No description available.

The subject being studied is grade differences between upper secondary schools thatare geographically located in Sweden. Through public statistics, a great differencein the grades was discovered when we were able to identify that some schools hadmuch higher final grades even though they were placed within the same county. Theresults of the statistics inspired us to create a purpose of this study to build anunderstanding of the factors that affect results of the students in school, this is donebased on teachers' and principals' stories and perceptions. The research question thatthe study is based on is: How can we understand the differences in final gradesbetween poorer and better performing schools based on teachers and principals'stories? The method chosen to be used to conduct the study is a qualitative studywith interviews as collected material. Theory selected to analyze and understand theobject of study is Foucault's theories of power. In summary, the most outstandingaspects of the conclusion were how the different schools work through differentstrategies regarding the children's grades. Keywords that have been used areRelational Pedagogy, Power Relations, Leadership, School Environment and SchoolAbsence.

Makt är ofta negativt associerat och förknippat med någonting auktoritärt. Speciellt tydligt blir detta i en skandinavisk kultur där det finns ett vardagligt tal kring “jantelagen” som förkastar när man skryter om sina egna framgångar. Således kan en ledande position i en organisation bli utmanande eftersom positionen kan uppfattas som framträdande och iögonfallande. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupare förståelse för butikschefer inom livsmedelshandelns subjektiva upplevelser av att påverkas av sociala maktrelationer i en svensk arbetslivskontext. Med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt synsätt så studeras detta teoretiskt genom De fem maktformerna, Kulturdimensionsteorin, Approach Inhibition Theory of Power och Normativ makt. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med butikschefer. Slutsatserna visade på en mångfacetterad syn på makt där makt både kunde skildras som något ouppskattat såväl som en källa som bidrar till motivation och samhörighet. Därmed främjades ett relationsorienterat chefskap och butiksmedarbetarnas egenmakt. Att anpassa sitt beteende efter förväntningar var en viktig del i hur chefer använde makt i positiv bemärkelse. Det kunde uttryckas i att anpassa både sin kommunikation och sina chefsegenskaper. / Power is often negatively associated with and addressed as something authoritarian. This becomes apparent in a Scandinavian culture where there is a colloquial term called "janteloven" that disapproves of bragging regarding one's success. Therefore, having a leading position in an organization may be challenging since the position may be regarded as prominent and conspicuous. The purpose of this qualitative study is to achieve a deeper understanding of grocery managers' subjective experiences of being influenced by social power relationships in the Swedish employment context. Based on a social psychological approach, this is theoretically studied with The Five Bases of Power, Cultural Dimensions Theory, Approach Inhibition Theory of Power, and the Normative Theory of Power. Ten semi-structured interviews with grocery managers were conducted. The findings emphasized a multifaceted approach to power, which could be depicted as undesirable or seen as a source of encouragement and unity. Thus, relationship-oriented leadership and empowering grocery personnel were promoted. Adapting one's behavior according to presumptions was a compelling aspect of how managers' used their power in a positive light. This has been depicted in their adaptation of communication and their traits as managers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åldersbaserad makt skildras i Amie Kaufman och Jay Kristoffs Illuminae files-trilogi (2015–2018). Genom att studera protagonisterna Kady och Hanna söker uppsatsen svar på vad som händer när unga får makt och hur vuxna reagerar på detta. Tidigare forskning fokuserar främst på hur vuxna förtrycker barn (aetonormativitet) eller hur barn kan få makt (the mighty child). Malin Alkestrands alternativa analyseringssätt the controlled adolescent-motif och the mighty adolescent-motif kombinerar de två tidigare begreppen för att tydligare urskilja hur makten är flytande och skiftar mellan barn och vuxna.   Jag har använt Alkestrands termer för att studera hur makten förflyttar sig mellan de unga och de vuxna i trilogin. Undersökningen visar att Kady och Hanna har kompetens inom teknik, militär strategi och kampsport vilket möjliggör för dem att ta makt. I situationer när the mighty adolescent-motif framträder kämpar de vuxna emot och nervärderar ofta ungdomarna verbalt i ett försök att visa auktoritet och ta tillbaka makten. När the controlled adolescent-motif framträder trycks de unga ofta till sidan men kan få makt genom en vänlig vuxen som står upp för dem. Noterbart är att Kadys pappa använder sin makt för att ge de unga makt och framstår genom det som god. I slutet återställer han dock makthierarkin mellan sig och ungdomarna, vilket varken Kady eller Hanna säger emot. Detta visar på att ungdomarna tillåts ha makt i situationer där deras kompetens kan användas för de vuxnas bästa, men att vuxna alltid kommer återta makten i slutet.

<p>The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.</p><p>I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest.</p><p>The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37.</p><p>The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.</p>

With a phenomenographic perspective this thesis aims to study preschool teachers experiences of parent cooperation. In order to complete the aim of this study we have formulated three inquiries:     What qualifications do the preschool teacher consider contributing to good cooperation?     What qualifications do the preschool teacher consider leads to a lack of cooperation?    What appears as power relationships in the preschool teacher experiences?     According to the curriculum, preschool teacher requires to build trustworthy relations with parents. This appears to be a complex task. With a quantitative method the data in this study consist of seven interviews with preschool teachers that work in preschools. With our phenomenographic approach we were able to find different categories from the preschool teachers experienced narratives. This thesis consists of an inductive study where the preschool teachers narratives determine our theoretical notions. The notions are: Cooperation, communication, attachment relationship, intercultural knowledge and empowerment, the conclusion of the study reveals that power relations exist between parents and preschool teachers, the teachers have a power position because of their knowledge and parents because of their right to choose among preschools. The study shows that the task to please parents needs can be difficult, it also shows that misunderstandings and the increased number of children in the group aggravates the mission to fulfil the curriculum assignment regarding cooperation with parents. The result also shows that creating a trustful relation with mutual understanding of each other differences can lead to improve the cooperation.

No description available.

Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don’t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of Finspång. The purpose of this study is to analyze how civil servants in Finspång apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of Finspång. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in Finspång. The main focus has been to study how power relations that could be generated through structural/institutional discrimination related to ethnic/ cultural and gender based differentiation take place and regulate opportunities on the Swedish labor market.

Irrigation decentralization has been launched worldwide with high expectations of improved governance, efficiency, and productivity through  democratic processes. However, there is widespread recognition that decentralization is, in reality, unlikely to bring about these positive outcomes. Poor implementation is widely blamed for these failures, but the current study argues that this is only partially true. Decentralization is usually treated as a technical way of power transfer that can be evaluated through quantitative  indicators. Much attention goes to searching solutions to constraints during implementation while less emphasis is on understanding of contexts, processes and the consequences of institutional changes. The common approach mainly focuses on local water users’ organizations but gives insufficient attention to the cross-level interactions between involved actors, their responses to reforms, and power relationships. This approach answers the question: what should be done, but not: why do constraints/limitations occur and why are such contradictory results obtained? In this way the approach itself diffuses some of the challenges in reality and the root of problems leading to surprise consequences and failures during  implementation. In this study, two irrigation systems in Vietnam were selected to examine the emerging decentralization processes, actors’ responses to the institutional changes, as well as the main options, challenges and constraints to decentralization. My ambition is also to further understand why constraints occur and have counterproductive effects. A mixed methods approach combining qualitative and quantitative methods, and cross-case analysis are applied. The database was built systematically, based on previous experience in this field, and participatory fieldwork. Decentralization is regarded as a power-laden process involving not just local organizations, but also state agencies, local authorities at different levels, state irrigation companies (IDMCs), and farmers. The study describes how institutional arrangements for decentralization have effects on the dynamics and relations of power between actors in multi-level governance, resulting in impacts on autonomy, accountability, participation, and incentives of involved actors. The analysis shows that the legal framework and several well-intended efforts for decentralization have been launched. However, outcomes in terms of power transfer and actors’ performance are not those expected. The current institutional arrangements have created major constraints: (i) imbalanced power relations, (ii) new resource allocation mechanisms creating dependency among actors, (iii) passiveness, vested interest and privilege within state agencies and IDMCs, and (iv) free-riding behavior and distrust among farmers. Prevailing conditions defy policy intentions by finding a new version of a centralized power structure at provincial level, in which power of state agencies and IDMCs are reinforced. Unexpected effects emerge on the autonomy, accountability, participation, and incentives of all involved actors. Decentralization of irrigation systems is a complex process, not merely a technical transfer of power. It is hard to achieve even with policy in place. All the complexities and implications of irrigation need to be thoroughly considered, with the dynamics in society included. Evaluations of decentralization based on production and economic terms are not enough. Impacts of institutional arrangements on power relations between actors, on their incentives, maneuver room in multi-level governance, and ability to comprehend and influence processes, need to be assessed thoroughly. Essential roles remain for central government when irrigation management is decentralized. / Decentralisering av bevattningsjordbruk har lanserats över hela världen med höga förväntningar på förbättrad styrning, effektivitet och produktivitet genom demokratiska processer. Men det är allmänt erkänt att decentralisering i själva verket knappast är tillräckligt för att åstadkomma dessa positiva resultat. Dåligt genomförande har allmänt fått bära skulden för svårigheterna, men den aktuella studien hävdar att detta bara delvis är sant. Decentralisering behandlas vanligtvis som ett tekniskt sätt för maktöverföring som kan utvärderas genom kvantitativa indikatorer. Mycket uppmärksamhet går då att söka lösningar på begränsningar under genomförandet medan mindre tonvikt ligger på förståelse av sammanhang, processer och konsekvenser av institutionella reformer. Fokus är främst på lokala vattenanvändarnas organisationer så att alltför lite uppmärksamhet riktas till gränsöverskridande samspel mellan berörda aktörer, deras anpassningar till reformer och maktrelationer. Detta tillvägagångssätt svarar på frågan: vad som bör göras, men inte: varför restriktioner/begränsningar uppstår och varför sådana motstridiga resultat uppnås? På så vis skymmer själva tillvägagångssättet några av de utmaningar som i verkligheten utgör grunder för de problem som leder till överraskande konsekvenser och misslyckanden under genomförandet av decentralisering. I denna studie har två bevattningssystem i Vietnam valts ut för att undersöka framväxande decentraliseringsprocesser, aktörernas svar på de institutionella förändringar, liksom de huvudsakliga alternativ, utmaningar och hinder som finns för decentralisering. Min ambition är också att ytterligare förstå varför begränsningar förekommer och har kontraproduktiva effekter. En blandad strategi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder används för att studera gemensamma drag i fallstudierna. Databasen byggdes systematiskt, utifrån tidigare erfarenheter på detta område, och deltagande fältarbete. Decentralisering betraktas som en maktrelaterad process som involverar inte bara lokala organisationer, men också statliga myndigheter, lokala myndigheter på olika nivåer, statliga bevattningsbolag (IDMCs), och bönder. Studien beskriver hur institutionella arrangemang för decentralisering har effekter på dynamik och maktförhållanden mellan aktörer inom flernivåstyre, något som resulterar i att autonomi, ansvarsutkrävande, deltagande, och incitament för de berörda aktörerna påverkas. Analysen visar att det rättsliga ramverket och flera välmenande insatser för decentralisering har lanserats. Men utfallet, vare sig i termer av maktöverföring eller aktörernas prestationer, är inte de förväntade. De nuvarande institutionella arrangemangen har skapat stora begränsningar: (i) obalanserade maktförhållanden, (ii) nya resursfördelningmekanismer som leder till nya beroendeformer mellan aktörer, (iii) passivitet, egenintresse och privilegier inom statliga myndigheter och IDMCs, och (iv) snålskjutsbeteende (”free-riding”) och misstro bland jordbrukarna. Rådande förhållanden går emot politiska intentioner genom att en ny version av en centraliserad maktstruktur på provinsiell nivå skapas genom att makten hos statliga myndigheter och IDMCs förstärks. Oväntade effekter uppstår då för autonomi, ansvar, delaktighet och incitament för alla inblandade aktörer. Decentralisering av bevattningssystem är en komplex process, inte bara en teknisk överföring av makt. Den är svår att uppnå även med policy på plats. Alla komplikationer och konsekvenser av bevattning för den dynamik som ingår i samhället måste noga övervägas. Utvärderingar av decentralisering som bygger på produktion och ekonomiska termer är inte tillräckligt. Konsekvenser av institutionella arrangemang för maktrelationer mellan aktörer, för deras incitament, manöverutrymme inom ett flernivåstyre, och förmåga att förstå och påverka processer, måste bedömas noggrant. Viktiga roller återstår för staten när bevattningsjordbruk decentraliseras.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet “barnets bästa” används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ”barnets bästa” och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna. Det som utifrån min analys går att se är att ”barnets bästa” fylls med mening utifrån regelverk och styrdokument. Det framgår även att principen om ”barnets bästa” konkurrerar med andra samhälleliga intressen som t.ex. ”reglerad invandring”. Det har även framkommit att det förekommer en maktrelation mellan regelverk och tjänsteman samt mellan tjänsteman och barn. / This essay is a critical discourse analysis which purpose is to investigate how the principle of “In the Child's Best Interest” is used and interpreted in the work with children without custodians seeking asylum. I have investigated how the workers at the migration board who make decisions about asylum for children without custodians formulates conceptions about “In the Child's Best Interest” and how the concept relates to other concepts within the discourse. This, I have done through an analysis of documents and policies that underlies and grounds the decisions about asylum and decisions from the migration board and from migration court. My analysis shows, that “In the Child's Best Interest” is a concepts which is made meaningful by the rules and policy documents. Also, it is shown that the principle of “In the Child's Best Interest” is related to other interests of society such as”regulated migration”. Moreover, the analysis shows that there is a power relationship between policy documents but also between the workers at the migration board and the child.