SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande. Barnen tyckeratt de ska få vara med och ha mer inflytande än vad de har i nu läget. Pedagogernatycker även att barnen kunde få vara med och påverka mer när det gäller miljön iförskolan.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats tillsammans med observationerna, utifrån frågeställningarna. Respondenterna uttalar personaltäthet, barngruppens storlek, rutiner, barns ålder och mognad, kollegor och demokrati som möjliggörande eller förhindrande för barns inflytande. Slutresultatet visar att pedagogernas förhållningssätt och barnsyn är de största påverkande faktorerna till om barns inflytande möjliggörs eller förhindras i förskoleverksamheten.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon – en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet. Då barnens erfarenheter, idéer och initiativ blir utgångspunkt i den fortsatta planeringen kan det å ena sidan ses som att barnet har makten. Å andra sidan kan det ses som att det är pedagogen som har makten och att barnet känner sig kränkt.Den metod som används i studien är fokusgruppdiskussioner med semistrukturella intervjufrågor. I studien ingick två fokusgrupper med tre deltagare i varje grupp. Det inspelade diskussionerna transkriberades och analyserades därefter utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att samtliga fokusgruppdeltagare använder sig av någon form av dokumentation i sitt arbete med barnen i förskolan. Däremot varierar tiden de lägger på dokumentationsarbetet. Alla deltagarna anser att barns inflytande vid dokumentation är viktig trots att det inte alltid tänker på det när de dokumenterar. Vår slutsats är att det är pedagogernas barnsyn, deras perspektiv på barn samt deras förhållningssätt som ligger till grund för hur de tänker och går tillväga vid dokumentationerna. Nyckelord: barninflytande, barnsyn, dokumentation, etik

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskolaoch en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbarutveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos entraditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilkaresonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöverlära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av någrasärskilda arbetssätt.Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profileradeförskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus gerdock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på bådaförskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad detstår i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den. Enskillnad syns dock i den profilerades förskolans framtidsfokusering. Det arbetssätt somanvänds mest på förskolorna är ett undersökande arbetssätt.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Slutsatsen är att pedagogernas förhållningssätt mot barn utgör en del av barnens möjligheter till inflytande. Det blir också synligt att ålder och dagliga rutiner kan begränsa inflytandet. / This essay deals with how children´s influence manifests itself in a selected Reggio Emilia-inspired preschool. We want to understand how teachers relate to and work with children´s influence in practice. Questions to be answered is: How do teachers reason about children´s influence on a selected pre-school? How do children´s influence become visible in practice? What do educators do to restrict children´s influence? To answer these questions interviews, observations and field studies are made on a selected Reggio Emilia-inspired preschool. These are analyzed with the help of the previous research done on the subject. The conclusion is that teachers' attitudes towards children are part of children´s opportunities for influence. It is also visible that age and the daily routines can limit the children´s influence.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader. Båda utgår från barnet medan läraren har mer av en passiv roll. De arbetar båda med ett konkret material. Inom Montessoripedagogiken arbetar man med ett färdigt material men inom Reggio Emilia arbetar man med allt som fantasin och omgivningen erbjuder. Barnens intresse ligger i grund för verksamheten på båda förskolorna som vi undersökt och innemiljön är anpassad efter barnens behov och storlek.