Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka friskfaktorer som av spelarna inom Svensk elitishockey upplevs som värdefulla för att bibehålla och/eller förbättra deras hälsa. Syftet innefattade också hur ofta spelarna använder sig av dessa friskfaktorer samt hur tillgången till olika hälsotjänster kan se ut i de två ligorna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes där en webbaserad enkät skickades ut till samtliga klubbar inom Svenska hockeyligan (SHL) och Svenska damhockeyligan (SDHL). Resultat: De flesta av de efterfrågade friskfaktorerna ansågs värdefulla för spelarna, där kost, sömn, återhämtning, social kontakt utanför och inom klubben var några av de som ansågs mest värdefulla för flest antal spelare. Många använde sig redan av dessa faktorer för den egna hälsan i dagsläget. Tillgång till kompetent hälsoteam var också en av de viktigare friskfaktorerna, men där stora skillnader i tillgång mellan ligorna synliggjordes. Tydliga skillnader framkom även mellan ligorna i tillgång till olika specifika tjänster inom hälsa. Slutsats: Det finns en mängd olika friskfaktorer som är av värde för spelare inom den svenska hockeyligan. Klubbar och organisationer inom hockeyn bör prioritera ett mer hälsofrämjande arbete för att öka förutsättningarna för en mer hälsosam och jämlik miljö för aktiva spelare i sporten.

SAMMANFATTNING Bakgrund  En person som drabbas av stroke kan uppleva omvälvande känslor av förlust och minskad autonomi. Många drabbade personer tappar hoppet om att en förbättring kan ske vilket kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är därför viktigt att belysa hur sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete med strokedrabbade patienter kan stödja friskfaktorer och därmed öka hopp hos patienterna för att uppnå ett snabbare tillfrisknande.    Syfte  Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stimulera friskfaktorer för att öka känslan av hopp hos en person som drabbas av stroke.   Metod  En semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med sex sjuksköterskor verksamma inom den somatiska slutenvården i Stockholms län.    Resultat  Studiens resultat tydliggör sjuksköterskans hoppfrämjande arbete som består av att skapa en känsla av delaktighet hos patienten vilket uppnåddes genom att främja samverkan samt respektera patientens önskemål. Resurser hos patienten identifierades och stimulerades genom att resurserna togs tillvara i ett stödjande klimat, likaså poängterades tillgängligheten gentemot anhöriga. Motivation var ytterligare en viktig faktor i omvårdnadsarbetet och vikten av att identifiera förlust av motivation framkom likväl som värdet av uppmuntran för att öka hopp hos patienten.   Slutsats  Sjuksköterskans förutsättning för att arbeta med friskfaktorer och öka hopp avgjordes av patientens delaktighet och resurser samt att arbetssättet var motiverande med utgångspunkt i det friska hos patienten. Även de anhöriga ansågs vara en resurs och skulle inkluderas i omvårdnaden.    Nyckelord: Friskfaktorer, Hopp, Sjuksköterskans arbete, Stroke

No description available.

<p>Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) <em>En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa.</em> C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p>Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.</p>

<p>Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i</p><p>Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval</p><p>kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i</p><p>studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor</p><p>under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av</p><p>dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch</p><p>organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av</p><p>hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser,</p><p>främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet</p><p>upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed</p><p>ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde</p><p>tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska.</p><p>Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och</p><p>lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att</p><p>vinna i längden.</p> / <p>The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden,</p><p>with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight</p><p>health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the</p><p>study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions</p><p>during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and</p><p>three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked</p><p>on individual, group and organisations levels</p><p>profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of</p><p>health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived</p><p>by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could</p><p>therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the</p><p>focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the</p><p>work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier</p><p>employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested</p><p>in occupational health had much to gain in the long run.</p><p>. Their work was very varied and consisted of health</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp.</p><p>Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra.</p><p>För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet.</p><p>Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter.</p><p>Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.</p>

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser, främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska. Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att vinna i längden. / The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden, with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked on individual, group and organisations levels profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested in occupational health had much to gain in the long run. . Their work was very varied and consisted of health

Gustafsson, F., &amp; Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.

Sammanfattning I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp. Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra. För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet. Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter. Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.

No description available.