Genom att generera ständig förbättring kan en organisation vara konkurrenskraftig och fortsätta anpassa sig till en föränderlig värld. Förslagsystem är ett sätt att involvera hela organisationen i arbetet med ständiga förbättringar. Genom medarbetarna uppdagas idéer och förslag som är relevanta för den dagliga verksamheten och genererar inkrementella förbättringar som resulterar i utveckling och innovation. Syftet med studien var att undersöka hur förslagsystemet i ett konsultbolag kunde utvecklas för att hantera och organisera förbättring. Tidigare studier visar hur förslagsystem byggs på två organisatoriska pelare, företagskultur och företagsstruktur. För att kunna skapa en ändamålsenlig hantering och organisering av förbättringsförslag behövde därför både strukturella och kulturella aspekter av förslagsystemet undersökas. Studien initierades med att kartlägga fallföretagets förslagsprocess för att skapa en övergripande bild av den befintliga strukturen. Därefter togs de kulturella aspekterna i beaktning genom medarbetarnas uppfattningar av förbättringsarbetet och förslagsprocessen. Genom tematisk analys upprättades koder, faktorer och teman som redogör centrala områden för ett förslagsystem och dess framgång. De identifierade kulturella och strukturella aspekterna av förbättringsförslag användes sedan för att beskriva förslagsarbete i en ny modell. De rekommendationer som togs fram för fallföretagets fortsatta arbete ansågs till stor del påverka strukturen för förslagsystemet. Genom att formulera en målsättning som på ett enkelt sätt redogör syftet med organisationens förbättringsarbete skapas en förståelse för vad förbättringsarbetet önskar uppnå. Att reflektera kring organisatoriska förutsättningar samt hur engagemanget från ledning och medarbetare fungerar genererar förståelse för kulturella och strukturella aspekter som företaget har att förhålla sig till. Fallföretaget PlantVision, som konsultbolag, behöver särskilt undersöka hur de ska hantera timdebitering kontra förbättringsarbete för att medarbetarna ska motiveras att arbeta med båda. Timdebiteringen visade sig påverka medarbetarna i deras arbete med förbättringar då konsulter förväntas debitera arbetade timmar till kund och inte fokusera på interna förbättringar. Samtidigt måste organisationen fortsätta förbättras för att vara konkurrenskraftiga, och i en konsultverksamhet bör konsulterna involveras i förbättringsarbetet eftersom de har kontakten med kunden. Medarbetarna bör därför motiveras till att arbeta med en kombination av timdebitering och förbättringsarbete. Det är även värdefullt att analysera engagemanget för förbättringsarbete, både bland ledning och medarbetare för att kunna avgöra hur de ska fortsätta motiveras till att engagera sig i ständig förbättring. För att skapa ytterligare struktur i förbättringsarbetet upprättades ett nytt förslagsystem online som ett förslag på hur PlantVision kan hantera förbättringsförslag på ett effektivare sätt. Ett förslagsystem som främjar transparens och struktur samt ökar den interna kommunikationen mellan medarbetare och ledning antas medföra ett förbättringsarbete som drivs av medarbetarna. Studien visar på att konsultbolag har specifika förutsättningar som bör tas i beaktning vid upprättande och utvecklande av förslagsystem. I övrigt redogör studien hur målsättning, engagemang, transparens och struktur samt kommunikation bygger ett framgångsrikt förslagsystem och lägger grunden för inkrementellt förbättringsarbete.

Kunskap är en viktig organisatorisk tillgång, särskilt i sådana kunskapsintensiva verksamhetersom IT-konsultbolag utgör. Tidigare forskning inom Knowledge Management har identifieratbehov av fler studier om hur IT-konsultbolag delar sin kunskap genom att hantera denindividuella kunskapen och organisatoriska kunskapen inom verksamheten. Syftet med dennastudie är att utreda hur IT-konsultbolags transaktioner i värdenätverk skapar värdeutbytegenom att kunskap delas med andra aktörer. Genom att kartlägga IT-konsultbolags nätverk,visar analysen hur transaktioner och värden som utbyts mellan aktörer blir en tillgång för ITkonsultbolag.De kunskapsdelande transaktionerna som har identifierats i studiens resultat ärbland annat mentorskap, dokumentation, samarbete, forum, utbildning och möten. Dessatransaktioner visar på hur kunskapsdelning sker mellan IT-konsultbolag och aktörer inätverket. Slutsatsen för studien blev således att IT-konsultbolag delar kunskap genomexplicit och implicit samt formell och informell kunskapsdelning. Vidare indikerar studien påatt samarbete är centralt för att kunskap skall delas och att IT-konsultbolag ständigt behöverhitta nya samarbeten och nya sätt att dela kunskap på. Vidare identifierade studien tvåhuvudsakliga hinder för kunskapsdelning som var tidsbrist hos de seniora konsulerna ochbristandet struktur i IT-stödet.

<p>Companies acquiring ERP systems are often dissatisfied with the project and therefore consultancy firms wish to make use of project models in order to achieve success in implementations. Since research on ERP implementations in service companies is limited, there is a need for mapping of critical activities in implementation projects in this line of business. Under these premises, the purpose of our master thesis is to develop a model for implementation of ERP systems, specified in activities, which can be used by mid-sized consultancy firms with mid-sized qualified service companies as customers.</p><p>A literature study including project models, modern models and methodologies for ERP implementation, commonly existent activities, success factors and system development methods was carried out. Starting out with this, a theoretical model for ERP implementation was generated. In excess of this, a case study was conducted, where the implementation of the ERP system Microsoft Dynamics AX at the service company Eurostep, performed by the consultancy firm Medius, was studied. A comparative analysis was performed, where the theoretically deduced model of ERP implementation was complemented and revised.</p><p>The result of the master thesis is a consultancy model with four phases, with related activities, for ERP implementation in service companies. In order to fulfill the needs identified in the study, the model includes the following:</p><p>- Clear responsibility distribution</p><p>- Milestones as ending criteria</p><p>- Suitable ways of work within the phases</p><p>During the study the need for an anchoring and commitment process, and the need to consider the customer’s features, emerged. This can contribute to consultancy firms getting enough involvement in the project from their customers, which is important in order to achieve desired quality and to finish the project within the given time frame.</p> / <p>Företag som anskaffar affärssystem är ofta missnöjda med projektet och konsultbolag önskar därför använda sig av projektmodeller för att lyckas med införanden. Eftersom forskningen kring affärssysteminföranden i tjänsteföretag är begränsad, finns ett behov av kartläggning av kritiska aktiviteter i införandeprojekt hos denna typ av företag. Mot bakgrund av detta är syftet med vårt examensarbete att utveckla en modell för införande av affärssystem, konkretiserad i aktiviteter, som kan användas av medelstora konsultbolag med medelstora kvalificerade tjänsteföretag som kunder.</p><p>En litteraturstudie innefattande projektmodeller, moderna modeller och metodiker för affärssystemimplementering, vanligt förekommande aktiviteter, framgångsfaktorer och systemutvecklingsmetoder genomfördes. Med utgångspunkt i denna togs en teoretisk modell för affärssysteminföranden fram. Utöver detta gjordes en fallstudie där implementeringen av affärssystemet Microsoft Dynamics AX hos tjänsteföretaget Eurostep, som genomförs av konsultbolaget Medius, studerades. En komparativ analys genomfördes av det studerade fallet, där den teoretiskt framtagna modellen för affärssysteminförande kompletterades och reviderades.</p><p>Resultatet av examensarbetet är en konsultmodell med fyra faser, med tillhörande aktiviteter, för affärssysteminförande i tjänsteföretag. För att uppfylla de i studien identifierade kraven inkluderar modellen följande:</p><p>- Tydlig ansvarsfördelning</p><p>- Milstolpar i form av avslutskriterier</p><p>- Lämpligt arbetssätt inom faserna</p><p>Under studien framkom att en förankrings- och engagemangsprocess behövs, samt att hänsyn behöver tas till kundens egenskaper. Detta för att konsultbolag ska få sina kunder tillräckligt involverade i projektet, vilket är viktigt för att nå önskvärd kvalitet och för att kunna slutföra projektet inom dess givna tidsramar.</p>

Companies acquiring ERP systems are often dissatisfied with the project and therefore consultancy firms wish to make use of project models in order to achieve success in implementations. Since research on ERP implementations in service companies is limited, there is a need for mapping of critical activities in implementation projects in this line of business. Under these premises, the purpose of our master thesis is to develop a model for implementation of ERP systems, specified in activities, which can be used by mid-sized consultancy firms with mid-sized qualified service companies as customers. A literature study including project models, modern models and methodologies for ERP implementation, commonly existent activities, success factors and system development methods was carried out. Starting out with this, a theoretical model for ERP implementation was generated. In excess of this, a case study was conducted, where the implementation of the ERP system Microsoft Dynamics AX at the service company Eurostep, performed by the consultancy firm Medius, was studied. A comparative analysis was performed, where the theoretically deduced model of ERP implementation was complemented and revised. The result of the master thesis is a consultancy model with four phases, with related activities, for ERP implementation in service companies. In order to fulfill the needs identified in the study, the model includes the following: - Clear responsibility distribution - Milestones as ending criteria - Suitable ways of work within the phases During the study the need for an anchoring and commitment process, and the need to consider the customer’s features, emerged. This can contribute to consultancy firms getting enough involvement in the project from their customers, which is important in order to achieve desired quality and to finish the project within the given time frame. / Företag som anskaffar affärssystem är ofta missnöjda med projektet och konsultbolag önskar därför använda sig av projektmodeller för att lyckas med införanden. Eftersom forskningen kring affärssysteminföranden i tjänsteföretag är begränsad, finns ett behov av kartläggning av kritiska aktiviteter i införandeprojekt hos denna typ av företag. Mot bakgrund av detta är syftet med vårt examensarbete att utveckla en modell för införande av affärssystem, konkretiserad i aktiviteter, som kan användas av medelstora konsultbolag med medelstora kvalificerade tjänsteföretag som kunder. En litteraturstudie innefattande projektmodeller, moderna modeller och metodiker för affärssystemimplementering, vanligt förekommande aktiviteter, framgångsfaktorer och systemutvecklingsmetoder genomfördes. Med utgångspunkt i denna togs en teoretisk modell för affärssysteminföranden fram. Utöver detta gjordes en fallstudie där implementeringen av affärssystemet Microsoft Dynamics AX hos tjänsteföretaget Eurostep, som genomförs av konsultbolaget Medius, studerades. En komparativ analys genomfördes av det studerade fallet, där den teoretiskt framtagna modellen för affärssysteminförande kompletterades och reviderades. Resultatet av examensarbetet är en konsultmodell med fyra faser, med tillhörande aktiviteter, för affärssysteminförande i tjänsteföretag. För att uppfylla de i studien identifierade kraven inkluderar modellen följande: - Tydlig ansvarsfördelning - Milstolpar i form av avslutskriterier - Lämpligt arbetssätt inom faserna Under studien framkom att en förankrings- och engagemangsprocess behövs, samt att hänsyn behöver tas till kundens egenskaper. Detta för att konsultbolag ska få sina kunder tillräckligt involverade i projektet, vilket är viktigt för att nå önskvärd kvalitet och för att kunna slutföra projektet inom dess givna tidsramar.

Organisationer har i decennier nyttjat affärssystem för att planera och övervaka samtliga delar av sina verksamheter. Sättet på vilket dessa system har körts har länge varit lokalt, på servrar hos den organisation som nyttjar systemet. Det har inneburit stora investeringar i hårdvara och höga underhållskostnader. Med de tekniska framsteg som har gjorts under 2000-talet har det som nämns vid molntjänster möjliggjorts, och mjukvara går nu att abonnera på, detta gäller även för affärssystem. Försäljning och implementation av affärssystem utförs i regel av konsultbolag i partnerskap med det bolag som utvecklar systemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av de säljande konsultbolagens affärsmodell påverkas när allt fler affärssystem säljs som molntjänst. För att ta reda på det har konsultbolaget Softronic och deras affärsmodell undersökts genom att intervjua representanter från deras affärssystemsverksamhet. Studien kom fram till att det uppstår stora skillnader i framförallt intäktsströmmarna, vilka kompetenser som krävs samt hur erbjudandet till kunderna ser ut. Vidare beskrivs det hur Softronic genom att i en övergångsfas nyttja parallella affärsmodeller lättare kan hantera skiftet / For decades, organizations have used enterprise resource planning systems to plan and monitor all parts of their operations. The way in which these systems have operated has traditionally been on locals servers of the organization that uses the system. This way of operating has resulted in major investments in hardware and high maintenance costs. With the technical advancements made during the 2000s, the concept of cloud services has been made possible. Software can now be delivered as a service. This change is also applicable to enterprise resource planning systems. Sales and implementation of enterprise resource planning systems are usually carried out by consulting companies in partnership with the company that develops the systems. The purpose of the study was to investigate how one of the selling consulting companies' business model is affected when a larger proportion of the enterprise resource planning systems are sold as cloud services. In order to get an understanding of this, the consulting company Softronic and their business model were studied by interviewing representatives from their enterprise resource planning systems unit. The study found that there are major differences, in particular, the revenue streams, the capabilities required and how the offer to the customers differs. Furthermore, it is described how Softronic more easily can handle the shift in a transition phase by using parallel business models.

Syftet med denna flerfallstudie är att granska Svenska IT-konsultbolags informationssäkerhetspolicies (ISP). Vissa forskare argumenterar att införandet av en ISP är den allra viktigaste säkerhetsaspekten för en organisation. Studiens metodologiska ansats är en flerfallstudie baserad på kvalitativa djupintervjuer, tidigare forskning och ITkonsultbolagens ISP:s. Resultaten har analyserats och jämförts med hur en ISP bör implementeras för att klassas som effektiv enligt olika standarder. Resultaten visar att ITkonsultbolag tenderar att hänvisa till de anställdas egen ansvarskänsla istället för att implementera en felfri ISP. Organisationerna förväntar sig att anställda har ett genuint intresse för IT-säkerhet vilket därmed kan vara en orsak till att organisationer inte värderar sin ISP högre. Samtliga respondenter ansåg trots detta att den mänskliga faktorn är det största hotet mot IT-säkerheten.

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.

I takt med ökade samhällsmässiga och juridiska påtryckningar på företag ökar kraven på företag att agera etiskt och i enlighet med intressenters förväntningar. En förväntning som blivit allt större är att företag ska förespråka mångfald, jämlikhet, och inkludering. Inom Europa kommer det frånoch med 2024 bli av ännu större vikt för företag att ha ett konkret mångfaldsarbete med hänsyn till nya lagar kring rapportering av mångfald på arbetsplatsen. Konsultbranschen har historiskt brottats med stora utmaningar gällande mångfald och siffror från 2018 pekar på att konsultbolag i Sverige generellt består av mer än dubbelt så många män som kvinnor. Tidigare forskning inom mångfald visar på både positiva och negativa effekter som uppstått på grund av heterogena arbetsstyrkor. Det optimistiska perspektivet argumentererar för att mångfald bidrar till fördelar som förbättrade jobbprestationer, ökad innovationsgrad, och förbättrade jobbattiyder som leder till förbättrad lönsamhet för företagen. Den pessimistiska forskningen, å andra sidan, antyder att mångfald kan innebära kostnader i form av kommunikationsproblem, fler konflikter, försämrad arbetstillfredsställelse, och lägre produktivitet. Forskare är eniga om att mångfaldshantering krävs för att mångfalden ska ge maximal nytta och för att eventuella negativa effekter ska motverkas eller minimeras.  Denna studie utfördes för att tydliggöra hur mångfaldsarbetet bedrivs på konsultbolag i Sverige och studien ämnade att besvara vilka faktorer som kan underlätta eller hindra mångfaldsarbetet, hur mångfalden bör hanteras, och slutligen, vilka effekter som kan uppstå till följd av mångfaldiga arbetsstyrkor. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med respondenter från tre stora konsultbolag med verksamhet i Sverige och konsulttjänster inom digitalisering och IT. Totalt intervjuades åtta respondenter, en pilotintervju inkluderad.  Empirin är mer i linje med det optimistiska synsättet inom litteraturen då samtliga respondenter upplevde att mångfald medför stora positiva effekter. Respondenterna var dock av uppfattningen att det fanns potentiella negativa effekter, men genom korrekt mångfaldshantering ansågs dessa effekter kunna motverkas eller minimeras. Empirin pekar på att konsultbolagen i Sverige arbetar med mångfald på olika sätt, dock med jämställdhetsfrågan som en gemensam nämnare. Övriga mångfaldsdimensioner har mindre prioritet, trots att diskussioner kring dimensioner som etnicitet, LGBT, och funktionsvariationer har börjat bli mer förekommande. Med heterogena arbetsstyrkor och korrekt mångfaldshantering beskrevs det att företag kan erhålla effekter som förbättrad lönsamhet, ökad produktivitet samt förbättrade jobbattityder och prestationer. Medarbetare finner lättare trygghet och förbättrade personliga relationer på arbetsplatsen, och kunskapsspridningen ökar då medarbetarnas olika perspektiv leder till bättre problemlösningsförmåga, idégenerering, och bredare kunskapsbas. Företag med mångfald på arbetsplatsen uppfattas som mer attraktiva för både arbetstagare och kunder, och företagets konkurrensförmåga förbättras.  Mångfaldshantering krävs för att främja de positiva effekterna och motverka potentiella negativa effekter. I detta ingår högsta ledningens genuina engagemang, anpassning efter den lokala kontexten, en öppen och tillåtande organisationskultur, inkludering, utbildningar, seminarier, och work-life balance. Faktorer som kan underlätta eller hindra mångfaldsarbetet inkluderar data, resurser, fördomar, och stereotyper. / As societal and legal pressures on companies increase, so do the demands on companies to act ethically and in line with stakeholder expectations. A growing expectation is that companies should advocate for diversity, equity, and inclusion. In Europe, from 2024 onwards, it will be even more important for companies to have a meaningful diversity management in view of new laws on diversity reporting in the workplace. The consulting industry has historically struggled with major challenges regarding diversity and numbers from 2018 indicate that consulting firms in Sweden generally comprise more than twice as many men as women. Previous research on diversity shows both positive and negative effects arising from heterogeneous workforces. The optimistic perspective argues that diversity contributes to benefits such as improved job performance, increased innovation, and improved job attitudes leading to improved profitability for companies. The pessimistic research, on the other hand, suggests that diversity can impose costs in the form of communication problems, increased conflict, reduced job satisfaction, and lower productivity. Researchers agree that diversity management is required to maximize the benefits of diversity and to counteract or minimize any negative effects.  This study was conducted to clarify how diversity management is carried out at consulting firmsin Sweden and the study aimed to answer what factors can facilitate or hinder diversity management, how diversity should be managed, and lastly, what effects can occur as a result of diverse workforces. The study was conducted through qualitative interviews with intervieweesfrom three large consulting firms with operations in Sweden and consulting services in digitalization and IT. A total of eight interviewees were interviewed, including one pilot interview.  The empirical data is more in line with the optimistic view in the literature, as all intervieweesconsidered diversity to bring major positive effects. However, the interviewees were of the opinion that there were potential negative effects, but through proper diversity management these effects were considered to be counteracted or minimized. The empirical data indicates that the consulting firms in Sweden work with diversity in different ways, aside from gender equality which was a common denominator. Other diversity dimensions have less priority, although discussions about dimensions such as ethnicity, LGBT, and disabilities have begun to become more prevalent. With heterogeneous workforces and proper diversity management, it was described that companies can obtain positive effects such as improved profitability, increased productivity and improved job attitudes and performance. Employees are more likely to find security and improved personal relationships in the workplace, and knowledge sharing increases as the different perspectives of the diverse employees lead to better problem solving, idea generation, and a broader knowledge base. Companies with a diverse workforce are perceived as more attractive to both employees and customers, and are perceived as more competitive.  Diversity management is required to promote the positive effects and counteract potential negative effects. According to the empirical data, proper diversity management include the genuine commitment of top management, adaptation to the local context, an open and permissive organisational culture, inclusion, training, seminars, and work-life balance. Factors that can facilitate or hinder diversity efforts include data, resources, prejudices, and stereotypes.

Bakgrund Distansstyrning anses som den moderna organisationens sätt att styra sina anställda mot att uppnå vad som är bäst för organisationen. De styr primärt sina anställda genom att fastställa organisatoriska mål för att vägleda de anställda i rätt riktning. För att uppnå en god styrning krävs det att organisationerna har en god kommunikation med sina anställda, inte minst då information kring målen skall kommuniceras. De senaste årens teknologiska framsteg kring kommunikation har bidragit med att organisationer utvecklat sitt sätt att kommunicera till sina anställda. Inom organisationer är det viktigt att ha en rad olika och fungerande strategier för hur de ska kommunicera och uppnå sina organisatoriska mål. Utvecklingen av kommunikation har således lett till att organisationers ledning kan förmedla sina organisatoriska mål med hjälp av en rad olika kommunikationskanaler. Litteraturstudien pekade på att organisationer använder distanskommunikation alltmer i sin verksamhet. Ledningen inom konsultföretag har en ständig distansfaktor att ta hänsyn till när det kommer till styrning av deras organisationer. Samt att deras anställda jobbar för två organisationer vilket leder till att de har en flerorganisationskultur. Konsultbranschen blev således intressant att undersöka på grund av sin distansstyrning, distanskommunikation och flerorganisationskultur då även övriga branscher tenderar att gå mot den här organisationsstrukturen. Syfte Den här studien avser att undersöka hur kunskapsintensiva organisationer i form av konsultbolag styr sin verksamhet med hjälp av organisatoriska mål. Stor fokus kommer att ligga på kommunikationen kring de organisatoriska målen mellan företagsledning och anställd. Metod Det här är en explorativ studie där ett par konsultbolag ingick i en fallstudie för att undersöka hur kommunikation kring de organisatoriska målen uppfattas och hanteras av de inblandade konsulterna. Studien är uppbyggd så att konsultbolagets ledning står för ena parten och konsulterna för den andra. Sedan har deras uppfattning av kommunikationen gällande de organisatoriska målen undersökts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare jämfördes de båda parterna för att identifiera eventuella olikheter i deras uppfattningar. Anledningen till att just konsultbolag valdes var för att en stor del av den här studien kommer rikta in sig på distansdimensionen av kommunikation. Detta för att ledningen inom konsultbolaget och konsulterna i regel inte bedriver sitt vardagliga arbete under samma tak. Resultat Resultatet tydde på att det finns diskrepans på specifika kommunikationsaspekter mellan ledningen inom konsultbolaget och konsulterna. På andra aspekter speglar de båda parternas uppfattning varandra bättre. De största likheterna som identifierades var medvetenheten om de organisatoriska målens existens och dess betydelse för företaget i stort. Uppfattningarna skiljdes dock något åt när det kom till de organisatoriska målens betydelse på lokal nivå. Utefter resultatet går det att vidare ifrågasätta huruvida effektiv respektive konsultbolags styrning hanteras med avseende på de organisatoriska målen. Slutsats Några slutsatser som drogs var att konsultbolagen i studien lägger stort fokus av deras styrningsarbete på att förmedla, återkoppla och skapa en god förståelse bland organisationens konsulter kring organisatoriska mål. Det går också att konstatera att de inblandade konsultbolagen arbetar aktivt med metoder och tillvägagångsätt kring kommunikationen av de organisatoriska målen som är väl grundade i teorin om kommunikation. Konsultbolagen löser primärt problematiken kring distansfaktorn och flerorganisationskulturen genom att mestadels kommunicera organisatoriska mål genom fysiska möten med sina konsulter. Konsultbolagets ledning är väl medvetna om att de organisatoriska målen initialt ofta är abstrakta. Vilket innebär att de måste brytas ner och konkretiseras, helst med hjälp av konsulterna så att de lättare ska kunna applicera dem på sitt vardagliga arbete. Resultatet påvisar också att det finns en viss problematik kring konflikter mellan konsultbolagets organisatoriska mål och kundbolagets organisatoriska mål. / Background Distance management is regarded as the modern organization's way of directing its employees to achieve what is best for the organization. They primarily control their employees by setting organizational goals to guide employees in the right direction. In order to achieve good management, it is necessary that the organizations have good communication with their employees, not least when information about their goals is to be communicated. Recent technological advances in communication have helped organizations develop their way of communicating to their employees. Within organizations, it is important to have a variety of different and functioning strategies for communicating and achieving their organizational goals. The development of communication has thus led to the management of organizations to convey their organizational goals by means of a variety of communication channels. The literature study pointed out that organizations are increasingly using distance communication in their operations. Management within consulting companies has a constant distance factor to take into account when it comes to managing their organizations. And that their employees work for two organizations, which leads to a multi-organizational culture. The consulting industry thus became interesting to investigate because of its distance management, distance communication and multi-organizational culture as other industries also tend to go against this organizational structure. Purpose This study aims to investigate how knowledge-intensive organizations in the form of consulting companies control their activities with the help of organizational goals. A major focus will be on communication about the organizational goals between company management and employees. Method This is an explorative study where a couple of consulting companies were included in a case study to investigate how communication about the organizational goals is perceived and managed by the consultants involved. The study is structured so that the management company management stands for one party and the consultants for the other. Since then, their perception of communication regarding the organizational goals has been investigated with the help of interviews and questionnaires. Furthermore, the two parties were compared to identify any differences in their views. The reason why a particular consulting company was chosen was because a large part of this study will focus on the distance dimension of communication. This is because the management within the consulting company and the consultants usually do not do their everyday work under the same roof. Result The result indicated that there discrepancy in specific communication aspects between the management within the consulting company and the consultants. In other aspects, the two parties' views reflect each other better. The biggest similarities identified were awareness of the existence of organizational goals and its importance to the company as a whole. However, perceptions differed somewhat when it came to the significance of organizational goals at the local level. Further to the result, it is possible to further question whether the management of the respective respective consulting companies is managed with regard to the organizational goals. Conclusion Some conclusions that were drawn were that the consultancy companies in the study place great focus on their management work on mediating, feedback and creating a good understanding among the organization's consultants about organizational goals. It can also be noted that the consultancy companies involved are actively working on methods and approaches to the communication of the organizational goals that are well founded in the theory of communication. The consulting companies primarily solve the problems regarding the distance factor and the multi-organizational culture by mostly communicating organizational goals through physical meetings with their consultants. The management company's management is well aware that initially the organizational goals are often abstract. Which means they have to be broken down and concreteized, preferably with the help of the consultants so that they can more easily apply them to their everyday work. The result also shows that there is a certain problem of conflicts between the consulting company's organizational goals and the customer company's organizational goals.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.