I takt med att Instagram växer pågår en föränderlig användning av applikationen där nya beteenden och användarmönster växer fram. Därför är det angeläget att utforska hur användarnas beteenden, överenskommelser och normer ser ut i applikationen idag. Denna uppsats syftar till att nå ökad förståelse för hur svenska Instagram-användare med ett följarantal mellan 94-294 använder sig av följarfunktionen på Instagram. Den syftar också till att undersöka hur användarna förhåller sig till funktionen och huruvida följarantalet möjligen påverkar deras användning och förhållningssätt gentemot den. För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppnå dess syfte har vi använt en kvalitativ ansats och genomfört tre fokusgruppsintervjuer. Våra resultat tyder på att Instagramanvändare med ett följarantal mellan 94-294 använder följarfunktionen med syfte att följa konton. De lägger inget fokus på att bli följda av andra konton och är ointresserade av att öka sitt följarantal. Vidare har de en allmän uppfattning om att ett högre följarantal än deras kan komma att medföra krav, förväntningar och press från följarna.

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisation och vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationer där chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskap om hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. I genomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och en multipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt. Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningens roller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrande team samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering. Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer med informanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnet som möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras i analyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskilja mönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått. Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem och våra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt som tidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts på medarbetarna. Det i sin tur leder till att HR-avdelningen utmanas av att möta de förändringar som uppstår och anpassa processer för att förändras i takt med den snabbt föränderliga och komplexa omvärlden.

Denna studie ämnar undersöka vad personer som kan anses unga i arbetslivet uppfattar som fördelaktigt hos sina ledare i både kris och normalsituation i form av specifika egenskaper och ledarskapsstilar. Det är ett viktigt område att studera i och med att det sällan sker jämförelser mellan dessa tillstånd på ett kvantitativt vis som i denna studie. Den kvantitativa studien består av självadministrerade webbenkäter där urvalet varit så stort som möjligt. Genererade resultat visar att uppgiftsorienterat ledarskap är den ledarskapsstil som unga följare uppfattar som mest fördelaktig när det kommer till en krissituation. I en normalsituation är den stil som uppfattas som bäst relationsorienterat ledarskap. Dessutom syns tendenser till att unga följare uppfattar egenskaper som är mer individfokuserade som mer positiva i en normalsituation medan de i en krissituation premierar egenskaper som är mer fokuserade på produktivitet och att upprätthålla ett så bra resultat som möjligt inom organisationer.

Ledarskap är något som studeras, praktiseras och ett fenomen som alla på ett eller annat sätt stöter på. Huvudfokus ligger på de personer som utövar ledarskap och vad de bör eller inte bör göra för att uppnå ett framgångsrikt ledarskap. Men för att någon ska implementera ett ledarskap krävs det att personer faktiskt följer det. I ledarskapsteorin riktas mycket fokus på den som utövar ledarskap och inte på den grupp som är tänkt att följa det. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om chefer från olika företag och branscher har följarna i beaktning när de utövar sitt ledarskap. Författarna har genomfört en uppsats baserad på en kvalitativ studie genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med kandidater som är behöriga för denna studies syfte. Resultaten från denna studie är att ledare i viss mån tänker på följarna när de utövar sitt ledarskap. Även om de inte verkar vara bekanta med begreppet följare, erkänner och agerar de fortfarande på ett sätt som visar en medvetenhet om följarnas betydelse. / Leadership is something that is studied, practiced and a phenomenon that everybody in one way or another will come across in life. The main focus is on the people practicing leadership, what they should or should not do to attain a successful leadership. But for someone to implement a leadership, it is required that people actually follow it. In leaderships-theory, a great deal of focus is targeted on the person practicing leadership and not on the group that is meant to follow it. The purpose of this study is to investigate how and if managers from different companies and industries are having the intended followers at thought when practicing leadership. The authors have conducted an essay based on a qualitative study by performing semi-structured interviews on candidates that are eligible for the purpose of this study. The findings from this study is that leaders in somewhat are having the followers at thought when practicing their leadership. Even though they do not seem familiar with the concept of followership, they still acknowledge and act in a way that shows an awareness of the follower’s importance.

Idag lever vi i ett samhälle där sociala medier är en del av vår vardag. I samband med att sociala medier växer har även influencer marketing kommit att bli den nya marknadsföringsstrategin. Företag kan idag med hjälp av influencer marketing integrera med befintliga kunder samt nå ut till nya kunder. Influencer marketing är en aktuell marknadsföringsstrategi hos både större och mindre företag. Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse hur små och medelstora företag använder influencer marketing i ett varumärkesstärkande syfte. Detta med hjälp av frågeställningen “Hur använder små och medelstora företag influencer marketing i ett varumärkesstärkande syfte?”. Uppsatsen utgick ifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Empirisk data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag inom olika branscher. Två små och två medelstora företag. Författarna har sedan gjort en inomfalls- och mellanfallsanalys genom att analysera den primära data. Analysen har sedan kopplats till den insamlade teorin. Slutsatsen visar på att influencer marketing är en lönsam marknadsföringsstrategi för små och medelstora företag.

The people of today's society have multiple social media platforms that they can use to communicate with other people all around the world. By doing so, they are getting affected by each other’s thoughts and opinions. The aim of our study is to examine what leadership and followership looks like in a relationship between a public figure and its followers on social media. The study is performed with qualitative methods and a deductive approach that relies on relevant theories which guided our research forward. The theories we have used are based on leadership and followership. As a result, we came to the conclusion that the public figures we have studied are inspirational leaders that affects their followers by power and influence. We could also see power and influence used the other way around as well. Followers could also affect the public figure they are following by using their power and influence on them. However, we can see that it is different from platform to platform, and it also depends on who the leader is, what type of person the follower is and how they chooses to identify with the public person. Based on our study, we have come to the conclusion that this type of relationship can also can be inspired by and implement in an organization, where you usually can see leadership and followership, for example between a manager and an employee.

Globalisering och teknisk innovation har inneburit nya möjligheter för företag att organisera och strukturera sig, där virtuella team och ledarskap på distans succesivt fått större betydelse i bolag med såväl nationell som internationell verksamhet. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur medarbetare som ingår i virtuella team upplever ledarskap på distans. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på ett internationellt företag. Utfallet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av teorier kring transformativt ledarskap, transaktionsbaserat ledarskap samt följarskap. Resultatet visar att medarbetarna känner en självständighet i sitt arbete, tillit till sin chef och en förståelse för det organisatoriska upplägget. Samtidigt upplever de en distans som sträcker sig utöver det fysiska genom begränsad kommunikation och avsaknad av en personlig relation till sin chef. Genom analys utifrån det teoretiska ramverket tyder dessa teman på en avsaknad av transformativt ledarskap, samtidigt som vissa förutsättningar för att denna typ av ledarskap ska kunna utövas tycks finnas. Avslutningsvis diskuteras huruvida transformativt ledarskap är nödvändigt för arbetet när man har sin närmsta chef på distans samt vad det kan göra för att påverka medarbetaren i egenskap av följare. Det behov av personliga relationer som förmedlas visar att fortsatt forskning på området kan behövas för att förstå hur man uppnår detta i en relation mellan ledare och följare som innefattar en fysisk distans.

There are those who currently use social networks as a marketing tool that creates the standards that exist. There is no given standard, there are no absolute facts that exist through all time. A constant change is happening and therefore forcing everyone involved to adapt and make the changes needed to be current. What is relevant to consider in this study are the different roles a freelancer creates on the various channels of social media. Based on the results of the interviews that have been conducted the informants create different identities at different forums they reside on. Another important point to address is the brand awereness informants consciously

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms. Authors: Cecilia Ekström and Niklas Sandberg Keywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers. Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership. Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms. Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents’ mental images which were set against the theoretical framework of the thesis. Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role. It is about taking advantage of the employees’ cutting edge knowledge of the work and to support and develop the employees. The leader needs to be aware that it is important for employees to be heard and that questioning is a way to develop the organization. The leader also needs to be aware that even employees in knowledge-intensive firms, which seemingly are very independent, need frameworks to relate to that distributes roles and responsibilities. / Titel: En studie om förutsättningar för ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Författare: Cecilia Ekström och Niklas Sandberg Nyckelord: Ledarskap, kunskapsintensiva verksamheter, hierarkier, följare. Bakgrund: Ledarskap håller på att växa till en av vår tids största sociala myter och anses som en helhetslösning för många problem som uppstår i en organisation. Synen på ledarskap utgår oftast ifrån ett uppifrån-och-ner perspektiv vilket bidrar till att följarnas roll ofta undervärderas. På samma sätt som det är viktigt att förstå ledarens syn på ledarskap är det viktigt att förstå hur medarbetarna ser på den struktur varifrån ledaren hämtar sin legitimitet. De förutsättningar som finns i kunskapsintensiva verksamheter, till exempel autonomi, ställer särskilda krav på det formella ledarskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vilka förutsättningar som finns för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts och empirimaterialet samlades in genom intervjuer med anställda i kunskapsintensiva verksamheter. Empirimaterialet har analyserats genom att respondenternas mentala bilder har ställts mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Förutsättningarna för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter gör det fördelaktigt att ledaren har en tillbakadragen roll. Det handlar om att ta vara på medarbetarnas spetskunskaper i arbetet samt stötta och utveckla medarbetarna. Ledaren behöver vara medveten om att det är viktigt för medarbetarna att få komma till tals och att ifrågasättande är ett sätt att utveckla organisationen. Ledaren behöver dessutom vara medveten om att även medarbetare i kunskapsintensiva verksamheter, som till synes är väldigt självständiga behöver ramar att förhålla sig till som är till för att fördela roller och ansvar.