<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?</p><p>Metod</p><p>Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig.</p><p>Resultat</p><p>SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %.</p><p>Slutsats</p><p>Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta?</p><p>Metod</p><p>Denna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats. Enkäten är utformad med mestadels fasta svarsalternativ och baseras på tidigare beprövad forskning inom området. Resultaten har sammanställts statistiskt i dataprogrammen SPSS, Excel och CIA.</p><p>Resultat</p><p>Det resultat denna studie har genererat är att det främst rör sig om hälsorelaterade orsaker till att de anställda deltar i friskvården. Har de anställda dessutom tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är detta en bidragande faktor till varför de blir delaktiga i företagets friskvård. Som hämmande orsak är tidsbrist den mest förekommande, och då främst på grund av arbetsbelastning. De aktiviteter som tilltalar de anställda mest är gym och styrketräning följt av spinning, racketsport, box och coreträning. En viss könsskillnad i aktivitetsval har även kunnat utläsas. För de som inte utnyttjar friskvården skulle aktiviteter som avslappning, olika typer av kampsport och friluftsaktiviteter kunna vara en bidragande orsak till att börja delta.</p><p>Slutsats</p><p>De kunskaper som denna studie har generat kan vara till hjälp för dem som avser att införa eller förbättra intern friskvårdsverksamhet hos företag. Slutsatsen är att dessa personer ska satsa mycket på att informera, motivera och ge stöd till de anställda för att öka ett deltagande i friskvården. För att komma runt problemet tidsbrist bör friskvården läggas under arbetstid. Aktiviteter som bör satsas på är gym, bodypump spinning, box, coreträning, kampsport, avslappning och friluftsaktiviteter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?</p><p>2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?</p><p>3. Vilka förväntningar har arbetsplatserna som väljer hälsodiplomering som insats?</p><p>4. Får hälsodiplomeringen de resultat arbetsplatserna förväntat sig?</p><p>5. Finns det några specifika framgångsfaktorer för att lyckas med hälsodiplomeringen?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med friskvårdsansvariga på nio arbetsplatser samt med koncept- och kvalitetsansvarig på Korpens rikskansli. Arbetsplatserna söktes fram via Korpens kungörelser av hälsodiplomerade arbetsplatser på Internet. Intervjuerna genomfördes av två personer och spelades in samt transkriberades ordagrant. Resultaten sammanställdes genom meningskoncentrering i en tabell för att få struktur inför kommande analys.</p><p>Resultat</p><p>Valet av hälsodiplomeringen som friskvårdsinsats var för de flesta en slump, men stöddes av att Korpen ansågs erfarna och pålitliga. Huvudsyftet var att få struktur och dokumentation på befintligt friskvårdsarbete. Samtliga var nöjda med resultatet av hälsodiplomeringen och upplevde att de fått den struktur och dokumentation de efterfrågade. Som framgångsfaktorer nämndes ledningens stöd, tid och resurser för friskvårdsarbetet samt eldsjälar ute i organisationen vilka sprider budskapet till medarbetarna.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser av studien är att hälsodiplomeringen är ett bra koncept för att strukturera friskvårdsarbetet på arbetsplatser, men att det finns en del brister i arbetssättet, exempelvis vad gäller uppföljning. Vidare är Korpen ett känt varumärke vilket gynnar dem, då arbetsplatser väljer dem utifrån deras rykte.</p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är:</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet?</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda?</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet?</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ”Ordination av fysisk aktivitet” under 2005, med stratifiering för kön och ålder. Sammanlagt 71 personer valdes ut till undersökningen. Undersökningen genomfördes via enkätintervjuer per telefon. Det externa bortfallet blev 29 personer. Intervjuer genomfördes med 59 % av de utvalda för studien.</p><p>Resultat:</p><p>Det är främst sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare som skrivit ut ”Ordination av fysisk aktivitet”. Patienterna upplever att de har blivit bra eller mycket bra bemötta av dessa. 57 % har inte blivit informerade om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet vilket många hade velat veta. När det gäller att bli uppringd av Korpens personal så upplever de flesta att det är positivt att få lite extra press att genomföra aktiviteten. De allra flesta tyckte också att priset för aktiviteten var rimligt, även om många tyckte det var dyrt i början innan de kände resultaten. Aktivitetsledarna var genomgående mycket omtyckta av deltagarna.</p><p>Slutsats:</p><p>Majoriteten av de svarande tyckte att de blivit bra bemötta av alla tre personer eller instanser som enkäten handlade om. Det som skulle kunna göras bättre är bland annat organisationen kring FaR arbetet, där patienterna bland annat borde få information om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet. Det är också önskvärt med ett bättre utbud av aktiviteter i de mindre orterna.</p> / <p>Aim:</p><p>The aim is to delineate the patients’ opinions and experience of the treatment in the medical care- and prophylaxis chain when they received prescription of physical activity in Östergötland. The questions are:</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got at the medical clinic when they received prescription of physical activity?</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from Korpens staff when they were phoned?</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from the leader during the physical activity?</p><p>Method:</p><p>The investigation was realized on patients who lived in small cities and in the countryside in the county Östergötland. Korpen has agreements with eight local authoritys to organize and accomplish “Prescription of physical activity” work. These were all chosen for the investigation. The selection was made by random sample from these local authoritys,by those who got “Prescription of physical activity” during 2005, with stratification for sex and age. Total 71 persons were selected for the investigation. The investigation was made through questionnaire interviews by telephone. The external falling off became 29 persons. Interviews were realized with 59 % by those who were selected for the investigation.</p><p>Results:</p><p>It is mostly nurses, physiotherapists and doctors who has written “Prescription of physical activity”. The patients experience are that they have got good or very good treatment by those who have made the prescription. 57 % have not been informed that the activity is not subventioned by the government, which many would have liked to know. When it comes to being phoned by Korpens staff most of the participates have the experience that it is positive to get a little extra pressure to pull through with the activity. Most of the participates also thought that the price was reasonable, even though quite a lot thought that it was expensive in the beginning before they felt the results. The leaders of the activities was overall very popular by the participantes.</p><p>Conclusions:</p><p>The majority of the responders thought that they have got good treatment by all three persons or instances that the questionnaire was about. The things that were not so good among the questionnaire answers were mostly about faults in the organization among “Prescription of physical activity” work and that there is too few activities to choose from in the smaller cities.</p>

<p>Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.</p><p>Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.</p><p>Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept.</p><p>Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.</p>

No description available.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.  Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.  Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.

ABSTRACT Bogren, E &amp; Dahl, C. 2010. Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. Purpose : The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? Method: Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. Result: The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. Conclusion: The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. Keywords: Health care, Health promotion, Staffmanager and Health

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta? Metod Denna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats. Enkäten är utformad med mestadels fasta svarsalternativ och baseras på tidigare beprövad forskning inom området. Resultaten har sammanställts statistiskt i dataprogrammen SPSS, Excel och CIA. Resultat Det resultat denna studie har genererat är att det främst rör sig om hälsorelaterade orsaker till att de anställda deltar i friskvården. Har de anställda dessutom tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är detta en bidragande faktor till varför de blir delaktiga i företagets friskvård. Som hämmande orsak är tidsbrist den mest förekommande, och då främst på grund av arbetsbelastning. De aktiviteter som tilltalar de anställda mest är gym och styrketräning följt av spinning, racketsport, box och coreträning. En viss könsskillnad i aktivitetsval har även kunnat utläsas. För de som inte utnyttjar friskvården skulle aktiviteter som avslappning, olika typer av kampsport och friluftsaktiviteter kunna vara en bidragande orsak till att börja delta. Slutsats De kunskaper som denna studie har generat kan vara till hjälp för dem som avser att införa eller förbättra intern friskvårdsverksamhet hos företag. Slutsatsen är att dessa personer ska satsa mycket på att informera, motivera och ge stöd till de anställda för att öka ett deltagande i friskvården. För att komma runt problemet tidsbrist bör friskvården läggas under arbetstid. Aktiviteter som bör satsas på är gym, bodypump spinning, box, coreträning, kampsport, avslappning och friluftsaktiviteter.

SAMMANFATTNING Bakgrund Friskvård är något som blir allt mer etablerat inom svenska företag idag, mycket på grund av att sjukskrivningskostnaderna i företagen ökar. Människans kompetens ses alltmer idag som ett företags viktigaste resurs. Därför att Sverige idag blivit ett informationssamhälle där personalen blir allt mer stillasittande så har det blivit mer viktigt för företagen att personalen har en god hälsa och mår bra. Många får nu ingen motion via sitt arbete och måste därför aktivera sig på något externt sätt, därför har friskvården börjat växa sig allt starkare. Frågeställning •Hur värderar anställda friskvård och vad har det för effekter på stress och motivation? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetsmotivation och stress hos den anställde påverkas av friskvård inom företag och vad det i sin tur får för effekter, dels för dom anställda och även för företagen. Grundperspektivet är från de anställdas syn men en mindre del av studien kommer även att beröra ledningens syn på friskvård och vilka motiven bakom kan tänkas vara. Vi kommer även att studera om det finns skillnader mellan kontorsarbetare och övriga arbetare. Arbetsgång och studiens resultat Denna studie innefattar både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning, den kvantitativa undersökningen genomfördes med en enkät som delades ut till ca 150 anställda i 6 företag i olika branscher. Samtliga företag som medverkar i studien är verksamma inom Skellefteå kommun. Den kvalitativa delen gjordes med hjälp av intervjuer på personer som besitter rätt kunskap inom vårt ämne. Vår teoretiska referensram gällande de anställdas syn på friskvård utgörs av teorier innehållande motivationsfaktorer samt orsaker till stress, dessa teorier kopplas i analysen samman med det empiriska underlag vi får fram genom enkäterna. För att kunna tolka företagsledningens sätt att se på friskvården och de olika satsningar de gör för att etablera sitt friskvårdsprogram har vi valt att ta upp ”Reinforcement” eller förstärknings teorin, där beteende skapas utifrån omgivningen. Denna teori kopplade vi sedan i vår analys samman med den empiri vi fått genom intervjuerna. De resultat vi fått fram visar att friskvård har en påverkan på både motivation och stress för de anställda på företag. Enligt studien så är de anställda som nyttjar den friskvård som finns tillgänglig mer motiverade på arbetet än de som inte nyttjar den. Vi fann även tydliga tendenser som visar på att de som nyttjar friskvården upplever sig själva som betydligt mindre stressade.