Syftet med studien är att kartlägga nyanlända gymnasieelevers uppfattningar om genomgångar, arbetssätt och arbetsuppgifter inom svensk matematikundervisning jämfört med matematikundervisningen i deras hemland. Elevintervjuer med 5 elever, som kombineras med klassrumsobservationer, gjordes för att samla in data. Studien befinner sig på elevnivå och resultat visar att det finns skillnader mellan Sveriges och hemlandets matematikundervisning. Eleverna tycker att matematikundervisning i Sverige är mer givande och omfattande är hemlandets. De är nöjda med lärarens inställning i klassrummet. Det framkommer också att eleverna känner sig begränsade på grund av språk brister i det svenska språket. På grund av sina språk brister visade eleverna rädslan att bli utskrattade och utpekade av sina klasskamrater. Studien kan vara en hjälp för lärarna som undervisar nyanlända elever om hur eleverna upplever matematikundervisning i Sverige och vilken inverkan med skillnader har på dem.

<p>Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>

<p>The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.</p><p>The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.</p>

<p> </p><p> </p><p><strong></strong>Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer.</p><p><em></em></p><p>Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är <em>interkulturellt</em> lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.</p><p> </p><p>I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.</p>

Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

No description available.

 Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället. Nyanlända barn och ungdomar skall erbjudas skolintroduktion. Skolintroduktionen spelar en viktig roll, att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller lärande eftersom undervisning är något som berör alla elever, oavsett om de är inskolade eller behöver inskolas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolintroduktionen för nyanlända elever med invandrarbakgrund i grundskolans senare år kan organiseras och bedrivas. Vi har jämfört två förberedelseklassers arbetssätt på två olika skolor. I jämförelsen utgår vi från att ena skolan tar emot betydligt färre nyanlända elever än den andra. Datainsamlingsmetoden vi använder oss av i vårt examensarbete är kvalitativ metod i form av intervjuer samt observationer. Sammanlagt har vi genomfört fem intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklasserna i respektive skolor samt biträdande rektor på ena skolan. Observationerna har genomförts vid två undervisningstillfällen i de undersökta skolorna. Vi kan dra slutsatsen att båda skolor, oavsett att den ena skolan tar emot färre nyanlända än den andra, organiserar och arbetar på ett likartat sätt för att nyanlända elever ska få en så gynnsam skolintroduktion som möjligt. Resultaten visar att när nyanlända elever tas emot på skolorna blir de placerade i förberedelseklass. Det anordnas ett introduktionsmöte där de inblandade samtalar bl.a. om elevens bakgrund, tidigare skolgång samt skolans regler. I arbetet med de nyanlända eleverna utgår lärarna från bilder och högläsning för att främja deras språkutveckling. I förberedelseklassen arbetar eleverna med teoretiska samt praktisktestetiska ämnen såsom idrott, slöjd, hemkunskap och bild. Eleverna integreras med elever från den ordinarie klassen endast i de praktisktestetiska ämnena. Förberedelse- klasslärarna samarbetar med modersmålslärare och lärare som undervisar eleverna i de praktisktestetiska ämnena. Målet med undervisningen i förberedelseklasserna är att eleverna skall behärska det svenska språket samt att de efter utslussning till ordinarie klass skall kunna delta i undervisningen. Utslussningen sker direkt till ordinarie klass och är en individuell process som beror på elevens skolbakgrund dvs. hur mycket eleven har lärt sig för att klara av och följa undervisningen i de teoretiska ämnena. Eleverna går i förberedelseklassen mellan ett till tre år.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete. Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är interkulturellt lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.   I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.