Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål. För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet. Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”. Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskolaoch en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbarutveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos entraditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilkaresonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöverlära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av någrasärskilda arbetssätt.Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profileradeförskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus gerdock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på bådaförskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad detstår i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den. Enskillnad syns dock i den profilerades förskolans framtidsfokusering. Det arbetssätt somanvänds mest på förskolorna är ett undersökande arbetssätt.

Lärande för hållbar utveckling (LHU) är ett ramverk som har skapats på global nivå för att främja hållbar utveckling (HU) på både global och lokal nivå. LHU innebär att integrera kunskaper och värderingar inom grundskolan som präglas av HU. För att elever ska kunna agera ansvarsfullt gentemot miljön syftar LHU att ge elever en förståelse för komplexa sociala och ekologiska samband för att potentiellt kunna lösa miljöproblem och i slutändan bidra till ett mer hållbart samhälle. LHU har införts i den svenska läroplanen som ett led i att säkerställa måluppfyllnad av Agenda 2030. Inom grundskolan har rektorer det övergripande ansvaret för att leda och samordna den pedagogiska verksamheten och forskning visar att rektorer är avgörande för att skapa en skolorganisation som ger en plattform för HU. Emellertid förekommer ett behov av organisationsutveckling inom svenska skolor avseende den pedagogiska verksamheten som knyter an till LHU. Med syfte att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom rektorers tillämpande av LHU undersöks därför rektorers uppfattningar om HU för att synliggöra hur LHU tillämpas inom skolan. Genom en kvalitativ ansats hölls intervjuer med sex skolledare på skolor i Skåne och med en kompletterande diskursanalys av nationella styrdokument kunde det konstateras att det förekommer skillnader i rektorernas syn på HU. Resultatet av denna studie visar att utmärkelser inte påverkar tillämpningen av LHU. Drivkraften bakom implementeringen av LHU synliggörs således snarare genom förändringsagenter, HL, investeringar i EMP och inre motivation. / Education for Sustainable Development (ESD) is a global framework to promote sustainable development (SD) on both a global and local level. The purpose of ESD is to integrate knowledge and values that embodies SD throughout the education system. To ensure students responsible engagement with the environment, ESD aims to give students an understanding of complex connections regarding both social and ecological aspects. ESD has been implemented in the Swedish curriculum to fulfill its obligations towards 2030 Agenda for Sustainable Development. In elementary school the principal has the overall responsibility to lead and coordinate the pedagogical activities and research has shown that the principal is crucial in developing a platform for ESD within the school organization. However, in order to implement ESD there is a need in Sweden for organizational change within schools. In this study principal’s perception of SD are investigated with the purpose of gaining knowledge regarding the principal’s motivation for implementing ESD. Through a qualitative method six interviews were conducted with school leaders in Skåne and with a complementing discourse analysis of national governing documents, it could be concluded that there was a difference in perception of SD. The results of this study show that awards for ESD does not affect the implementation of ESD. Instead, the driving force for implementing ESD is rather shown in the presence of change agents, leadership for sustainability, investments in EMP and intrinsic motivation.