Sammanfattning Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen. Frågeställningarna var följande: 1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats? 2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård? 3. Vilka förväntningar har arbetsplatserna som väljer hälsodiplomering som insats? 4. Får hälsodiplomeringen de resultat arbetsplatserna förväntat sig? 5. Finns det några specifika framgångsfaktorer för att lyckas med hälsodiplomeringen? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med friskvårdsansvariga på nio arbetsplatser samt med koncept- och kvalitetsansvarig på Korpens rikskansli. Arbetsplatserna söktes fram via Korpens kungörelser av hälsodiplomerade arbetsplatser på Internet. Intervjuerna genomfördes av två personer och spelades in samt transkriberades ordagrant. Resultaten sammanställdes genom meningskoncentrering i en tabell för att få struktur inför kommande analys. Resultat Valet av hälsodiplomeringen som friskvårdsinsats var för de flesta en slump, men stöddes av att Korpen ansågs erfarna och pålitliga. Huvudsyftet var att få struktur och dokumentation på befintligt friskvårdsarbete. Samtliga var nöjda med resultatet av hälsodiplomeringen och upplevde att de fått den struktur och dokumentation de efterfrågade. Som framgångsfaktorer nämndes ledningens stöd, tid och resurser för friskvårdsarbetet samt eldsjälar ute i organisationen vilka sprider budskapet till medarbetarna. Slutsats Slutsatser av studien är att hälsodiplomeringen är ett bra koncept för att strukturera friskvårdsarbetet på arbetsplatser, men att det finns en del brister i arbetssättet, exempelvis vad gäller uppföljning. Vidare är Korpen ett känt varumärke vilket gynnar dem, då arbetsplatser väljer dem utifrån deras rykte.

The term ”health maintenance” was introduced in the 1960’s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented “the truth”. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some “truths” within the discourse of health. Furthermore to show some “thruth-effects” for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some “truths” that were pointed out was that Health, Illness, Good eating habits and Exercise is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these “truths” were “Recommendations” and “Risks” which affected the individuals by classifications in the “Healthy” that followed the recommendations and the “Unhealthy” that risked illness.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är: • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet? • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda? • Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet? Metod: Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ”Ordination av fysisk aktivitet” under 2005, med stratifiering för kön och ålder. Sammanlagt 71 personer valdes ut till undersökningen. Undersökningen genomfördes via enkätintervjuer per telefon. Det externa bortfallet blev 29 personer. Intervjuer genomfördes med 59 % av de utvalda för studien. Resultat: Det är främst sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare som skrivit ut ”Ordination av fysisk aktivitet”. Patienterna upplever att de har blivit bra eller mycket bra bemötta av dessa. 57 % har inte blivit informerade om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet vilket många hade velat veta. När det gäller att bli uppringd av Korpens personal så upplever de flesta att det är positivt att få lite extra press att genomföra aktiviteten. De allra flesta tyckte också att priset för aktiviteten var rimligt, även om många tyckte det var dyrt i början innan de kände resultaten. Aktivitetsledarna var genomgående mycket omtyckta av deltagarna. Slutsats: Majoriteten av de svarande tyckte att de blivit bra bemötta av alla tre personer eller instanser som enkäten handlade om. Det som skulle kunna göras bättre är bland annat organisationen kring FaR arbetet, där patienterna bland annat borde få information om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet. Det är också önskvärt med ett bättre utbud av aktiviteter i de mindre orterna. / Aim: The aim is to delineate the patients’ opinions and experience of the treatment in the medical care- and prophylaxis chain when they received prescription of physical activity in Östergötland. The questions are: • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got at the medical clinic when they received prescription of physical activity? • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from Korpens staff when they were phoned? • What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from the leader during the physical activity? Method: The investigation was realized on patients who lived in small cities and in the countryside in the county Östergötland. Korpen has agreements with eight local authoritys to organize and accomplish “Prescription of physical activity” work. These were all chosen for the investigation. The selection was made by random sample from these local authoritys,by those who got “Prescription of physical activity” during 2005, with stratification for sex and age. Total 71 persons were selected for the investigation. The investigation was made through questionnaire interviews by telephone. The external falling off became 29 persons. Interviews were realized with 59 % by those who were selected for the investigation. Results: It is mostly nurses, physiotherapists and doctors who has written “Prescription of physical activity”. The patients experience are that they have got good or very good treatment by those who have made the prescription. 57 % have not been informed that the activity is not subventioned by the government, which many would have liked to know. When it comes to being phoned by Korpens staff most of the participates have the experience that it is positive to get a little extra pressure to pull through with the activity. Most of the participates also thought that the price was reasonable, even though quite a lot thought that it was expensive in the beginning before they felt the results. The leaders of the activities was overall very popular by the participantes. Conclusions: The majority of the responders thought that they have got good treatment by all three persons or instances that the questionnaire was about. The things that were not so good among the questionnaire answers were mostly about faults in the organization among “Prescription of physical activity” work and that there is too few activities to choose from in the smaller cities.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden. Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten. Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept. Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.

No description available.

Background: Public health is a concern of many important areas of society and it`s important that Sweden works with the health of the individual through the eleven public health areas. Health isn`t longer only a objective but even a resource. That`s why the society works with the health of the individual through a salutogenic perspective, about what can preserve or enhance the health of the individual. Aim: The aim of this study is to find out what the staff at a nursing home has views of what health can bring, and also study how health affects their ability to work. Also to study the employee`s apprehension of the wellness reimbursement that employer offers them. Material and Method: A qualitative method was used to obtain results from eight interviews with health care workers in Skåne. Interviews were transcribed and analyzed using content analysis. Results: For the interview person’s health means to feel good and be healthy. The health of the individual affects the ability to work and personal life. The wellness reimbursement is a good benefit from the employee and there is something for the interest of interview persons. Conclusion: The wellness reimbursement that the workplace offers to the employees today is at an individual level, it is up to the person himself to engage and find interest to training and well- being. That there is something for anybody who has interest for wellness reimbursement is in my opinion a good way to a healthier workplace. The individual wants to be self-determinant and can therefore not be forced to something they have no interest in. / Bakgrund: Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att Sverige arbetar med individens hälsa genom de elva folkhälsoområden. Hälsa ses inte längre bara som ett mål utan även som en resurs. Därför arbetar samhället med individens hälsa ur ett salutogent perspektiv, vad kan bevara eller förbättra individers hälsa. Syftet: Syftet med denna studie är att ta reda på vad personalen på ett äldreboende har för uppfattningar om hälsa, och även studera hur hälsan sägs påverka deras arbetsförmåga. Dessutom studeras personalens uppfattningar av den friskvårdsersättning arbetsgivaren erbjuder dem Material och Metod: En kvalitativ metod användes för att kunna få fram resultat från åtta stycken intervjuer med anställda inom vården i Skåne. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjupersonerna uttrycker att för dem är hälsa att få må bra och vara frisk. Intervjupersonernas hälsa påverkar arbetsförmågan och privatlivet. Friskvårdsersättningen är en bra förmån från arbetsgivaren och det finns något för alla intervjupersoners intresse. Konklusion: Friskvårdsersättning som arbetsplatser erbjuder anställda idag är på individ nivå, det är individen själv som får engagera sig i att finna sitt intresse i träning och välbefinnande. Att det kan finnas något som alla har intresse för inom friskvårdsersättningen anser jag är en god väg till en friskare arbetsplats. Individer vill vara självbestämmande och då kan det inte tvingas på något som det inte finns intresse för.

No description available.

Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad. Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa. Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.