CBI Betonginstitutet är idag i en expansionsfas med en strävan att värna om den globalahållbarheten som medför större förväntningar på företaget och ökade krav från samhället somi världen. För att konkurrera i näringslivet medför detta en förändring i verksamheten och iverksamhetens processer. Detta ger ökad medvetenhet i helhet hos medarbetaren för attsamverka i organisationen och internationellt. För att kunna förbättras krävs det gemensamförståelse från samtliga medarbetare oavsett titel, där de gemensamt utvecklas kringorganisationen mål och visioner.Syftet med examensarbetet är att hjälpa CBI med sammanställning av deras huvudprocesser iledningssystemet samt en enkel överskådlig processkarta som smidigt kan integreras i SP:sverksamhet.Rapporten ger en redogörelse hur teori och praktiskt genomförande skiljs åt. Material tillexamensrapport, fick fram genom att studera CBI ledningssystem och genom litteraturstudiersamt avslutande intervjuer med medarbetare.Resultatet utgår från medarbetarnas beskrivning av deras arbetsmoment, därifrån skapades enprocesskarta för huvudprocesser och delprocesser som grund till CBI ledningssystem. Visaräven hur huvudprocessen provning &amp; kontrolls, ackrediterad verksamhet, delprocesser harminskat från nio stycken till fem stycken delprocesser.I framtida arbeten med förbättring och fortsatt utveckling av processer för att få en smidigvärdeskapande kedja av flöde och för medarbetare att se helheten i organisation. Därledningens mål och visioner speglas ner i verksamheten och utvecklandet av processer. / <p>Program: Industriell ekonomi - arbetsorganisation och ledarskap</p><p>Program: Industriell ekonomi - affärsingenjör</p>

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &amp;Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

<p>Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis<em> Kaizen, TQM </em>och <em>Lean Production</em>. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för.</p><p> </p><p>En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer. C2 Management AB, konsulter inom Ständiga förbättringar, har insett vikten av att ta tillvara på förbättringsförslag. Som ett verktyg för att kringgå en oengagerad ledning och samtidigt använda sig av medarbetares idéer har checklistan, <em>Den vakne teamledaren</em>, tagits fram som resultat av ett tidigare examensarbete på C2 Management AB. Checklistan bygger på framgångsfaktorer och innehåller sju aktiviteter för team att lyckas med förbättringsarbete. För att checklistan ska kunna anpassas till respektive verksamhet är den enkel och konkret i sin utformning.</p><p> </p><p>Man har på C2 Management AB sett en svårighet för företag att ta till sig och anpassa nytt material till verksamheten. Det fanns därför i deras intresse att utreda huruvida checklistan används. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera checklistan,<em> Den vakne teamledaren,</em> i praktiken och identifiera förbättringsmöjligheter<em>.</em> Projektet inleddes med en omfattande förstudie där representanter som beställt checklistan kontaktades. Resultatet visade på att ingen, i dagsläget, hade använt checklistan och att enkelheten bidrog till en oförståelse. Den fortsatta studien, litteraturstudie och multipel fallstudie, riktades därför mot att kunna ge praktiska anvisningar för aktiviteterna i checklistan samt undersöka förutsättningar för att komma igång med förbättringsarbete.</p><p> </p><p>Åtta litterära verk studerades och fyra företag besöktes. I examensarbetet har diverse förutsättningar och praktiska erfarenheter för att komma igång med förbättringsarbete identifierats. Dessutom har checklistans fyra fokusområden; mål, resultat, uppmuntran och utbildning studerats närmare i syfte att utreda checklistan vidare.</p><p> </p><p>En genomgående trend och svårighet för alla kontaktade företagsrepresentanter har varit att komma igång med att använda checklistan. Därför utvecklades en handlingsplan, innehållande tio steg, för att komma igång med både förbättringsarbete och med checklistan. Målet med handlingsplanen är att skapa en förbättringskultur. De tio ingående stegen bygger på checklistans fokusområden samt det resultat som framkommit från alla tre moment i studien; förstudie, litteraturstudie och multipel fallstudie. Utformningen och grundtanken med handlingsplanen är att det finns en röd tråd att följa, konkreta aktiviteter föreslås samtidigt som den är tillräckligt generell för att anpassas till olika verksamheter.</p>

<p>Detta examensarbete undersöker orsaker till och kostnader för interna kvalitetsbrister hos Gyllensvaans Möbler AB. Det är ett familjeföretag med 220 anställda som av folierade och kantlistade spånskivor tillverkar och levererar cirka 13 000 möbler per dag till IKEA. Företagsledningen har misstänkt att kvalitetsbristkostnaderna varit omfattande och ville ha kostnaderna och orsakerna undersökta närmare i ett examensarbete.</p><p>Arbetet började med en period i produktionen för att få en inblick i produktionsförloppet, företagets kvalitetspolicy, operatörernas arbete samt vilka olika slags kvalitetsbrister som uppkommer. Därefter teoristudier om kvalitetsbristkostnader och genomgång av företagets materialplaneringssystem. Intervjuer gjordes sedan med avdelningsledare, kvalitetssamordnare och produktionstekniker för att få reda på orsakerna till uppkomna kvalitetsbrister. Vid intervjuerna konstaterades sex vanligtvis förekommande kvalitetsbrister.</p><p>En fyra veckor lång empirisk studie genomfördes för att se felfrekvens och kostnader för felen. Operatörerna rapporterade under denna tid in samtliga fel och brister som uppkom inom produktionen. Bristerna som framgick vid intervjuerna utgjorde 64 % av samtliga fel, varav kantlistfel 26 %, folierepor 16 %, foliefel 13 %, borrfel 6 %, måttavvikelser 1 % och trasiga spånplattor 1 %.</p><p>Förbättringsarbetet har fokuserats på att hitta orsaker till och föreslå förbättringar till de största felområderna. Brister i kantlistningsprocessen beror mestadels på måttavvikelser i inkommande spånskivor. Måttavvikelserna kan minskas genom förbättrat underhåll av sågstationen innan kantlistningen. Folierepor orsakas huvudsakligen av spånrester mellan detaljer som staplats i högar eller av slitna rullbanor. Vissa folieleverantörer har haft kvalitetsproblem som gjort folien extra känslig. Folirepor minskas genom leverantörsbyte, bättre utsug efter borr- och sågstationer samt förebyggande underhåll av rullbanor.</p>

<p>De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.</p>

<p><strong>Background and aim:</strong> Organizations must be able to manage change in order to survive in today’s competitive society. To continue to develop and reach better results is fundamental. Case Company <em>Parker Hannifin Corporation, Quick Coupling Division Europe, Tema Ingenjörsfirman AB, Skövde </em>has an ambition to have an organization that manage changes and continuously improve its performance. That is the reason why this examination work arises. The aim on the examination work is to present a proposal on how the organization more systematic and effective can work with improvements. This has been done by identifying the key success factors for the improvement work in the literature, the company and through the benchmarking-company.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The examination work is done as a qualitative case study with an abducted approach. The data collection has been done through a variety of methods, which are past experience, literature studies, observations and interviews.</p><p> </p><p>The literature indicates several success factors to consider in order to achieving a successful change work. To have core values that the work can rely on and from that create an organization that continually improves. Within the organization can the continuously improvement work be divided in four different levels: individual- local-, cross functional- and global business improvement. The improvement work should in main be driven in a project form with defining roles and reach goals. By comparing the literature and the benchmarking-company are essentially the same success factors identified.</p><p> </p><p><strong>Result and conclusions:</strong> The experience inside the case company is that the improvement work is unstructured and slow. The work is mostly in ad-hoc nature and a common destructive method that is uses to solve problem is “fire-extinguishing”. This examination work indicates that the organization is working unsystematic and are missing a structure with defines roles and distinct goals in order to work with changes.</p><p> </p><p>To create a more systematic improvement work the author has given a proposal on how the company can organize. By resting on core values and supporting infrastructure based on improvement teams that work at different levels with defined roles and clear goals is it good assumes to have a successful improvement work.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>By using this examination works result, I hope that organizations can be able to achieve a successful improvement work and therefore continuously improving. This examination work delimits itself to only give proposals for actions, and does not scope how the proposals has been implemented in the organization. Therefore, I propose further studies of the implementing process of the improvement work in the organization.</p>

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs. För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden. Ur det framkom att driftplaneringen var det området där förbättringar ansågs lämpliga att utföra. Arbetsmodellens nästa steg var att analysera de utvalda områdena vilket gjordes genom att bryta ner driftplaneringen i olika alternativ där målsättningen var att minska totalkostnaden och öka effektiviteten. Dessa alternativ var: • Alternativ 1 - Utgångsläget • Alternativ 2 – Flyttning av kvällsvolymer • Alternativ 3 – Flyttning av lördagsvolymer • Alternativ 4 – Förbättring av kapacitetsfaktorer • Alternativ 5 – Ökning av (antalet) möjliga anställda För att undersöka de olika alternativen på ett strukturerat sätt byggdes en modell upp, i arbetet kallad för Resursmodellen. Målet med modellen är att optimera kostnaden för personalbehovet på expedition och service utifrån de volymer som ska hanteras och de förutsättningar som sätts upp i form av kapacitetsfaktorer och raster. De olika alternativen som undersöktes resulterade i att DE Borlänges totalkostnad enligt modellen kan reduceras bland annat genom att ändra frisläppningstiderna på kvällar och lördagar. Arbete resulterade i att effektiviteten kan ökas i form av minskat antal använda timmar. Värt att nämna är att varje alternativ resulterade i reducerad totalkostnad. Slutsatser som dragits av resultatet är följande: • DE Borlänge bör utnyttja den överkapacitet som finns idag i form av ytor och personal. • Genom att flytta frisläppningstider finns stora möjligheter för DE Borlänge att reducera totalkostnaden. • DE Borlänge bör fokusera på att öka effektiviteten genom att möjliggöra fler anställda per halvtimma istället för att öka prestationen för varje arbetare.

Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis Kaizen, TQM och Lean Production. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för.   En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer. C2 Management AB, konsulter inom Ständiga förbättringar, har insett vikten av att ta tillvara på förbättringsförslag. Som ett verktyg för att kringgå en oengagerad ledning och samtidigt använda sig av medarbetares idéer har checklistan, Den vakne teamledaren, tagits fram som resultat av ett tidigare examensarbete på C2 Management AB. Checklistan bygger på framgångsfaktorer och innehåller sju aktiviteter för team att lyckas med förbättringsarbete. För att checklistan ska kunna anpassas till respektive verksamhet är den enkel och konkret i sin utformning.   Man har på C2 Management AB sett en svårighet för företag att ta till sig och anpassa nytt material till verksamheten. Det fanns därför i deras intresse att utreda huruvida checklistan används. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera checklistan, Den vakne teamledaren, i praktiken och identifiera förbättringsmöjligheter. Projektet inleddes med en omfattande förstudie där representanter som beställt checklistan kontaktades. Resultatet visade på att ingen, i dagsläget, hade använt checklistan och att enkelheten bidrog till en oförståelse. Den fortsatta studien, litteraturstudie och multipel fallstudie, riktades därför mot att kunna ge praktiska anvisningar för aktiviteterna i checklistan samt undersöka förutsättningar för att komma igång med förbättringsarbete.   Åtta litterära verk studerades och fyra företag besöktes. I examensarbetet har diverse förutsättningar och praktiska erfarenheter för att komma igång med förbättringsarbete identifierats. Dessutom har checklistans fyra fokusområden; mål, resultat, uppmuntran och utbildning studerats närmare i syfte att utreda checklistan vidare.   En genomgående trend och svårighet för alla kontaktade företagsrepresentanter har varit att komma igång med att använda checklistan. Därför utvecklades en handlingsplan, innehållande tio steg, för att komma igång med både förbättringsarbete och med checklistan. Målet med handlingsplanen är att skapa en förbättringskultur. De tio ingående stegen bygger på checklistans fokusområden samt det resultat som framkommit från alla tre moment i studien; förstudie, litteraturstudie och multipel fallstudie. Utformningen och grundtanken med handlingsplanen är att det finns en röd tråd att följa, konkreta aktiviteter föreslås samtidigt som den är tillräckligt generell för att anpassas till olika verksamheter.

Logistik kan bidra till kostnadsbesparingar bland företag vid användning av resurser, utöver det så kan en framgångsrik logistik ge företag fördelar när det handlar om att skapa värde åt kund. Vid marknadsföring så kan logistik även ha en stor inverkan på hur bra slutresultatet blir (Fuller et al., 1993). Hur bra kvalitén är på logistiktjänsterna är därför en viktig faktor inom marknadsföring för att skapa kundtillfredsställelse. För att effektivt kunna använda logistik som ett hjälpmedel för att få ett konkurrensmässigt övertag så krävs det ett samspel mellan företagets marknadsavdelning och de som arbetar med logistiska frågor (Mentzer et al., 2004).   Syftet med denna undersökning är att utveckla och testa en modell för analys och förbättring av försörjningskedjor med hänsyn till ett supply chain- och marknadsperspektiv. Modellen har skapats med stöd av litteraturstudier och empiri i form av dokument och intervjuer från företaget, även möten med handledare. Målsättningen är att modellen ska vara generellt utformad, vilket gör att andra företag ska kunna använda sig av den. Den teori som vi har använt oss av och som återfinns i den teoretiska referensramen är främst insamlad via böcker och vetenskapliga artiklar.   GLT-Laserstans är ett företag som befinner sig i Sandviken, de kan beskrivas som en legoverksamhet inom plåtindustrin som arbetar mot kundorder. Utöver legoverksamheten har de även en egen produktserie av tejphållare som de tillverkar. Dessa tejphållare anses som väldigt attraktiva på marknaden och de förekommer i många olika typer av varianter. Företaget vill ha hjälp med att undersöka vad de har för sorts kunder, vilka eventuella konkurrenter som finns och hur stark produkternas position är på marknaden.   Resultatet av denna undersökning blev till slut en handlingsplan i punktform som företaget kan använda sig av vid det kommande förbättringsarbetet. Denna handlingsplan består av förbättringsförslag som är framtagna med hjälp av modellen och företaget kan sedan välja vilka punkter som man väljer att arbeta vidare med. Modellen applicerades med goda resultat vid denna studie.   En slutsats som kan dras är att både logistik och marknadsföring syftar till att skapa värde för kund. Det som skiljer de två begreppen åt är de metoder som används för att skapa detta värde. Utan ett samspel mellan logistik och marknadsföring kan det vara svårt för organisationer att skapa hållbara förändringar.

Detta examensarbete undersöker orsaker till och kostnader för interna kvalitetsbrister hos Gyllensvaans Möbler AB. Det är ett familjeföretag med 220 anställda som av folierade och kantlistade spånskivor tillverkar och levererar cirka 13 000 möbler per dag till IKEA. Företagsledningen har misstänkt att kvalitetsbristkostnaderna varit omfattande och ville ha kostnaderna och orsakerna undersökta närmare i ett examensarbete. Arbetet började med en period i produktionen för att få en inblick i produktionsförloppet, företagets kvalitetspolicy, operatörernas arbete samt vilka olika slags kvalitetsbrister som uppkommer. Därefter teoristudier om kvalitetsbristkostnader och genomgång av företagets materialplaneringssystem. Intervjuer gjordes sedan med avdelningsledare, kvalitetssamordnare och produktionstekniker för att få reda på orsakerna till uppkomna kvalitetsbrister. Vid intervjuerna konstaterades sex vanligtvis förekommande kvalitetsbrister. En fyra veckor lång empirisk studie genomfördes för att se felfrekvens och kostnader för felen. Operatörerna rapporterade under denna tid in samtliga fel och brister som uppkom inom produktionen. Bristerna som framgick vid intervjuerna utgjorde 64 % av samtliga fel, varav kantlistfel 26 %, folierepor 16 %, foliefel 13 %, borrfel 6 %, måttavvikelser 1 % och trasiga spånplattor 1 %. Förbättringsarbetet har fokuserats på att hitta orsaker till och föreslå förbättringar till de största felområderna. Brister i kantlistningsprocessen beror mestadels på måttavvikelser i inkommande spånskivor. Måttavvikelserna kan minskas genom förbättrat underhåll av sågstationen innan kantlistningen. Folierepor orsakas huvudsakligen av spånrester mellan detaljer som staplats i högar eller av slitna rullbanor. Vissa folieleverantörer har haft kvalitetsproblem som gjort folien extra känslig. Folirepor minskas genom leverantörsbyte, bättre utsug efter borr- och sågstationer samt förebyggande underhåll av rullbanor.