No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka chefers syn och arbete med hälsa och friskvård på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet användes dessa frågeställningar i studien; Hur arbetar de olika verksamheterna med friskvård? Hur är chefers syn på hälsa och friskvård på arbetsplatsen? Hur väljer cheferna att använda sig av friskvård och hälsofrämjande arbeten?    För att samla in data har intervjuer använts som datainsamlingsmetod, där nio enhetschefer inom sex olika yrkestyper har intervjuats.    Resultatet visar en tydlig bild att friskvård används på de olika arbetsplatser och att det går att använda det på olika sätt. Resultaten visar även tydligt att cheferna anser att friskvården bör användas utifrån hur de fysiska kraven samt hur den fysiska miljön ser ut på arbetsplatsen.   Nyckelord:  Friskvård, hälsa, hälsofrämjande arbeten, enhetschefer

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetande kvinnor upplever friskvård som en hälsofrämjande insats och vilken betydelse det har för deras välmående i arbetslivet. Frågeställningarna i studien undersöker hur individen upplever sin hälsa på arbetsplatsen och vilka faktorer som bidrar till minskad hälsa. Sedan hur friskvården upplevs som en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen och hur motivationen påverkas till att använda friskvårdsinsatser på arbetsplatsen. Metod: Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med arbetande kvinnor som var mellan 20 och 49 år och arbetade inom i olika yrkesroller. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon eller diktafon och för att sedan transkriberas. Sedan gjordes innehållsanalyser av transkriberingen för att bilda huvudteman som blev: hälsa på arbetsplatsen, friskvård som en hälsofrämjande insats och motivation till friskvård. Resultat: Studien visade att kvinnorna upplever en sämre hälsa under stressiga perioder som då påverkar deras arbetet. Kvinnorna upplevde att arbetsgivaren har en viktig uppgift i att sätta in hälsofrämjande insatser på arbetet både för den fysiska och den psykiska hälsan. Det är viktigt att chefen informerar om friskvården och pratar mer om hälsa för att det ska kännas prioriterat. Friskvård uppfattades som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och kan påverka hälsan positivt av kvinnorna. Däremot finns en skillnad till inställning i att använda sig av friskvård, där motivationen spelaren stor roll. Schemalagd friskvård ansågs skulle hjälpa våra deltagare att finna mer motivation samt att det skulle nå ut till de på arbetsplatsen som verkligen behöver det vilket har en stor betydelse för hälsoarbetet. Slutsats: Kvinnorna definierade friskvård som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och att friskvården finns för att bibehålla personalens välmående och produktivitet. Kvinnorna upplever att friskvård hjälper till att förbättra hälsan både psykisk och fysiskt på arbetsplatsen. Det finns faktorer som behövs för att hälsoarbetet ska utnyttjas bättre och motivationen är en viktig faktor till att använda friskvårdsinsatser.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund</p><p>Friskvård är något som blir allt mer etablerat inom svenska företag idag, mycket på grund av att sjukskrivningskostnaderna i företagen ökar. Människans kompetens ses alltmer idag som ett företags viktigaste resurs. Därför att Sverige idag blivit ett informationssamhälle där personalen blir allt mer stillasittande så har det blivit mer viktigt för företagen att personalen har en god hälsa och mår bra. Många får nu ingen motion via sitt arbete och måste därför aktivera sig på något externt sätt, därför har friskvården börjat växa sig allt starkare.</p><p>Frågeställning</p><p>•Hur värderar anställda friskvård och vad har det för effekter på stress och motivation?</p><p>1.4 Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetsmotivation och stress hos den anställde påverkas av friskvård inom företag och vad det i sin tur får för effekter, dels för dom anställda och även för företagen. Grundperspektivet är från de anställdas syn men en mindre del av studien kommer även att beröra ledningens syn på friskvård och vilka motiven bakom kan tänkas vara. Vi kommer även att studera om det finns skillnader mellan kontorsarbetare och övriga arbetare.</p><p>Arbetsgång och studiens resultat</p><p>Denna studie innefattar både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning, den kvantitativa undersökningen genomfördes med en enkät som delades ut till ca 150 anställda i 6 företag i olika branscher. Samtliga företag som medverkar i studien är verksamma inom Skellefteå kommun. Den kvalitativa delen gjordes med hjälp av intervjuer på personer som besitter rätt kunskap inom vårt ämne. Vår teoretiska referensram gällande de anställdas syn på friskvård utgörs av teorier innehållande motivationsfaktorer samt orsaker till stress, dessa teorier kopplas i analysen samman med det empiriska underlag vi får fram genom enkäterna.</p><p>För att kunna tolka företagsledningens sätt att se på friskvården och de olika satsningar de gör för att etablera sitt friskvårdsprogram har vi valt att ta upp ”Reinforcement” eller förstärknings teorin, där beteende skapas utifrån omgivningen. Denna teori kopplade vi sedan i vår analys samman med den empiri vi fått genom intervjuerna.</p><p>De resultat vi fått fram visar att friskvård har en påverkan på både motivation och stress för de anställda på företag. Enligt studien så är de anställda som nyttjar den friskvård som finns tillgänglig mer motiverade på arbetet än de som inte nyttjar den. Vi fann även tydliga tendenser som visar på att de som nyttjar friskvården upplever sig själva som betydligt mindre stressade.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. </p><p>De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.</p>

<p><strong><p>ABSTRACT</p><p>Bogren, E & Dahl, C. 2010.</p><em>Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. <strong><p>Purpose</p>: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? <strong><p>Method:</p>Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. <strong><p>Result:</p>The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. <strong><p>Conclusion:</p>The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. <strong><p>Keywords:</p>Health care, Health promotion, Staffmanager and Health </strong></strong></strong></strong></strong></em></strong></p>

<p>Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.</p><p> Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.</p><p> Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.</p>

No description available.

<p>Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.</p><p>Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa.</p><p>Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.</p>

<p>The term ”health maintenance” was introduced in the 1960’s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented “the truth”. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some “truths” within the discourse of health. Furthermore to show some “thruth-effects” for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some “truths” that were pointed out was that <em>Health</em>, <em>Illness</em>, <em>Good eating</em> <em>habits</em> and <em>Exercise</em> is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these “truths” were “Recommendations” and “Risks” which affected the individuals by classifications in the “Healthy” that followed the recommendations and the “Unhealthy” that risked illness.</p>