Sammanfattning Inleveransprocessen och plockprocessen på ett företags centrallager har kartlagts, då problem med långa ledtider och bristfällig information upplevdes. Syftet med rapporten var att visa på hur kartläggningar kan användas vid förbättringsarbete och felsökning i processer. När processen kartlades användes SCOR-modellen där processen delades upp i dess beståndsdelar. Problem som observerades på företaget inkluderade onödigt mycket manuellt arbete, bristande lagerlayout och osorterade varor. De föreslagna lösningarna inkluderar Auto- ID, en ny lagerlayout och orderplockningsmetoder. De viktigaste slutsatserna som kunde dras i studien var följande: - Auto-ID kan minimera den manuella inmatningen av data, vilket dels är tidsbesparande, men även minskar riskerna för att den inmatade datan är felaktig. Auto-ID kan även användas för att visa på saldon på olika lagerplatser, vilket kan effektivisera plocklistorna, och därmed operatörernas plockrutter. - - En effektivisering av lagerlayouten minskar färdavstånden, och framkomligheten ökar. Med en ökad framkomlighet underlättas användandet av redskap som gaffeltruckar. Slutligen utförs sökandet efter produkter utförs snabbare, vilket i sin tur även kortar ner ledtiderna, då sökandet står för 20% av arbetarnas totala ledtid. Ett införande av standardiserade orderplockningsmetoder minskar färdavstånden, då det kan bestämmas i vilken ordning varorna skall plockas. Rutterna kan planeras så att trafiken minskar så att två eller fler operatörer inte plockar varor i samma korridor samtidigt. Slutligen medför ett införande av orderplocksmetoder att operatörerna blir mer specialiserade på ett visst område i varuhuset, och därmed förbrukar mindre tid till att leta efter varor.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Lean är ett arbetssätt och en arbetsfilosofi som härstammar från Henry Fords produktionssystem som först förädlats i Japan och sedan vid MIT i USA för att sedan spridas över världen under 1990-talet. Lean består av ett antal olika verktyg och metoder. Det är däremot viktigt att förstå att vissa av de verktyg och metoder som används inom Lean har funnits långt innan Lean-uttrycket skapades. Med detta i bakhuvudet så förstår man att det inte är ett nytt förbättringskoncept utan bygger på många olika verktyg som är förenade. Svårigheten att tillämpa Lean ligger dock inte i att använda sig av de olika verktygen och metoderna. Utmaningen för den organisation som vill arbeta enligt Lean är att ta till sig den kulturförändring som måste ske, den största och vanligaste barriären till en Lean-implementation är organisationskulturen.</p><p>Utifrån den bakgrunden är det först intressant att försöka identifiera faktorer som Lean-användarna anser är viktiga vid ett införande av Lean. När faktorerna är identifierade är det även viktigt att förstå varför dessa faktorer anses viktigt för att kunna lösa problemet och inte ersätta problemet med ett annat.</p><p><strong>Syfte och forskningsfrågor</strong></p><p>Studiens syfte är att utifrån en empirisk undersökning identifiera och med hjälp av en teoretisk referensram även förklara några av de faktorer som påverkar införandet av Lean. Vår förhoppning är att genom denna studie bidra till ett underlättat införandet av Lean. Våra Forskningsfrågor är:</p><ul><li>Vilka framgångsfaktorer kan identifieras i Lean-införandeprocessen?</li><li>Varför är dessa framgångsfaktorer viktiga i Lean-införandeprocessen?</li></ul><p><strong>Genomförande</strong></p><p>De empiriska studierna utgörs av en kvalitativ undersökning på ett fallföretag som genomgår en organisationsförändring mot att tillämpa Lean. Intervjuerna har genomförts på operativ och ledningsnivå på fallföretaget. Resultaten har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk med avsikt att skapa djupare förståelse för de olika identifierade faktorerna.</p><p><strong>Resultat och slutsats</strong></p><p>Litteraturstudien ger en förståelse för vad en organisationsförändring och Lean-implementation innebär. Då organisationskulturen är en central del i ett Lean-införande behandlas även organisationskultur i ett separat kapitel så som litteratur rörande hur människor påverkar varandra. Vid intervjuerna förklarade respondenterna vad de ansåg att Lean bestod av och hade för påverkan på arbetssituationen och företaget. Intervjuerna sammanställdes sedan i rubriker som motsvarade samtalets ämne.</p><p>I slutsatsen presenteras ett antal faktorer som förklaras djupare i analysen. För att använda sig av de faktorer som identifierats är det bra att även förstå vad dessa beror på för att kunna applicera dessa på den situation som avses. Alla implementeringar är unika och därför är det viktigt att förstå vad varje faktor har för orsak.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Lean, implementering, framgångsfaktorer, organisationskultur, förändring.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background</strong></p><p>Lean is a method and a philosophy that originates from Henry Ford’s production system and was first improved in Japan and then further at MIT in the USA and later spread across the world during the 1990s. Lean consists of a set of different tools and methods. However, it is important to understand that some of the tools and methods is older than Lean itself. With this in mind it is clear that Lean is not a new concept but is based upon many different tools and methods that are linked together. The difficulty of applying Lean is however not to use the tools and methods. The challenge for the organisation that wants to work according to Lean is to embrace the cultural change that needs to happen, the big-gest and most common barrier to a Lean-implementation is the organizational culture.</p><p>Based on this background it is interesting to try to identify factors that Lean-users consider to be important. Once the factors are identified it is also important to understand why these factors are important in order to solve the problem and not to replace them with another problem.</p><p><strong>Objective</strong></p><p>The purpose of this study is to identify and with help from a theoretical framework explain some of the factors which affect the implementation of Lean. Our hope is that this study will contribute to a simplified implementation of Lean. Our research questions are:</p><ul><li>What success factors can be identified in a Lean-implementation-process? </li><li>Why are these key-success-factors in a Lean-implementation-process? </li></ul><p><strong>Realization</strong></p><p>The empirical study consists of a qualitative study of a case company that has started to implement Lean. The interviews have been conducted in the operational and managerial level in the company. The summarized results have then been compared against a theoretical framework in an effort to create a deeper understanding of the phenomena at hand.</p><p><strong>Results and conclusions</strong></p><p>The literature framework provides an understanding of what an organization change and Lean implementation means. Because the organizational culture is a central part of a Lean-implementation the study explains organizational culture in a separate chapter as like literature on how people interact. In the interviews, respondents explained what they considered to be Lean and the influence Lean has on their work situation and the company. The interviews were then summarized corresponding to the topics of the discussions.</p><p>The conclusion presents a number of factors that is explained more deeply in the analysis. In order to use the factors that are identified, you need to understand the underlying causes. Every implementation is unique and therefore it is important to understand each factors cause.</p><p><strong>Keywords:</strong> Lean, implementation, success factors, organisational culture, change.</p>

Ökad konkurrens tillsammans med allt mer kundspecifika produkter ökar komplexiteten i tillverkningsprocesser. För en långsiktig överlevnad behöver företags produktioner styras väl med ständigt förbättringsarbete, där fokusering på minimering av variation är väsentligt för ett högt kapacitetsutnyttjande. Syftet med arbetet var att identifiera hur variation kan hanteras för att höja en tillverkningsprocess kapacitet. En tillverkningsprocess studerades därmed på ett fallföretag för att ge en nulägesbeskrivning som sedan analyserades med teorin. Av analysen kunde orsak och verkan till processens variation antas vilket gav grund för ett experiment. Experimentet utfördes som tre tester där syftet var att undersöka vilka faktorer som minskar variationen samt höjer kapaciteten. Resultatet av experimentet blev att variationen kan hanteras med införandet av ett dragande system tillsammans med de förändringar som detta kräver. Kapaciteten som höjdes med den minskade variationen gav inte en total kapacitetshöjning i processen. För att uppnå detta krävdes dessutom att arbetsinnehållet omfördelas mellan de olika processmomenten.

Sammanfattning   Introduktion: Väntetiderna ökar på landets akutmottagningar och i och med det ökar patientriskerna. Förbättringsarbete som syftar till skapa en obruten vårdkedja kan i sin tur leda till minskade väntetider för patienten. Problemområde: Syftet med studien var att undersöka om prehospital venprovstagning har betydelse för väntetiderna på akutmottagningen för enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) grön- och gulprioriterade patienter som anländer med ambulans.   Metod: I föreliggande studie med kvantitativ ansats granskades journaldata där 364 patienter inkluderades under tidsperioden 16-08-01 till 16-12-31. Deltagarna i studien var enligt RETTS grön- och gulprioriterade patienter som anlände till akutmottagningen med ambulans. Två grupper med patienter där prehospital venprovtagning utförts respektive inte utförts studerades avseende total tid på akutmottagningen. Tiden på akutmottagningen anges som medeltid plus/minus standardavvikelse och de undersökta gruppernas tid på akutmottagningen jämfördes med t-test. Resultat: Studien visade på en signifikant minskning (p=0,005) av den totala tiden på akutmottagningen för de patienter som fått prehospital venprovtagning. Väntetiden var knappt 4 ½ timme i gemomsnitt för gruppen med prehospital venprovtagning medan kontrollgruppens väntetid låg på drygt 5 timmar. Klinisk slutsats: Den minskade väntetiden innebär att liknade förbättringsarbete kan införas vid fler verksamheter. Nyckelord: Akutmottagning, förbättringsarbete, patientsäkerhet, prehospital venprovtagning, väntetider

Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att förstå vad som hindrar och/eller möjliggör för chefer i en kommunal förvaltning att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Givet den omfattande ledarskapsforskningen avgränsades teoriavsnittet till litteratur och artiklar som ligger nära frågor om ledarskap med betoning på effektivitet och beteende; organisations-kultur, kvalitet, förändring etc. Sju chefer intervjuades om sin syn på ledarskap, sin arbetsdag och förbättringsarbete. En enklare analys gjordes därtill av chefernas kalendrar så de såg ut den vecka intervjun genomfördes. Struktureringen av intervjudata gjordes på hermeneutisk grund i en sexstegsprocess varigenom det initialt omfattande materialet kondenserades till studiens resultat. Utifrån detta genomfördes analysen med utgångspunkt från studiens frågeställningar och syfte. Författarens slutsats är att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete, i det aktuella fallet, tycks starkt begränsade. Resultatet indikerar att orsakerna står att finna på olika systemnivåer: det individuella planet (attityd, kunskap mm), på ledningsnivå (förvaltning och politik), på organisationsnivå (som klimat/kultur) och på den mer amorfa nivån ”omständigheterna”. Måhända uppfattar läsaren att rapportens senare delar, som resultat/analys, diskussion och slut-sats, är skriven i väl dystra toner. Författaren diskuterar detta kort i diskussionsavsnittet. / The purpose of this qualitative case study was to understand what impedes and/or facilitates for some managers in a public administration body to deal with quality management. Given the extensive research on leadership, the chapter on theories was limited to literature and articles on leadership with a focus on i.a. effectiveness and behaviour; organizational culture, quality and change. Seven managers were interviewed about how they perceive leadership, their working day and quality management. A basic analysis was made of the managers’ calendars as they looked the week of the interview. The structuring of data was done on hermeneutical grounds in a six-step-process by which the initially voluminous material was condensed to the result of this study, from which the analysis was made with the questions and purpose of the study being the point of departure. The author concludes that the conditions for executing quality management, in this particular case, seems greatly confined. Data suggests that reasons for this are found on different system levels such as the individual level (attitudes, knowledge etc); the leadership level (administration and politics); the organizational level (climate/culture) and on the more amorphous level of “circum-stances”. It may be that the reader of this report perceives the conclusion to be rather “dark”. The author comments briefly on this in the discussion chapter

Syftet är att undersöka orsaker till varierande ställtider och klargöra hur relationen mellan ställtider och tillgänglighet påverkar produktionsplaneringen.  I dagsläget söker tillverkningsföretag efter metoder för att öka effektiviteten inom produktionen i syfte att öka flexibilitet mot kund samt konkurrenskraft mot rådande marknad. Lean konceptet kan generera effektivitet och fördelar som ökad produktkvalitet, ökad produktivitet och flexibilitet samt möjlighet att reducera lagernivåer genom bättre produktionsplanering.  Ett av lean verktygen är SMED-metoden anses vara en av det bäst lämpade för att reducera ställtider inom produktion och därmed minska slöseri. En reducering av ställtider innebär ökad tillgängligheten, högre flexibiliteten och att en effektivisering i produktionsplanering mot kund. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av en fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer med de verktygsmän som jobbar med omställning av extrusionspressen, tidsstudie av tre omställ samt en workshop. Deltagande i workshopen var verktygsmän från den aktuella extrusionspressen, flödeschefen, en produktionstekniker, produktionschefen samt logistikchefen i syfte att hitta potentiella förbättringsförslag till reducering i omställningstid. I diskussion- och analysavsnittet jämförs empirin mot den teoretiska referensramen i syfte att besvara forskningsfrågorna och syftet med studien.  Resultatet av fallstudien visar att material- och detaljplaneringen påverkas av produktion som i sin tur påverkas av ställtiden och därmed bör ett förbättringsarbete implementeras för att effektivisera och reducera ställtiden. SMED har metoden och verktygen som kan förbättra ställtiden och körplaneringen inom produktion men att den till viss del kan begränsas av otydliga arbetsroller, arbetssätt samt av omställningsmoment och arbetsområdet kring maskinen. För att lyckas med en förbättringsprocessen och standardisering av arbetssätt så är den viktigaste faktorn att skapa ett engagemang och acceptans hos arbetare. Arbetare inom produktion bör därför ansvara för implementering och utveckling av standardiseringen av arbetssätt för att vidhålla långsiktig hållbarhet. För att lyckas med standardisering är dokumentation även en kritisk faktor. Dokumentationen är arbetarens hjälpmedel för att utföra dess arbete och är högst relevant för att skapa stabilitet i arbetet. Slutligen bör SMED-metoden utvecklas ytterligare för att optimera produktionsplanering genom att först analysera och reducera ställtiden för stora omställningar och sedan skapa en prioriteringslista för delomställningar efter ställtiden. Genom detta kan ytterligare omställningsmoment och ställtid reduceras som effektiviserar produktionsplaneringen.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett ständigt förbättringsarbete kan eliminera problem som stoppar genomflödet i en linjeproduktion. Studien behandlar metoder för hur de största problemområdena och dess rotorsaker identifieras och hur arbetet mot att eliminera dem kan gå tillväga.  Studien har utförts på uppdrag av Estrella AB, beläget i Angered, och fokuserar på en begränsad del i deras produktion kallad kartongsystemet. För att uppfylla syftet genomfördes litteraturstudier inom berörda områden, intervjuer med personal och en mer omfattande studie kallad observationsstudien. En observerande studie där fokus låg på att göra tidsmätningar för att hitta de största problemområdena inom det studerade kartongsystemet.  Med hjälp av mätningarna kunde vidare analyser göras för att komma fram till problemens rotorsak och vart fokus för ett förbättringsarbete bör ligga och hur ett förbättringsarbete skulle kunna genomföras.  Observationsstudien och en analys av data visade att mänsklig påverkan och bristen på standarder är den största orsaken till varför stopp i genomflödet uppkommer. / The purpose of this study is to increase the understanding of how continuous improvement efforts can eliminate problems that stops the throughput of a serial production line. The study use methods for how the largest problem areas are found and how the work towards eliminating them can proceed.  The study was conducted on request from Estrella AB, a company located in Angered, focusing on a limited part of their production called the carton system. In order to fulfill the purpose, literature studies in the relevant areas were conducted, interviews with workers and a more comprehensive study called the observatory study. A observatory study where the focus was on finding time measurements to be able to find the largest problem areas within the student carton system.  With the help of the measurements, an analysis was made to find out the root cause for the problems. It also helped to find where the focus of an improvement work should be and how the work could be carried out. Through the observation study and an analysis of the data the conclusions were that human impact and the lack of standardized work is the main reason why stop in the throughput occurs.

Det studerade byggprojektet i Borås har en låg rapportering av de avvikelser som förekommer i projektet och har därför en vilja att öka rapporteringen med hjälp av nya riktlinjer. En hög rapporteringsgrad av avvikelser är en förutsättning för att få en bra överblick över vad som avviker från verksamheten och vad som behöver åtgärdas. En väl fungerande rapportering och hantering av avvikelser kommer i sin tur att öka kvaliteten på verksamheten och/eller produkten. Kvaliteten kan öka med hjälp av avvikelserapporteringen då denna utgör underlaget i ett systematiskt förbättringsarbete. Genom att utföra ett systematiskt förbättringsarbete kan systematiska fel i verksamheten elimineras eller minskas, vilket kan leda till minskad problemnivå och en högre effektivitet i verksamheten. För att skapa en generell bild över avvikelser och förbättringsarbete genomfördes en omfattande litteraturstudie kring de valda ämnena. Litteraturstudien låg till grund för att skapa intervjufrågor till det studerade projektet vilka sedan användes för att besvara frågeställningarna. Med litteraturstudien samt intervjuerna som grund, utreddes förbättringspotentialen i det studerade projektet. Litteraturstudien och de intervjuades svar jämfördes och analyserades för att finna likheter samt eventuella olikheter mellan dem båda. Ur jämförelserna och analysen mellan litteraturen och intervjuerna framkom att det finns en stor förbättringspotential i hanteringen av avvikelser. Med hjälp av jämförelserna togs nya riktlinjer fram som vid användning kan leda till en ökad rapporteringsgrad av avvikelser. En av de riktlinjer som framkommit är att ledningens engagemang, stöd, intresse samt delaktighet i arbetet med avvikelser är viktigt för möjliggöra en ökad rapportering. För att nå en ökad rapportering krävs också att vi och dem mentaliteten som råder mellan yrkesarbetarna och ledningen överbyggs, vilket kan ske genom att involvera och engagera yrkesarbetarna i avvikelsearbetet. Resterande riktlinjer som bör nyttjas i projektet för att öka rapporteringsgrad av avvikelser redogörs i slutsatsen. / The studied project suffers from a low degree of deviation reports and therefore wishes a new way to increase the reporting degree of deviations with help from new guidelines. A high degree of reporting deviations is a presumption to get an overview of the problems in the company or in its units of the company. A well functional reporting system and a well performed management of deviations will increase the quality of the company or of its products. The quality of the product can be increased by using an improvement in the company. By using an improvement in the company or in its unit’s chronical errors can be erased or reduced. To create a general overview of deviations and improvement an extensive literature study was performed about the chosen subjects. From the literature study, interview questions were made. These questions where later used to give answers to the main question. With the literature and the interviews as a basis the improvement in the examined project was found. The literature and the answers given from the interview were compared to find similarities and differences between them both. The similarities and differences were analyzed and compared. During the analysis it was concluded that the project has a large improvement potential in deviations handling. New guidelines where therefore determined that could lead to an increased reporting degree of deviations. One of the guidelines that were determined was that the management has a great influence when it comes to increase the deviation reports. The study revealed a we and them mentality between the skilled workers and the management in the project. To be able to increase the degree of deviation reports this mentality needs to be eliminated. To increase the reports several other guidelines were determined, which is presented in this report’s conclusion.

Bakgrund: Att utöva evidensbaserad omvårdnad (EBO) är en bland sjuksköterskans kärnkompetenser och ansvarsområde enligt lagstiftning. Trots det så visar befintlig forskning att det finns olika faktorer som hindrar detta utövande. Att kartlägga dessa hinder baserat på sjuksköterskans upplevelse är ett steg mot ett förbättrat evidensbaserat omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevda hinder vid utövande av evidensbaserad omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvalitativ metod för dataanalys. Resultat: Det finns olika faktorer som påverkar sjuksköterskans utövande av EBO. Dessa faktorer delas in i tre huvudkategorier, vilka är organisatoriska faktorer där resurser som tidsbrist, stor arbetsbelastning, utbildningsbrist, avsaknad av lämpliga lättanvända EBO-arbetssätt samt icke-främjande arbetsklimat beskrivs som hindrande faktorer. Den andra huvudkategorin lägger fokus på sjuksköterskans brisande kunskap gällande kännedom om EBO som begrepp och metod och bristande kunskap att hitta, förstå, utvärdera och använda evidens. Den tredje kategorin beskriver hur sjuksköterskans inställning d.v.s. attityd gentemot och förhållningssätt till EBO påverkar hens utövande av EBO. Slutsats: Bristande resurser så som tidsbrist, otillräcklig/a personalomsättning och utbildningsmöjligheter hindrar sjuksköterskans utövande av EBO. Det här utövande hindras också av icke-främjande arbetsklimat relaterat till bristande ledning- och arbetskamratsstöd. Sjuksköterskans otillräckliga kunskap och inställning gentemot evidens har också sin påverka på hur sjuksköterskan förhåller sig till EBO.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler. Metod: Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten. Slutsats: För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete. / Background: Previous research shows aspects that affect implementation in a change process, these are communication, participation and leadership, culture and the prerequisites of the organization. Healthcare organizations have responsibility in the practice of evidence-based care. It is also part of the district nurse's duties to work towards improvements in the care-process. Governing documents and guidelines require healthcare organizations to ensure that they continually secure and develop the quality of care. Aim: To investigate the conditions that district nurses consider themselves needed to carry out improvement work at healthcare centers. Method: Interview study of qualitative design with eight district nurses. A manifest content analysis with inductive approach was carried out. Results: Conditions that district nurses considered necessary for improvement work resulted in three main categories: Time for improvement, The culture at the workplace and An organization for improvement. Seven subcategories emerged: Not enough time, Time as a Resource, Colleagues role in improvement work, The leadership role in improvement work, The responsibility of the individual, The individual Healthcare Center and The role of the organization developer in improvement work. Conclusion: In order for the district nurse to have increased opportunities to carry out an improvement work there should be time, a supportive operations manager, collaboration with other healthcare centers, colleagues that are positive to change, a business developer and full workforce.