat: Resultatet av studien visar att barn använder makt både ur ett kulturellt perspektiv och hur de samhälle de omges av har stort inflytande på barnen. Observationerna visar också att miljö och material är av betydelse i deras interaktion samt att både verbal och icke verbal kommunikation spelar en viktig roll.

I den här studien kommer vi att studera om barns makt i leken. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur makt kommer till uttryck i barns egenstyrda lek. Till vår hjälp så har vi tre frågeställningar som vi kommer att utgå från. Våra frågeställningar är: Hur kommer makt till uttryck i barnens fria lek? Hur synliggörs maktpositioner i leken? Hur agerar barn med lägre maktposition gentemot de barn som har mer makt? Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vi valde att göra en observation där vi till stöd förde fältanteckningar. Empirin tolkade och analyserade vi med hjälp av teorier och tidigare forskning. I vår undersökning har vi fått syn på att barn i deras fria lek kan uttrycka sig genom olika maktstrategier för att bestämma över andra och få sin egen vilja igenom. Strategier vi fick syn på var belöningsmakt, exkluderingsstrategi, ge verbala direktiv och genom sin kroppsstorlek. Maktpositioner synliggörs genom kontrollhandlingar som skapar den sociala ordningen i barngruppen. Vi kom fram till att barn i lägre maktpositioner har mindre inflytande i leken och sällan gör motstånd men när de försöker göra motstånd sker en maktkamp där barnet med störst förmåga att utöva makt vinner.  Nyckelord: Hierarki, kontroll, Lek, Makt, Maktrelationer och Status

The purpose of this essay is to investigate how upper-secondary school students with an immigrant background experience teachers’ ethnic differentiation practices. Furthermore, it examines what strategies the students develop to prepare for, avoid and deal with such ethnic differentiation practices. A total of four focus groups were conducted, with three–four participants in each. In three groups, the relationship between boys and girls was even, while the last group consisted of boys only. The participants were Syrians, Palestinians, Eritreans, Armenians, Somalis, Assyrians, Lebanese, Iraqis, and Afghans. The study found that the students have experienced ethnic differentiation by teachers in school in different ways. The students experience that they were treated differently by their teachers due to their ethnic backgrounds. Moreover, gender, social background, and hierarchies between different ethnicities create differences in how the students are treated. The students develop different strategies to prepare for, avoid and deal with teachers’ ethnic differentiation practices. They code-switch, change body language, and take up less space. The study shows that students spend large parts of their time reflecting on and worrying about how they should behave and act with their teachers, something that can be understood as minority stress.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

Annette Ljunggren, 2016Titel: ”Gör inte så”Min studies syfte är att undersöka barns uppfattningar om förskolans måltider utifrån barns perspektiv och hur barnen görs delaktiga. För att nå mitt syfte formulerade jag tre frågor. Dessa frågor är hur barnens handlingar och åsikter tas tillvara på. Barnens möjlighet till att få vara involverade i måltiden och hur normer om barn framstår och blir synliga inom måltiden i förskolan. I min studie använde jag mig av kvalitativ forskning och en mini etnografisk studie som metod. Under studien var jag deltagande observatör vid måltiden och kompletterade genom att filma. Efter observationerna antecknade jag ner sådant som jag tänkte på utifrån det jag observerade vid måltiden. Mitt analysredskap är postmodern teori som ifrågasätter de förgivettagna. Då min studies syfte är att få fram barns perspektiv vid måltiden blev denna teori väl passande för min studie. Resultatet av min analys visar på att barns perspektiv inte alltid blir så uppmärksammat i den pedagogiska måltiden. Normer om barns förhållningsätt och uppförande har en stark påverkan. Barns perspektiv blir inte synliggjort i den mån det ska i enlighet med styrdokumenten i förskolan. Nyckelord: barns perspektiv, postmodern teori, normer och maktrelationer.

I detta examensarbete var syftet att undersöka hur maktutövning i både planerad och spontan undervisning går till på förskolan, samt om och när barn får möjlighet till inflytande i den studerade undervisningen. I denna kvalitativa studie genomfördes videoobservationer av vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Deltagarna i studien var pedagoger och barn i en barngrupp från en avdelning på en förskola i Sverige. Barnen som var med i studien var mellan tre och fem år.  Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Foucaults maktteori och begrepp. Resultatet i denna undersökning visade att pedagogerna styr barnen i namn av framtid genom att de använde inneslutande och uteslutande tekniker i undervisningen. I den planerade undervisningsformen fick barn inflytande över innehåll i aktiviteter, över hur de skulle lösa uppgifter och över hur samarbetet skulle gå till. I den spontana undervisningen i tamburen fick barnen inflytande över plats, vem som hjälpte dem, över klädval och inflytande i form av yttrande av sina tankar och åsikter.

This essay aims to explore and analyze western views of 16th century China in two travel accounts. The analysis is based on several questions that have different main focuses, such as the view of its people, similarities and differences towards the authors native countries as well as repetitive topics in the narratives. Furthermore, the text also has a final didactic aim of discussing how the subject can be used and discussed in a classroom situation.  The main sources for this analysis are Fernão Mendes Pinto´s The voyages and adventures of Ferdinand Mendez Pinto, the Portuguese along with Juan González de Mendoza´s The History of the Great and Mighty Kingdom of China and the Situation Thereof, Volume 1 and 2 that belong to the same piece of work. The authors of these travel accounts are from Portugal and Spain; alas they both are of western origin; however, the two texts belong to different genres of travel accounts.  Moreover, the results of the analysis show that the two sources present a similar view on China with a mostly positive and curious connotation where the focus lies on production, religion and culture which all were current topics for the travelers at the time. It can also be said that the area of research can be implemented in many different ways and on several educational levels in the teaching of history with different opportunities for adaptation.