I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål. För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet. Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”. Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

Background and aim: Organizations must be able to manage change in order to survive in today’s competitive society. To continue to develop and reach better results is fundamental. Case Company Parker Hannifin Corporation, Quick Coupling Division Europe, Tema Ingenjörsfirman AB, Skövde has an ambition to have an organization that manage changes and continuously improve its performance. That is the reason why this examination work arises. The aim on the examination work is to present a proposal on how the organization more systematic and effective can work with improvements. This has been done by identifying the key success factors for the improvement work in the literature, the company and through the benchmarking-company.   Method: The examination work is done as a qualitative case study with an abducted approach. The data collection has been done through a variety of methods, which are past experience, literature studies, observations and interviews.   The literature indicates several success factors to consider in order to achieving a successful change work. To have core values that the work can rely on and from that create an organization that continually improves. Within the organization can the continuously improvement work be divided in four different levels: individual- local-, cross functional- and global business improvement. The improvement work should in main be driven in a project form with defining roles and reach goals. By comparing the literature and the benchmarking-company are essentially the same success factors identified.   Result and conclusions: The experience inside the case company is that the improvement work is unstructured and slow. The work is mostly in ad-hoc nature and a common destructive method that is uses to solve problem is “fire-extinguishing”. This examination work indicates that the organization is working unsystematic and are missing a structure with defines roles and distinct goals in order to work with changes.   To create a more systematic improvement work the author has given a proposal on how the company can organize. By resting on core values and supporting infrastructure based on improvement teams that work at different levels with defined roles and clear goals is it good assumes to have a successful improvement work.   Suggestions for future research: By using this examination works result, I hope that organizations can be able to achieve a successful improvement work and therefore continuously improving. This examination work delimits itself to only give proposals for actions, and does not scope how the proposals has been implemented in the organization. Therefore, I propose further studies of the implementing process of the improvement work in the organization.

<p>Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.</p><p>För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden. Ur det framkom att driftplaneringen var det området där förbättringar ansågs lämpliga att utföra. Arbetsmodellens nästa steg var att analysera de utvalda områdena vilket gjordes genom att bryta ner driftplaneringen i olika alternativ där målsättningen var att minska totalkostnaden och öka effektiviteten. Dessa alternativ var:</p><p>• Alternativ 1 - Utgångsläget</p><p>• Alternativ 2 – Flyttning av kvällsvolymer</p><p>• Alternativ 3 – Flyttning av lördagsvolymer</p><p>• Alternativ 4 – Förbättring av kapacitetsfaktorer</p><p>• Alternativ 5 – Ökning av (antalet) möjliga anställda</p><p>För att undersöka de olika alternativen på ett strukturerat sätt byggdes en modell upp, i arbetet kallad för Resursmodellen. Målet med modellen är att optimera kostnaden för personalbehovet på expedition och service utifrån de volymer som ska hanteras och de förutsättningar som sätts upp i form av kapacitetsfaktorer och raster. De olika alternativen som undersöktes resulterade i att DE Borlänges totalkostnad enligt modellen kan reduceras bland annat genom att ändra frisläppningstiderna på kvällar och lördagar. Arbete resulterade i att effektiviteten kan ökas i form av minskat antal använda timmar. Värt att nämna är att varje alternativ resulterade i reducerad totalkostnad.</p><p>Slutsatser som dragits av resultatet är följande:</p><p>• DE Borlänge bör utnyttja den överkapacitet som finns idag i form av ytor och personal.</p><p>• Genom att flytta frisläppningstider finns stora möjligheter för DE Borlänge att reducera totalkostnaden.</p><p>• DE Borlänge bör fokusera på att öka effektiviteten genom att möjliggöra fler anställda per halvtimma istället för att öka prestationen för varje arbetare.</p>

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.

Studien har utförts på ett företag för att öka förståelsen för hur kartläggning av tjänsteprocesser och förbättringsarbete inom det området går till. Det har identifierats sex olika problem i form av otydlig planering, mycket ställtider, överarbete, dålig struktur i projektarkiv och brist på förbättringsarbete som leder till att processen står still i utvecklingen. Med hjälp av fyra förbättringsförslag syftar studien till att öka produktiviteten i processen.

Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.

Syftet med undersökningen var att undersöka och utifrån ett maktteoretiskt perspektiv analysera Esthercoachers beskrivningar av och resonemang kring brukarinflytande och dess premisser i förbättringsarbete inom kommunal omsorg. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tolv kvalitativa intervjuer med Esthercoacher som är verksamma i sex kommuner i Jönköpings län och vars uppgift bland annat är att bedriva förbättringsarbete. Studien visar att förbättringsarbete inom kommunal omsorg primärt genomförs av professionella aktörer i samtliga faser. När brukare involveras sker detta generellt på professionellas villkor och i olika former av mer symbolisk tokenism i planerings- och studerandefasen. Vidare visar studien att premisserna för att tillämpa brukarinflytande i förbättringsarbete varierar mellan kontexter och påverkas av ett flertal faktorer. En sådan faktor är hur professionella och brukare förhåller sig till den hindrande diskurs som verkar inom kommunal omsorg, vilken främjar en hierarkisk relation mellan parterna. En annan central aspekt är professionellas bedömning, tolkning och kategorisering av brukarens resurser vilken påverkar möjligheterna till inflytande och ofta resulterar i att professionella agerar ombud för att möjliggöra brukarinflytande. Likaså påverkas, enligt informanterna, tillämpningen av coachens tillgång till organisatoriska resurser, vilket ofta försvårar eller helt förhindrar brukarinflytande. Sammantaget understryker studien att brukarinflytande i förbättringsarbete är ett komplext fenomen vars premisser avgörs i ett samspel mellan diskurser, resurser och kontexter.

Från och med 2016 tillämpas ett nytt sätt att utvärdera utbildningar på högre nivå i Sverige. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ansvar för uppdraget efter beslut i Sveriges riksdag. Fokus kommer att till stor del att ligga på lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem. ESG, European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, kommer att ligga som grund för det nya systemet. Förbättringsarbetet som i denna rapport är utfört på mesosystemnivå vid Hälsohögskolan, HHJ, har inneburit att dels följa utvecklingen nationellt från UKÄ:s sida, dels att kartlägga det kunskapsläge som programansvariga vid HHJ har om kvalitetsfrågor. Det övergripande syftet med förbättringsarbetet har varit att vara med och förbättra Hälsohögskolans arbete med kvalitetssäkring samt vara delaktig i förberedelsen inför nytt granskningssätt. Det specifika syftet är att säkerställa att HHJ skall kunna arbeta med bästa möjliga kvalitet i det nya kvalitetssäkringssystemet samt att programansvariga har stöd i sitt kvalitetssäkringsarbete. En baslinjemätning i form av en fokusgruppsintervju har utförts och analyserats. Resultatet av analysen sade att kunskap och intresse finns för kvalitetsfrågor men att stöd från ledningen saknas i dessa frågor. Utifrån detta resultat rekommenderades det att ett kvalitetsutskott skapades inom HHJ som kan vara just detta stöd.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka om förbättringsarbetet leder till ett ökat dagligt kvalitetsarbete för HHJ programansvariga. För att studera detta utfördes individuella intervjuer med programansvariga för att avgöra ifall genomförda förändringar lett till förbättringar. Resultatet efter analys blev att genomförda åtgärder sannolikt kommer leda till nya rutiner och ökad medvetenhet när det gäller kvalitetssäkringsarbete samt att förändringarna kan anses som förmodade förbättringar. HHJ står redo för implementering av nytt kvalitetssystem för att klara utvärdering från UKÄ.