Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.

No description available.

The increasing health problems in our society have been lifted to the surface and debated for quite some time now. Even though the statistics of bad health somewhat have dropped, the problems still remain. Many companies are wrestling with this and are suffering from huge financial losses due to the costs of people frequently calling in sick for work. This has resulted in an increasingly high expansion of different types of preventive measures in order to avert health problems. But far from all companies reach these goals and it is there for of high value to study how important resources can be used in a more efficient way. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding for Health promotive services in companies and to understand which influential factors are crucial in the process of reaching successful strategic Health promotions. Four qualitative interviews with four personnel managers were performed in the companies studied. The theoretical framework was achieved after the interviews were completed, which indicates that an inductive scientific method was used. The study discusses these four companies’ success stories and what has had an impact on their Health promotion. This results in the Health promotion being affected by both inner organizational factors such as leadership and external societal phenomena, for example current trends.

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse.

ABSTRACT Thorsson, E. 2015. Hitta ut – Ett svenskt folkhälsoprojekt. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.    Fysisk aktivitet i det svenska samhället spelar en betydande roll för landets folkhälsa. Folkhälsoprojektet Hitta ut drivs lokalt på 14 olika platser i Sverige och utgör således en del av vårt samhälles utbud av aktiviteter riktat mot folkhälsa. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad som är essentiellt för ett lyckat folkhälsoprojekt i Sveriges kommuner. Fokus ligger på att kartlägga vilka framgångsfaktorer och brister som är direkt avgörande för dess utgång och resultat.    För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomförs en intervjustudie vars resultat diskuteras utifrån Elisabeth VG Janssons och Per E Tillgrens resultat i sin artikel i BMC Public Health gällande hälsopromotion på lokal nivå samt Johan Faskungers, doktor inom fysisk aktivitet & hälsovetenskap vid University of Bristol, utvärdering av hur implementeringen av fysisk aktivitetsfrämjande insatser ser ut i samhället. Uppsatsens resultat visar att närvaron av en eldsjäl är en nödvändighet för en lyckad folkhälsopromotion, både på arrangörsnivå så väl som på kommunal nivå. Vidare är en förankring hos kommunen viktig i förhållande till drift av projektet då det är kommunen som ger ekonomiskt bidrag till projektets arrangörer. Marknadsföring upplevs också ha spelat av avgörande roll för folkhälsoprojektets resultat.

Personalen är en viktig byggsten i företagen som inteskall slösas bort. Individer i en organisation måste känna sig behövd ochtrygg. På senare år har personalhälsa kommit i fokus på grund av de nyareglerna för sjukfrånvaroredovisning. Reglernas syfte är att företagen skall tatill aktion där det behövs och ta ansvar för den sjuka personalen. Företagenska undvika långvariga sjukskrivningar och förebygga ohälsa. Ett begreppsom uppkommit är hälsopromotion, där företagen genom att erbjudafriskvård för personalen kan minska sjukfrånvaron, effektivisera ochutveckla organisationen till det bättre. Ett vanligt inslag är att företag tarhjälp av en extern part för att lösa sina problem. Vi ställer oss frågan varförföretagen väljer att arbeta med hälsopromotiva åtgärder och hur de arbetarmed lagstiftning kring personalfrågor.Undersökningen är kvalitativ och utformad som en multipel fallstudie.Tolkningar av insamlad empiri görs genom ett hermeneutiskt synsätt.Angreppssättet är abduktivt.Slutsatserna efter avslutad studie är att företag idag ser allvarligt påpersonalfrågor och hälsopromotion är ett steg i att skapa en effektivareorganisation. Vinsterna är många; lägre sjukfrånvaro, gladare personal,effektivare organisationer och ett slags goodwill förknippat med företaget.Företagen ser insatserna som en investering men de har svårt att se vad detger tillbaka. Trots det vågar de inte vara utan hälsotänkandet. Skillnaderföreligger mellan olika företag och det är inte alla som anammathälsopromotion eller reglerna kring sjukfrånvaroredovisning. Många företagredovisa sjukfrånvaro bara för att de måste och använder sig inte avmaterialet för att skapa en bättre organisation. Företagen tar frågor omarbetsmiljö på största allvar och kan närmast ses som omtänksamma utöverdet som är lagstadgat. De önskar genom arbetsmiljön förbättra helaorganisationen. / Uppsatsnivå: D

<p><strong><em><p>I dagens samhälle är människor inte längre lika aktiva som de var förr, detta leder till att allt fler människor får välfärdssjukomar och fler och fler människor sjukskriver sig på grund av dessa. Detta leder till att företagen måste få sina anställda att förebygga välfärdssjukdomarna genom utbildning och träning för att minska sjukfrånvaron på företaget.</p><p>Syftet med uppsatsen är att granska företagets åtgärdssatsningar samt nyttjandegraden av dessa, för att därefter kunna förbättra nyttjandegraden av friskvårdssatsningarna genom ökad motivation och kommunikation från ledarna.</p></em></strong></p>

<p>Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro</p>

<p>I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.</p>

<p>Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.</p>