<p>Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.</p>

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärandet av yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten. Syftet var även att undersöka hur denna lärprocess skulle kunna påverka hälsocoachernas individuella hälsa, genom beskrivningar av deras personliga förhållningssätt till hälsa. Metod: Föreliggande studie har haft en kvalitativ metodansats där datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma hälsocoacher. Studien hade en hermeneutisk epistemologisk ansats, och utgick vidare från ett abduktivt arbetssätt. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. Resultat: Resultatet visade att deltagarna identifierar sig med yrkesrollen som hälsocoach, och att det kan vara svårt att bortse från rollen som hälsocoach även i privata sammanhang. Genom sociala interaktioner med kunder och kollegor har hälsocoacherna lärt sig vad yrket kräver och har utvecklats i sin yrkesroll genom att anamma särskilda egenskaper och färdigheter som anses viktiga för yrkesrollen. Genom att utvecklas i yrkesrollen som hälsocoach har intervjupersonerna fått ökad kunskap inom hälsoområdet och vidare fått en mer balanserad syn på hälsa. Hälsocoacherna anser att det finns yttre förväntningar på hur de bör vara och agera, men upplever inga negativa konsekvenser av detta. Slutsats: Lärprocessen som sker inom yrkesrollen har format hälsocoacherna på så sätt att särskilda egenskaper utvecklats och yrkesrollen har blivit en stor del av den personliga identiteten. Den ökade kunskapen och utvecklingen i yrkesrollen har bidragit till att hälsocoacherna har förändrat sitt sätt att tolka, tillämpa och förstå hälsoinformation. Detta har i sin tur resulterat i ett mer balanserat förhållningssätt till hälsa, vilket i sin tur kan ha positiva hälsoeffekter. / Aim: The purpose of this study was to examine how the learning of the professional role as health coach contributes to shape the personal identity. The aim was also to investigate how this learning process could affect the health coaches' individual well-being, through their descriptions of personal approach to health. Method: The present study had a qualitative methodological approach, where data collection occurred through six semi-structured interviews with professional health coaches. The empirical data were compiled into themes and then analyzed through the theoretical framework. Results: The results shows that learning, in terms of interactions with customers and colleagues, and the adoption of particular characteristics and skills, may influence the personal identity of health coaches. Through learning, the individuals identified themselves, even in private settings, with the professional role. Due to learning, the health coaches have a more balanced approach to diet, exercise, and individual health. Conclusion: The learning process that takes place within the professional role has shaped the health coaches in such ways that special characteristics has developed and the professional role has become a big part of their personal identity. Furthermore, the results also shows that learning may influence the way of interpreting, applying, and understanding health information. Even their personal approach to health has changed for more balanced, which in turn may have positive health effects.