Syftet med denna uppsats är att undersöka genrepedagogikens påverkan på elevers språkutveckling i svenskämnet på gymnasiet. Genrepedagogiken vilar på tre ben: det sociokulturella perspektivet på lärande, den systemisk funktionella grammatiken samt cykeln för undervisning och lärande. Det dessa har gemensamt är att de utgår ifrån att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen på grund av detta måste utformas på olika sätt för olika individer. Språk- och kunskapsutveckling anses också gå hand i hand. Metoden som används är av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare om hur de arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Studien ger en bild av hur de intervjuade lärarna arbetar med genrepedagogik i praktiken och resultatet jämförs sedan i diskussionen med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att genrepedagogik har en positiv inverkan på elevers språkutveckling då både de intervjuade lärarnas utsagor samt den tidigare forskningen går hand i hand. Slutsatsen kan dras att genrepedagogik är en undervisningsmetod som verkar språkutvecklande för alla elever oavsett nivå och bakgrund. / <p>Svenska</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. <strong>Syfte:</strong> Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. <strong>Metod:</strong> Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. <strong>Resultat:</strong> I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.</p>

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor‟s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures? Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards. These text structures are seen as typical for the genre and are therefore, in accordance with the subject plans, reproduced in the classroom. In the analysis of the student´s texts there has been shown and a rather large variation in how the tales are structured.

<p>Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.</p><p>Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.</p><p>Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.</p>

The main goal of this study is to verify how teachers describe the differences between two school subjects Swedish as a first language and Swedish as a second language. Moreover, this investigation focuses on how the two curriculums differentiate from each other. The method that was chosen to carry out this qualitative  investigation was semi-structured interviews whith two teachers, who are presently teaching these two subjects. The results of this study conclude that there are no significant differences in the two curriculums. One of the most important difference that has been found was howewer that it is very important to continue improving the language, for example, conversation about different topics in the classroom, teaching the students in small groups and enhancing their vocabulary.  The findings and results of this study are in accordance with earlier research. Moreover, this study concludes, however, that the differences between the two curriculums of the two subjects named above are based on the methods that help students to improve their language development. / Hur lärare beskriver skillnaderna mellan de två skolämnena svenska och svenska som andraspråk och vad som skiljer kursplanerna i de bägge ämnena är frågor som fokuseras i denna undersökning. Studien är en kvalitativ studie och metoden som tillämpats i studien är semistrukturerade intervjuer av två legitimerade och erfarna lärare i båda ämnena. Resultatet av studien visar på uppfattningen att det råder få betydelsefulla skillnader mellan de båda läroplanerna för de två skolämnena. Den viktigaste skillnaden är dock uppfattningen att det är viktigt att arbeta språkutvecklande, till exempel genom samtal, undervisning i liten grupp och med fokus på att elever får utveckla sitt ordförråd. Studiens resultat står i korrelation med tidigare studiers resultat och forskning. Slutsatsen av denna studie är alltså att skillnaden mellan de två kursplanerna svenska och svenska som andraspråk ligger i vikten av att arbeta språkutvecklande/tillämpa språkutvecklande arbetssätt.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

The purpose of this study is to examine how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3 in three different classes and how the students in these classes are being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: What tasks does the students in these classes implement in Swedish lessons dealing with non-fiction? What models are used in Swedish teaching in these three classes dealing with non-fiction? How are the students being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language? The methods used to carry out this study are observation and interview. The purpose of using these methods are to gain knowledge and to be able to explain a social phenomenon, in this case how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3. The theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are the writing discourses of Genre and Process. The result is that all of the teachers that featured in this study prepared their student for the national test in Swedish by implementing similar tasks in their teaching, which the students face in the national test. The students read non-fiction texts, selected relevant words from the texts and wrote their own non-fiction text during the lessons I observed. I detected two separate models used in the teaching, which are Genre pedagogy and Process writing. None of the teachers in this study used the models fully, but used some parts of them in their teaching.

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.